2025-06-102024/25:AU7 · p.6AUArbetsmarknad
Stridsåtgärder
Begränsningar av rätten till sympatiåtgärder
Vad som står på spel: Frågan rör hur mycket skydd utomstående företag – till exempel underleverantörer och småföretag – ska ha mot spridningseffekter av stora arbetsmarknadskonflikter, mot fackföreningarnas möjlighet att utöva påtryckningar genom solidaritetsåtgärder. Den berör maktbalansen mellan arbetsgivare och fackförbund på svensk arbetsmarknad.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om fackförbunds rätt att vidta sympatiåtgärder mot företag som inte själva är part i en konflikt ska begränsas i lag, eller om den grundlagsskyddade rätten till stridsåtgärder ska förbli i huvudsak oförändrad och även fortsatt vara en fråga för arbetsmarknadens parter.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet slår fast att arbetsmarknadens parters rätt att vidta stridsåtgärder, inklusive sympatiåtgärder, är grundläggande för den svenska arbetsmarknadsmodellen och en grundlagsskyddad rättighet, även om den kan ge omfattande verkningar även för utomstående parter. Utskottet delar inte motionärernas syn på att begränsa denna rätt: modellen har visat sig hållbar med jämförelsevis få förlorade arbetsdagar, konfliktreglerna ändrades redan 2019 efter en överenskommelse mellan parterna, och det bör i så stor utsträckning som möjligt vara upp till parterna själva – inte staten – att avgöra när stridsåtgärder är motiverade. Utskottet ser därför inga skäl att ändra den nuvarande ordningen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 6 (C)
(C) anser att den svenska arbetsmarknadsmodellen i grunden är en styrka, men att småföretag och underleverantörer som inte är part i en konflikt – exemplifierat av tvisten mellan IF Metall och Tesla – inte ska drabbas orimligt hårt av sympatiåtgärder från andra fackförbund. Regeringen bör därför föreslå att sympatiåtgärder som blockader och strejker bara ska få riktas mot det företag där den ursprungliga konflikten pågår, att de som vidtar sympatiåtgärder ska ansvara för att minimera skadan för oinblandade företag, och att stridsåtgärder inte ska kunna tvinga fram kollektivavtal hos företag som redan har likvärdiga villkor.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna
Ja 278–17Ja 264–31
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Ja | Ja 93/0/0/13 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Ja | Ja 14/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Nej 0/17/0/7 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 60/0/0/12 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2004 av John E Weinerhall (M), 2024/25:2545 av Boriana Åberg (M) och 2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 10-12.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
Motförslag
- Motförslaget vill begränsa sympatiåtgärder så att de endast riktas mot företaget där den ursprungliga konflikten äger rum. (C) — Reservation 6
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill förändra konflikträtten i riktning mot att stärka löntagarnas positioner, inte begränsa dem.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill förändra konflikträtten i riktning mot att stärka löntagarnas positioner, inte begränsa dem. Motförslaget kräver tvärtom att sympatiåtgärder inskränks och att stridsåtgärder inte får användas för att driva fram kollektivavtal. Det går rakt emot valmanifestets löfte att försvara förhandlingsrätten och en stark arbetsrättslagstiftning och kravet att alla anställda ska skyddas av starka kollektivavtal.
- stärkt konflikträttavgörande»Vi vill förändra konflikträtten och annan lagstiftning för att« (partiprogram ↗)
- försvarad förhandlingsrätt»Vänsterpartiet kommer att fortsätta försvara förhandlingsrätten och en stark arbetsrättslagstiftning.« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivavtal för alla anställda»anställda i Sverige ska skyddas av starka kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- politiken ska inte försvaga ena parten»Men för att förhandlingarna ska vara rättvisa behöver politiken respektera den svenska modellen, där politiker inte hotar den ena parten med försämringar om den inte ger med sig.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet listar uttryckligen rätten för fackliga organisationer att vidta strids- och sympatiåtgärder bland de mål som ska försvaras.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet listar uttryckligen rätten för fackliga organisationer att vidta strids- och sympatiåtgärder bland de mål som ska försvaras. Motförslaget vill begränsa just sympatiåtgärderna och förbjuda stridsåtgärder för att driva igenom kollektivavtal, vilket går rakt emot det åtagandet. Planen vill i stället stärka fackförbundens ställning och göra kollektivavtal till norm.
