2024-05-152023/24:KU18 · p.11KUKonstitution

En samisk språklag

En särskild lag om samiska språkliga rättigheter

Vad som står på spel: Utfallet påverkar hur snabbt och tydligt de samiska språkens ställning stärks i lag, vilket är centralt för det samiska folkets möjlighet att bevara sitt språk och för Sveriges efterlevnad av sina folkrättsliga åtaganden.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om regeringen ska tillsätta en utredning om en särskild samisk språklag, eller om samernas språkliga rättigheter ska hanteras genom befintlig konsultationslagstiftning och pågående förhandlingar om en nordisk samekonvention.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och hänvisar till att det redan finns en lagstadgad skyldighet att konsultera Sametinget i frågor av särskild betydelse för samerna samt till att förhandlingar om en nordisk samekonvention pågår, och avstyrker mot den bakgrunden motionsyrkandet om en samisk språklag.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 13 (V, MP)

Reservanterna hänvisar till att Sametinget redan 2021 begärde att regeringen skulle inleda lagstiftningsarbete för en särskild samisk språklag utan att mycket har hänt sedan dess, och vill att regeringen tillsätter en utredning som lämnar förslag på en sådan lag, i nära samarbete och dialog med Sametinget och det samiska civilsamhället.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 13 från V, MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade stått sig

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: CCenterpartiet, KDKristdemokraterna

Ja 266–37Ja 230–73

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/21/0/3följer planensäkerhet: medeluttryckligt
SNejJa 93/0/0/13avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MPegen reservationNejNej 0/16/0/2följer planensäkerhet: höguttryckligt
CNejJa 19/0/0/5avviker från planenmot eget programsäkerhet: medeluttryckligt
LNejJa 14/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelhärlett
KDNejJa 17/0/0/2avviker från planenmot eget programsäkerhet: höguttryckligt
MJaJa 60/0/0/8följer planensäkerhet: lågberörs ej
SDNejJa 61/0/0/11avviker från planensäkerhet: lågberörs ej

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2023/24:993 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 6 och 2023/24:2446 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 17.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka urfolks rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion, och kopplar den uppgiften till statens koloniala historia.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka urfolks rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion, och kopplar den uppgiften till statens koloniala historia. En utredning om en särskild samisk språklag, framtagen i nära dialog med samiska företrädare, är ett direkt förverkligande av det åtagandet. Motförslagets krav stöds därför av planen.

  • rätt till språk och kulturarvavgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
  • särskild uppgift för urfolks rättigheter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
  • historiska oförrätter förpliktar»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla det egna språket och kulturen, och slår fast att alla har lika rätt att påverka samhällets utveckling.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla det egna språket och kulturen, och slår fast att alla har lika rätt att påverka samhällets utveckling. En utredning om en samisk språklag i nära dialog med samiska företrädare är en tillämpning av detta. Planen nämner dock inte någon särskild språklag.

  • stöd till minoritetsspråkavgörande»hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
  • lika rätt till inflytande»Alla har lika rätt att påverka samhällets utveckling.« (partiprogram ↗)
  • dialog med berörda»formas i en levande dialog med det civila samhälle och ska skapa goda villkor för« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Planen kräver att nationella minoriteters och samernas rättigheter stärks och att samernas särskilda ställning med eget språk respekteras och stärks, samt att Sverige snarast ratificerar ILO 169.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att nationella minoriteters och samernas rättigheter stärks och att samernas särskilda ställning med eget språk respekteras och stärks, samt att Sverige snarast ratificerar ILO 169. En utredning om en särskild samisk språklag, framtagen i nära dialog med samiska företrädare, är ett direkt uttryck för dessa åtaganden. Planens krav på skyndsamhet talar emot att avvakta ytterligare.

