Hyresgarantier

Planen slår fast att varje människas rätt att ha någonstans att bo ska bli verklighet och att staten behöver ta huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Valmanifestet gör dessutom en trygg boendelösning till en rättighet för den som behöver det. Utökad och i vissa fall obligatorisk användning av kommunala hyresgarantier för utsatta barnfamiljer följer av det.

• bostad som rättighetavgörande»Vi vill bygga ett samhälle där varje människas rätt att ha någonstans att bo« (partiprogram ↗)
• rätt till trygg boendelösning»Vänsterpartiet anser att det därutöver måste vara en rättighet att få hjälp med en långsiktig trygg boendelösning för den som behöver det för att lämna våldsutsatthet.« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt huvudansvar»Staten behöver ta huvudansvaret för att stärka« (partiprogram ↗)
• inkluderande välfärd»Vi vill skapa ett mer inkluderande samhälle genom att stärka välfärden« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet gör bostadsförsörjningen till ett samhälleligt ansvar och ser bostaden som en social rättighet, och valmanifestet är berett att stärka barnfamiljernas ekonomi och att bygga hyresrätter som vanligt folk har råd med. Utökade kommunala hyresgarantier för utsatta barnfamiljer är ett sådant bostadssocialt verktyg. Planen nämner inte hyresgarantier, varför bedömningen är härledd.

• samhälleligt ansvar för bostadsförsörjningavgörande»Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att trygga« (partiprogram ↗)
• stöd till barnfamiljer»Vi är beredda att stärka ekonomin för Sveriges barnfamiljer.« (valmanifest 2022 ↗)
• billiga hyresrätter»Vi ska fortsätta att bygga hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i.« (valmanifest 2022 ↗)
• barnkonventionen som grund»Alla barn ska ha rätt till en trygg uppväxt i enlighet med FN:s barnkonvention.« (partiprogram ↗)

Motförslaget vill att kommunala hyresgarantier används mer, särskilt för utsatta barnfamiljer, och att kommuner i vissa fall blir skyldiga att tillhandahålla dem. Planen åtar sig att minska hemlösheten och att finansiera en bostad för dem som saknar tryggt boende, och pekar särskilt ut barn i ekonomiskt utsatta familjer. Garantier är ett medel i just den riktningen, även om planen inte nämner instrumentet.

• bostad åt dem utan tryggt boendeavgörande»minska hemlösheten, genom en nationell strategi som på riktigt minskar hemlösheten och en bostadsstiftelse som finansierar en bostad för dem som inte har ett tryggt boende.« (valmanifest 2022 ↗)
• värna utsatta barnfamiljer»För Miljöpartiet de gröna är det särskilt angeläget att värna barn i ekonomiskt utsatta familjer.« (partiprogram ↗)
• bostad som rättighet»Alla har rätt till en bostad.« (partiprogram ↗)
• bostadsstöd till barnfamiljer»höja bostadsbidraget för barnfamiljer och bostadstillägget för pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens bärande princip är att beslut som bara berör en lokal nivå inte ska flyttas uppåt och att kommunerna inte ska belastas med statligt beslutade kostnader. Motförslagets krav att kommuner i vissa fall ska bli skyldiga att tillhandahålla hyresgarantier går emot det. Planens omsorg om utsatta barn drar i motsatt riktning, varför slutsatsen är osäker.

• decentraliserat beslutsfattandeavgörande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
• inga ofinansierade kommunkrav»Vi vill göra förskola och fritidsverksamhet tillgänglig för alla, utan att dessa kostnader drabbar kommunerna« (valmanifest 2022 ↗)
• beslut på lokal nivå»Beslut som endast berör en mer lokal nivå, eller bara individen själv, bör inte flyttas upp till en högre nivå,« (partiprogram ↗)
• utsatta barns rättigheter»Särskilt viktigt är att värna varje barns rätt att bli respekterad och att bli sedd för den man är.« (partiprogram ↗)

Valmanifestet vill införa ett nytt system med behovsbostäder för grupper med särskilt stora bostadsbehov, såsom våldsutsatta och familjer med mycket svag ekonomi, och partiprogrammet att det förebyggande arbetet mot vräkning särskilt av barnfamiljer ska stärkas. Kommunala hyresgarantier för utsatta barnfamiljer är ett verktyg av just det slaget. Planen menar också att ingen borde behöva leva i hemlöshet och att staten bör ta ett ökat ansvar för att finansiera bostäder, med fokus på barn.

• bostäder för grupper med stora behovavgörande»Dagens dyra byggsubventioner ska avskaffas och ett nytt system med behovsbostäder ska införas för grupper med särskilt stora bostadsbehov, såsom våldsutsatta och familjer med mycket svag ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
• förebygga vräkning av barnfamiljer»Det förebyggande arbetet mot vräkning, särskilt av barnfamiljer, behöver stärkas.« (partiprogram ↗)
• ingen ska vara hemlös»I ett välfärdssamhälle som Sverige borde ingen behöva leva i hemlöshet.« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för bostadslösa»Staten bör ta ett ökat ansvar för att finansiera bostäder« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör det till kommunens uppgift att socialt och ekonomiskt stödja familjen när den sviktar, och kräver att lågavlönade barnfamiljer ges möjlighet till en god bostadsstandard inom kommunernas bostadssociala ansvar. Ökad användning av kommunala hyresgarantier för utsatta barnfamiljer följer av detta. Kravet på att finansieringsprincipen respekteras sätter en gräns för hur nya skyldigheter kan åläggas kommunerna.

• kommunalt stöd till familjeravgörande»kommunens uppgift att socialt och ekonomiskt stödja familjen att kunna utföra sina uppgifter och skyldigheter.« (partiprogram ↗)
• utsatta barnfamiljers boende»Lågavlönade barnfamiljer, pensionärer och studerande måste ges möjligheter till en god bostadsstandard.« (partiprogram ↗)
• kommunalt bostadssocialt ansvar»Kommunerna ska ha det sociala ansvaret för att« (partiprogram ↗)
• finansieringsprincipen»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill göra kommunala hyresgarantier obligatoriska i vissa fall. Planens bostadspolitiska svar är att fler bostäder byggs genom avreglering och enklare planprocesser, och partiprogrammet vill att beslut fattas på lägsta effektiva nivå och att kommuner får välja olika vägar, vilket talar mot en statlig skyldighet. Att planen vill öka den statliga finansieringen av boendestöd för hemlösa pensionärer drar delvis i motsatt riktning.

• beslut på lägsta effektiva nivåavgörande»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
• fler bostäder som lösning»Vi vill genomföra reformer som ökar byggandet av såväl hyressom bostadsrätter.« (valmanifest 2022 ↗)
• riktat boendestöd»Införa en nollvision för hemlöshet bland pensionärer och öka den statliga finansieringen av boendestöd« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_migrerat

Partiprogrammet slår fast att marknaden inte ensam kan garantera alla en bostad och att stat och kommun bör förse även resurssvaga grupper med ett värdigt boende; valmanifestet gör hemlöshet till en prioriterad social fråga. Kommunala hyresgarantier för utsatta barnfamiljer och andra utsatta ligger i linje med det bostadssociala åtagandet. Samtidigt är det kommunala självbestämmandet centralt i planen, vilket talar mot att göra garantierna obligatoriska och gör stödet osäkert.

• boende åt resurssvagaavgörande»förse även resurssvaga grupper med ett värdigt boende« (partiprogram ↗)
• bekämpa hemlöshet»Att bekämpa hemlöshet är en prioriterad social fråga för Sverigedemokraterna.« (valmanifest 2022 ↗)
• sänkta boendekostnader»Åtgärder behöver också vidtas för att bromsa de skenande boendekostnaderna så att fler har råd till ett hem.« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunalt självbestämmande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.