Immaterialrättsliga åtgärder

Planen vill se en teknikutveckling som står friare från kapitalets strävan att äga information och kritiserar uttryckligen att kunskap låses in bakom patent; målet är att gemensamt utvecklad kunskap ska kunna användas fritt och att digitala allmänningar byggs upp. Motförslaget kräver tvärtom en nationell strategi för att förvalta immateriella tillgångar med krafttag mot intrång och skärpt hantering vid upphandling. Det går emot planens riktning.

• teknik friare från ägd informationavgörande»Vänsterpartiet vill se en teknikutveckling som står friare från de be« (partiprogram ↗)
• kunskap ska kunna användas fritt»vill gå mot en värld där den kunskap vi utvecklar tillsammans kan an« (partiprogram ↗)
• kritik mot kunskapsinlåsning»för omvärlden och låser in den kunskap det tar fram bakom patent.« (partiprogram ↗)
• digitala allmänningar»Vi vill bygga upp digitala allmänningar med fri tillgång« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet slår fast att Sverige ska konkurrera med kunskap, att forsknings- och utvecklingsarbete ska stimuleras och att den konstnärliga upphovsrätten ska värnas. En nationell strategi för immateriella tillgångar med krafttag mot intrång och tydligare hantering vid offentlig upphandling är medel i den riktningen. Valmanifestet vill dessutom satsa på digitalisering och utbildning för att stärka företagsklimatet. Slutsatsen är dock härledd, eftersom planen inte nämner immaterialrätt i näringspolitiken.

• konkurrera med kunskapavgörande»hårdnande internationella konkurrensen ska Sveriges konkurrera med kunskap.« (partiprogram ↗)
• stimulera forskning»Forsknings- och utvecklingsarbete ska stimuleras.« (partiprogram ↗)
• satsning på digitalisering»Vi vill satsa på grön teknik, digitalisering och utbildning så att företagsklimatet stärks och kompetensförsörjningen förbättras.« (valmanifest 2022 ↗)

Valmanifestet åtar sig att modernisera upphovsrätten så att kulturskaparnas rättigheter värnas och att förbättra deras ekonomiska villkor, vilket ligger nära motförslagets krav på att hantera obalansen på den upphovsrättsliga marknaden och stärka små aktörer. Partiprogrammet vill se en upphovsrätt anpassad till dagens samhälle och rimlig ersättning till upphovsmän. En kvalificering är att planen samtidigt avvisar straff för privat kopiering, vilket begränsar stödet för generella krafttag mot intrång.

• moderniserad upphovsrättavgörande»förbättra kulturskaparnas ekonomiska och sociala villkor och modernisera upphovsrätten så att kulturskaparnas rättigheter värnas.« (valmanifest 2022 ↗)
• rimlig ersättning, ej straff»Kopiering och fildelning för privat bruk ska inte vara straffbart, samtidigt som upphovsmän ska ha rätt till en rimlig ersättning.« (partiprogram ↗)
• stöd till innovationer»Steget från idé och innovation till prototyp, produkt och kommersialisering måste bli kortare.« (partiprogram ↗)
• styrning av offentlig upphandling»Vid offentliga upphandlingar ska miljö- och kvalitetsaspekterna viktas betydligt tyngre än i dag.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Manifestet vill se satsningar på forskning och utveckling och krafttag mot brott mot företag, och lyfter fram äganderätten som en grundläggande rättighet som ska stärkas. Partiprogrammet konstaterar att digitaliseringen utmanar upphovsrätten och att den behöver utvecklas. Krav på bättre hantering av immateriella tillgångar och skärpta insatser mot intrång följer av dessa åtaganden, även om planen inte efterfrågar just en nationell strategi.

• krafttag mot brott mot företagavgörande»satsningar på forskning och utveckling och krafttag mot brott emot företag« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt äganderätt»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och grundlagsskydda rätten till abort och reproduktiv hälsa.« (valmanifest 2022 ↗)
• upphovsrätten måste utvecklas»Digitaliseringen utmanar den traditionella synen på upphovsrätten.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens linje på immaterialrättsområdet drar mot att underlätta digitala allmänningar och korta skyddstiderna, inte mot krafttag för starkare upphovsrättsligt skydd. Planen håller dessutom generella åtgärder för företagsklimatet som viktigast och pekar inte ut branschvisa innovationsstrategier. Kravet på en nationell innovationsstrategi med skärpt intrångsbekämpning följer därför inte av planen.

• underlättade digitala allmänningaravgörande»Digitala allmänningar ska underlättas och formerna för att avstå« (partiprogram ↗)
• enhetliga och kortare skyddstider»Skyddstiderna för olika kulturformer bör bli mer enhetliga och« (partiprogram ↗)
• upphovsrätt anpassad till tekniken»Upphovsrätten måste dock anpassas till ny teknik och« (partiprogram ↗)
• generella framför riktade insatser»Viktigast är generella åtgärder för« (partiprogram ↗)

Planen gör äganderätten till en mänsklig rättighet och lyfter särskilt möjligheten att skydda äganderätten till uppfinningar, samt kräver att spelreglerna utformas så att samhällets kunskapskapital tas tillvara. En nationell strategi för immateriella tillgångar med krafttag mot intrång och tydligare hantering vid upphandling är ett medel för detta. Därför stöds kravet.

• skydd för uppfinningaravgörande»möjligheten att skydda äganderätten till uppfinningar.« (partiprogram ↗)
• ta vara på kunskapskapitalet»spelreglerna utformas på ett sätt som tar vara på det kunskapskapital som finns i det svenska samhället« (partiprogram ↗)
• äganderätten som rättighet»Rätten till egendom är en mänsklig rättighet« (partiprogram ↗)
• gott innovationsklimat»gott klimat för innovationer samt produkt- och marknadsutveckling.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte immaterialrätt eller upphovsrätt och innehåller inget åtagande om en nationell innovationsstrategi. Närmast liggande princip är att innovation och företagande stärks genom lägre skatter, mindre regelkrångel och en djupare inre marknad, inte genom nya offentliga strategier och samordningsuppdrag. Utifrån den principen ger planen inte stöd för motförslagets krav.

• innovation via lägre skatteravgörande»Stärka drivkrafterna för investeringar, forskning och entreprenörskap, genom lägre skatter på företagande« (valmanifest 2022 ↗)
• mindre regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
• djupare inre marknad»Fördjupa den inre marknaden, inte minst för tjänster och digitala produkter« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill stärka äganderätten och anpassa föråldrade upphovsrättsregler till det digitala samhället, samtidigt som små företag ska få bättre villkor och stärkt konkurrenskraft. Motförslagets krav på krafttag mot intrång, tydligare hantering av immateriella rättigheter vid offentlig upphandling och mer utbildning ligger nära dessa åtaganden. Planen tar dock inte ställning till om en särskild nationell strategi behövs.

• moderniserad upphovsrättavgörande»Föråldrade regler om upphovsrätt behöver också anpassas efter hur människor konsumerar och skapar innehåll i det digitala samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt äganderätt»Stärka äganderätten« (valmanifest 2022 ↗)
• konkurrenskraft prioriteras»Prioritera svensk industri och konkurrenskraft« (valmanifest 2022 ↗)
• villkor för småföretag»Skapa förutsättningar för nyföretagande och entreprenörskap« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.