  • stärkta samiska rättigheteravgörande»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
  • samernas urfolksrättigheter»Samerna utgör ett urfolk som i enlighet med flera internationella konventioner har särskilda rättigheter som Sverige måste garantera.« (partiprogram ↗)
  • skyndsam ratificering»Sverige bör snarast ratificera FN:s konvention om urfolks rättigheter, ILO 169.« (partiprogram ↗)
  • språkliga rättigheter»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget språk, måste respekteras och stärkas.« (partiprogram ↗)
CCenterpartietNejJaavviker från planenuttryckligt

Planen lovar uttryckligen att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen lovar uttryckligen att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning. En utredning om en särskild samisk språklag, framtagen i nära dialog med samiska företrädare, är ett direkt medel för det åtagandet. Planens allmänna krav på att bekämpa strukturer som diskriminerar människor och att göra mer mot diskriminering pekar åt samma håll.

  • stärkta minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
  • bekämpa diskriminerande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
  • skärpt arbete mot diskriminering»Mer måste göras mot diskriminering.« (valmanifest 2022 ↗)
  • dialog och självbestämmande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver att individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas, vilket är precis vad en särskild samisk språklag skulle åstadkomma.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas, vilket är precis vad en särskild samisk språklag skulle åstadkomma. Planen slår också fast att samernas ställning som urfolk ska upprätthållas och vill se en nordisk samekonvention och ratificering av ILO-konvention 169 efter samråd, vilket stöder att utredningen görs i nära dialog med samiska företrädare. En särskild språklag nämns dock inte.

  • stärkta minoritetsspråkliga rättigheteravgörande»Individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas.« (partiprogram ↗)
  • samerna som urfolk»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
  • samråd om samiska rättigheter»En nordisk samekonvention ska upprättas. ILO-konvention 169 ska ratificeras efter samråd med olika intressegrupper som samer, andra minoriteter och markägare.« (partiprogram ↗)
  • kunskap om minoritetsspråk»Skolan ska ge alla elever kunskap om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråk.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenuttryckligt

Partiprogrammet anger uttryckligen att ett sätt att stödja minoriteterna är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning, vilket är just vad en utredning om en samisk språklag syftar till.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet anger uttryckligen att ett sätt att stödja minoriteterna är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning, vilket är just vad en utredning om en samisk språklag syftar till. Samerna nämns först bland de grupper vars språkliga och etniska rättigheter ska tillerkännas. Att stödja minoriteters egna insatser är enligt planen en central offentlig uppgift, vilket också bär kravet på nära dialog med samiska företrädare.

  • lagstiftning för minoritetsspråkavgörande»Ett sätt att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
  • samers språkliga rättigheter»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter« (partiprogram ↗)
  • stöd till minoriteters egna insatser»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla de kulturella drag som de själva anser viktiga.« (partiprogram ↗)
  • värna samisk kultur»Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen säger inget om samiska språkliga rättigheter eller en särskild språklag.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen säger inget om samiska språkliga rättigheter eller en särskild språklag. Närmast liggande principer är att fri- och rättigheter tillhör individer och inte kollektiv, att svensk lag gäller lika i hela landet, och att politiken ska prioritera och hushålla med lagstiftningsutrymmet. En utredning om en särskild samisk språklag får därför inget stöd i planen.

  • individuella rättigheteravgörande»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
  • en lag lika för alla»I Sverige gäller svensk lag« (partiprogram ↗)
  • politiken måste prioritera»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen ger de nationella minoriteterna långtgående kulturell autonomi, och språket är kärnan i en sådan autonomi; planen vill dessutom stärka språk- och kulturgemenskapen i vårt närområde.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen ger de nationella minoriteterna långtgående kulturell autonomi, och språket är kärnan i en sådan autonomi; planen vill dessutom stärka språk- och kulturgemenskapen i vårt närområde. En utredning om en särskild samisk språklag ligger därför närmast planen. Osäkerheten är stor eftersom planen inte nämner någon språklag och samtidigt betonar det nationella självbestämmandet.

  • kulturell autonomi för minoriteteravgörande»ges långtgående kulturell autonomi.« (partiprogram ↗)
  • värnade urfolkskulturer»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • värnad språkgemenskap»Stärk den nordiska språk- och kulturgemenskapen« (valmanifest 2022 ↗)
  • nationellt självbestämmande»Stärka det nationella självbestämmandet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag