Ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler

Planen kräver att samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som privatiserats tas tillbaka i gemensam ägo, och partiprogrammet slår fast att samhällsägandet ska vara starkt i nyckelsektorer som infrastruktur och bostadsproduktion. Att en myndighet själv äger sina lokaler i stället för att vara bunden av långa hyreskontrakt med en extern fastighetsägare ligger i linje med detta. Planen nämner inte Kriminalvårdens lokaler, så ställningstagandet är härlett ur ägandeprincipen.

• återta privatiserad infrastrukturavgörande»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
• starkt samhällsägande i nyckelsektorer»är att samhällsägandet är starkt inom ekonomins nyckelsektorer:« (partiprogram ↗)
• öka det gemensamma ägandet»De gemensamt ägda företagens andel av ekonomin« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler. Närmast liggande princip är att demokratin har företräde före marknaden och att samhällsviktiga anläggningar inte ska överlåtas till privata ägarintressen. Att utreda ett statligt ägande i stället för långa hyreskontrakt med extern fastighetsägare ligger i linje med den principen, men ställningstagandet är helt härlett.

• demokratins företrädeavgörande»Demokratin har därför företräde före marknaden.« (partiprogram ↗)
• ingen utförsäljning av samhällsviktiga anläggningar»Inga akutsjukhus ska säljas ut.« (valmanifest 2022 ↗)
• gränser för marknadslogiken»Vissa områden kommer dock aldrig att lämpa sig för marknadslogiken.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om ägandeformer för myndigheters lokaler. Närmast liggande princip är att det i vissa fall kan finnas skäl för staten att äga och driva verksamhet, kombinerat med målet om en human kriminalvård som kan anpassa verksamheten efter behov. Utifrån detta finns inget hinder mot att utreda ett eget ägande, men underlaget är svagt.

• offentligt ägande kan motiverasavgörande»eller en kommun att äga och driva affärsverksamheter.« (partiprogram ↗)
• human kriminalvård»human och ha som mål att den som dömts inte ska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om ägandeformer för statliga myndigheters lokaler. Närmast liggande princip är att eget ägande ger självbestämmande och långsiktighet, och att skattemedel ska användas sparsamt och staten sköta sina uppgifter så effektivt som möjligt. Utifrån detta talar planen för att pröva en ordning där Kriminalvården själv äger sina lokaler.

• ägande ger långsiktighetavgörande»Det ger dem större självbestämmande och utrymme att tänka långsiktigt.« (partiprogram ↗)
• hushålla med skattemedel»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
• effektiv statsförvaltning»Centerpartiets uppgift är att se till att staten gör det den är till för, så effektivt och rättssäkert som möjligt« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om ägandeformer för Kriminalvårdens lokaler. Närmast liggande princip är att det offentliga bara ska driva affärsverksamhet vid ett starkt samhällsintresse och inte tränga ut fungerande privata alternativ, vilket talar mot att staten ska äga sina lokaler i egen regi. Planens krav på området handlar om fler häkten och fängelser, inte om vem som äger fastigheterna.

• begränsat offentligt ägandeavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
• inte tränga ut privata alternativ»driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ« (partiprogram ↗)
• fler platser, inte ny ägarform»fler häkten och fängelser med fler kriminalvårdare« (valmanifest 2022 ↗)

Planen säger ingenting om i vilken form staten ska förfoga över kriminalvårdens lokaler. Närmast liggande princip är kravet på en kraftigt utbyggd kriminalvård tillsammans med att uppföljning och kostnadskontroll är viktiga politiska uppgifter; en utredning av ägandeformen tjänar den anpassningsförmåga som en utbyggnad kräver. Ställningstagandet är därför härlett ur allmänna åtaganden, inte ur ett uttalat ställningstagande.

• utbyggd kriminalvårdavgörande»en kraftigt utbyggd kriminalvård« (valmanifest 2022 ↗)
• uppföljning och kostnadskontroll»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)
• äganderättens värde»Rätten till egendom är en mänsklig rättighet« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om hur Kriminalvårdens lokaler ska ägas. Närmast liggande princip är att det offentliga inte ska utföra det som någon annan kan göra lika bra, och planen väljer själv hyresvägen när den vill hyra fängelseplatser utomlands för att snabbt öka kapaciteten. En ordning där myndigheten själv äger sina lokaler ligger därmed utanför planens linje.

• offentligt gör inte allt självavgörande»Om något kan göras lika bra eller bättre av« (partiprogram ↗)
• fler platser, även hyrda»Öka antalet fängelseplatser och se över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands« (valmanifest 2022 ↗)
• begränsad statlig ambition»En stat som sträcker ut långtgående ambitioner över alla« (partiprogram ↗)

Planen kräver utökad tillgång på anstaltsplatser och ett kraftigt upprustat rättsväsende, vilket förutsätter att Kriminalvården kan anpassa sina lokaler efter behovet. Principprogrammet räknar rättsväsendet till de centrala samhällsfunktioner som bör stå under statlig kontroll och intar i övrigt ett pragmatiskt förhållningssätt till ägande- och driftsformer. Att utreda egen ägandeform för lokalerna ligger därmed i linje med planen, även om planen inte behandlar ägandefrågan direkt. Utskottets skäl om kapacitetsarbetet berör planen i sak.

• fler anstaltsplatseravgörande»Utöka tillgången på anstaltsplatser i och utanför Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
• rättsväsendet under statlig kontroll»centrala samhällsfunktioner såsom rättsväsende, försvar och väsentliga delar av vår infrastruktur« (partiprogram ↗)
• pragmatisk syn på driftsform»pragmatiskt och resultatinriktat förhållningssätt« (partiprogram ↗)
• upprustat rättsväsende»Säkerställa satsningar för ett kraftigt upprustat rättsväsende« (valmanifest 2022 ↗)