Byte av partitillhörighet

Planen behandlar inte hur mandat knyts till partier. Närmast liggande princip är programmets krav på att folkets makt utövas av en riksdag där mandaten fördelas proportionellt mellan partier, vilket talar för att uppdrag i nämnder och bolag följer partirepresentationen snarare än den enskilde som lämnat partiet. Samtidigt varnar planen för att snäva partiintressen sätts främst, varför stödet är svagt.

• proportionell partirepresentationavgörande»där mandaten fördelas proportionellt mellan« (partiprogram ↗)
• folkvald makt via partier»Folkets politiska makt ska utövas av riksdagen« (partiprogram ↗)
• inte snäva partiintressen»partiintressen får aldrig sättas i främsta rummet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Frågan om politiska vildar behandlas inte i dokumenten. Närmast liggande princip är att tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på att de valda politikerna öppet redovisar hur de förvaltar sitt politiska mandat, och att den representativa demokratin bärs upp av partierna. Utifrån den principen väger planen svagt över mot att utreda hur mandaten tydligare kan knytas till partierna.

• förtroende för mandatetavgörande»Tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på att de valda politikerna« (partiprogram ↗)
• ansvar för mandatet»öppet deklarerar sina politiska avsikter och redovisar hur de förvaltar sitt politiska mandat.« (partiprogram ↗)
• partibaserad representation»Den representativa demokratin är det mest effektiva demokratiska beslutssystemet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om mandat och partibyten. Närmast liggande princip är partiprogrammets syn på en demokrati med aktiva och delaktiga medborgare, rotationsprincipen och viljan att låta fler än de politiska partierna nominera nämndemän, alltså att minska partiernas monopol över uppdrag. Att knyta mandaten hårdare till partierna drar i motsatt riktning, varför kravet avvisas med låg säkerhet.

• bredda utöver partiernaavgörande»genom att låta fler än de politiska partierna« (partiprogram ↗)
• deltagande demokrati»Vi tror på en demokrati med aktiva och delaktiga« (partiprogram ↗)
• rotation, inte partikontroll»en rotationsprincip. För att öka möjligheterna för« (partiprogram ↗)

Planen säger ingenting om mandat och partibyten. Närmast liggande principer är att de demokratiska institutionerna ska stå starka oavsett politiskt styre och att en människas frihet bara får begränsas av hänsyn till andras lika rätt, vilket talar mot att ett parti ges makt att avsätta en förtroendevald från uppdrag. Planen vill däremot stärka partiernas motståndskraft mot infiltration, vilket pekar i motsatt riktning; slutsatsen är därför osäker.

• individens frihetavgörande»En människas frihet kan i grunden endast begränsas av hänsyn till andra människors lika rätt till frihet.« (partiprogram ↗)
• stabila institutioner»Våra demokratiska institutioner och principer — oberoende domstolar, äganderätten, den fria pressen, likheten inför lagen och många fler — ska stå starka oavsett politiskt styre.« (valmanifest 2022 ↗)
• partiernas motståndskraft»De politiska partierna är sårbara mot påverkan och infiltration.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens linje för folkstyret är att stärka väljarens makt över vilka personer som får mandaten, bland annat genom sänkta procentspärrar i personvalet, och den utgår från den enskilda människan snarare än från organisationen. Att tydligare knyta mandaten till partierna och låta partier avsätta politiska vildar går i motsatt riktning. Planen behandlar inte partibyten direkt, varför ställningstagandet är härlett.

• stärkt personvalavgörande»För att förstärka väljarens makt ska procentspärrarna i personvalet sänkas« (partiprogram ↗)
• individen som utgångspunkt»Den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt.« (partiprogram ↗)
• politiskt engagemang värnas»Demokratin förutsätter att medborgare vill och vågar engagera sig politiskt.« (partiprogram ↗)

Planen vill att ett starkt inslag av personval finns i valsystemet och att varje röst i princip tillmäts lika värde, och den lyfter civilkurage och samvetsfrihet som dygder hos den förtroendevalde. Att knyta mandaten hårdare till partierna så att den som byter partitillhörighet fråntas sina uppdrag drar i motsatt riktning. Planen ger partierna en viktig roll, men mandatet vilar på väljarnas val av person.

• starkt personvalavgörande»Ett starkt inslag av personval bör finnas.« (partiprogram ↗)
• civilkurage och samvetsfrihet»Sådant civilkurage hör ihop med« (partiprogram ↗)
• personer väljs i allmänna val»i allmänna val välja personer, som genom politiska partier representerar sina« (partiprogram ↗)
• partiernas roll»är att utifrån sina värderingar väga olika intressen mot« (partiprogram ↗)

Planen utgår från att medborgarna utser sina politiska representanter i fria val och att partiet alltid hävdar individen mot kollektivismen. Att knyta mandaten hårdare till partierna så att förtroendevalda kan fråntas sina uppdrag stärker kollektivet på den enskilde representantens bekostnad. Planen behandlar inte frågan direkt, men principerna talar mot kravet.

• väljarna utser representanternaavgörande»Medborgarna ska utse sina politiska representanter« (partiprogram ↗)
• individen framför kollektivet»kommer alltid hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
• levande politiskt liv»Sverige ska ha ett levande politiskt liv« (partiprogram ↗)

Dokumenten behandlar inte politiska vildar eller mandatens knytning till partierna. Närmast liggande principer är planens krav på stärkt ansvarsutkrävande och ökad transparens i det offentliga samt att den demokratiska legitimiteten stärks när besluten hålls nära medborgarna. Att utreda hur uppdrag i nämnder och bolag följer det parti väljarna gav mandatet ligger i linje med dessa principer, men underlaget är svagt.

• politiskt ansvarsutkrävandeavgörande»Tjänstemannaansvar ska införas och åtgärder ska genomföras för att öka transparensen och möjligheten att utkräva politiskt ansvarsutkrävande.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt ansvarsutkrävande»Sverigedemokraterna vill stärka möjligheter för ansvarsutkrävande när hanteringen av de offentliga resurserna brister.« (valmanifest 2022 ↗)
• demokratisk legitimitet»För att öka den demokratiska legitimiteten bör beslut så långt det går föras närmre medborgarna.« (valmanifest 2022 ↗)