- rätt till sympatiåtgärderavgörande»Rätt för fackliga organisationer att vidta strids- och sympatiåtgärder.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal som norm»Kollektivavtal som norm, försvar av den svenska modellen.« (partiprogram ↗)
- starkare fackförbund»Starkare ställning för fackförbunden för ökat löntagarinflytande.« (partiprogram ↗)
- facklig organisationsrätt»Föreningsfrihet och rätt att organisera sig fackligt.« (partiprogram ↗)
Planen värnar den svenska modellen där parterna själva förhandlar fram vad som ska gälla och vill uppmuntra facklig organisering och värna en fungerande arbetsrätt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen värnar den svenska modellen där parterna själva förhandlar fram vad som ska gälla och vill uppmuntra facklig organisering och värna en fungerande arbetsrätt. Att lagstiftningsvägen begränsa sympatiåtgärder och rätten att kräva kollektivavtal skulle inskränka just den partsautonomi och de fackliga verktyg planen slår vakt om. Motförslagets krav avvisas därför.
- partsautonomi och kollektivavtalavgörande»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som ska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- uppmuntrad facklig organisering»Modellen bygger på att en hög andel av arbetstagarna är fackföreningsanslutna, och den fackliga organiseringen bör uppmuntras.« (partiprogram ↗)
- värnad arbetsrätt»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och ge arbetstagare inflytande över både arbetets innehåll och arbetstiden.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet gör Centerpartiet till småföretagens företrädare och partiprogrammet kräver givna och förutsägbara spelregler i ekonomin samt goda villkor för egenföretagare och små företag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet gör Centerpartiet till småföretagens företrädare och partiprogrammet kräver givna och förutsägbara spelregler i ekonomin samt goda villkor för egenföretagare och små företag. Motförslagets krav på att sympatiåtgärder inte ska slå mot oinblandade underleverantörer skyddar just de företagen. Planen behandlar inte konfliktreglerna direkt, varför ställningstagandet är härlett.
- småföretagens företrädareavgörande»Därför kommer Centerpartiet alltid att vara småföretagens bästa vän i svensk politik.« (valmanifest 2022 ↗)
- förutsägbara spelregler»Ekonomin ska ha givna och förutsägbara spelregler« (partiprogram ↗)
- goda villkor för små företag»Goda villkor för entreprenörer, egenföretagare och små företag är därför avgörande för att skapa nya jobb.« (partiprogram ↗)
- enklare regler för företag»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver uttryckligen en regel om rimlig proportion mellan syftet med en stridsåtgärd och de medel som används, vilket är precis den begränsning motförslaget efterfrågar när oinblandade drabbas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen en regel om rimlig proportion mellan syftet med en stridsåtgärd och de medel som används, vilket är precis den begränsning motförslaget efterfrågar när oinblandade drabbas. Den värnar samtidigt den fackliga friheten och kollektivavtalen, så kravet gäller proportionalitet och inte konflikträtten som sådan. Planens genomgående omsorg om små företags villkor och konkurrens på lika villkor pekar åt samma håll.
- proportionalitet vid stridsåtgärderavgörande»behövs en regel om att det ska finnas en rimlig proportion mellan syftet och de använda« (partiprogram ↗)
- värnad facklig frihet»Den fackliga friheten och möjligheten till kollektivavtal är en viktig del av förenings- och« (partiprogram ↗)
- skydda små företags villkor»Regelbördan för små företag ska minska« (partiprogram ↗)
- konkurrens på lika villkor»slå vakt om äganderätt, konkurrens på lika villkor, rättssäkerhet« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill att arbetsrätten ger små företag möjlighet att växa sig starka och gör rättvisa till en balans mellan alla parters intressen, vilket talar för att oinblandade underleverantörer inte ska bära skadan av en konflikt de inte kan påverka.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att arbetsrätten ger små företag möjlighet att växa sig starka och gör rättvisa till en balans mellan alla parters intressen, vilket talar för att oinblandade underleverantörer inte ska bära skadan av en konflikt de inte kan påverka. Samtidigt slår planen fast att starka och oberoende fackföreningar är oundgängliga och att utformningen ska göras av parterna själva, vilket talar emot lagreglering. Underlaget är därför svagt och ställningstagandet osäkert.
- balans i arbetsrättenavgörande»anställningsskydd för arbetstagaren, samtidigt som arbetsgivaren ska ha goda möjligheter att leda och för« (partiprogram ↗)
- värna företagandet»FLER FöRETAG« (valmanifest 2022 ↗)
- starka fackföreningar»Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar« (partiprogram ↗)
- parternas självbestämmande»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar inte konflikträtten eller sympatiåtgärder.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen behandlar inte konflikträtten eller sympatiåtgärder. Närmast liggande princip är att villkoren för att starta och växa ska vara goda och att företagare har rätt till samma trygghet som andra, vilket talar för att oinblandade företag inte ska drabbas av en konflikt de inte kan påverka. Eftersom planen är tyst i sakfrågan är slutsatsen osäker och härledd ur allmänna näringspolitiska åtaganden.
- goda villkor för företagandeavgörande»Villkoren för att starta, växa och expandera behöver vara goda« (valmanifest 2022 ↗)
- fritt näringsliv»Moderaterna vill bygga ett land där ett fritt näringsliv skapar ett välstånd som kommer alla till del.« (valmanifest 2022 ↗)
- marknadsekonomi och avtalsfrihet»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen åtar sig att försvara den svenska modellen och att värna svenska löntagares trygghet och ställning på arbetsmarknaden.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig att försvara den svenska modellen och att värna svenska löntagares trygghet och ställning på arbetsmarknaden. Att lagstiftningsvägen begränsa sympatiåtgärder och rätten att kräva kollektivavtal rubbar den balans mellan parterna som planen bygger på. Planen betonar att stabiliteten skapas av en väl avvägd kompromiss mellan parterna, inte av statliga ingrepp i konflikträtten.
- försvar av svenska modellenavgörande»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
- löntagarnas ställning värnas»Svenska löntagares trygghet och ställning ska värnas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
- balans mellan parterna»Stabilitet förutsätter en god balans mellan arbetsmarknadens parter.« (valmanifest 2022 ↗)
- partsautonomi»Sverigedemokraterna försvarar grunderna i den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter genom förhandlingar gör upp om lönenivåer och andra centrala villkor.« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:AU7)
- Betänkandets fulltext (HC01AU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1400 — En trygg familjepolitik med barnets bästa i fokus av Daniel Persson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1412 — Jämställdhet och diskriminering av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1469 — Bättre villkor för småföretagare av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1488 — Ett starkare integritetsskydd i ett föränderligt arbetsliv av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2024/25:1521 — Hyvling av arbetstid av Gunilla Carlsson och Dzenan Cisija (båda S)
- Motion 2024/25:1580 — En arbetsmarknad som skapar ekonomisk självständighet för kvinnor av Karin Sundin (S)
- Motion 2024/25:1926 — En starkare ekonomisk familjepolitik av Isabell Mixter m.fl. (V)
- Motion 2024/25:196 — En arbetsrätt för starka och trygga löntagare av Ciczie Weidby m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2004 — Politisk strejk av John E Weinerhall (M)
- Motion 2024/25:2184 — Införande av heltid som norm på svensk arbetsmarknad av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2193 — Bättre villkor och arbetsmiljö även inom gig-ekonomin av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S)
- Motion 2024/25:2386 — Arbetsmarknad och arbetsliv av Magnus Persson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:2479 — Handling mot ofrivillig deltid av Sanna Backeskog m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2545 — Garantera företagens avtalsfrihet av Boriana Åberg (M)
- Motion 2024/25:2624 — Föräldrars rätt till ersättning även under skoltid under vissa omständigheter av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2764 — Möjliggörande av dygnspass inom svensk blåljusverksamhet av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:2948 — Arbetsmarknad av Jonny Cato m.fl. (C)
- Motion 2024/25:3070 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3136 — Utgiftsområde 24 Näringsliv av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:42 — Enskilda löntagares och arbetsgivares rätt att väcka talan i Arbetsdomstolen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Källa: Sveriges riksdag