Styrelsefrågor

Planen vill att demokratiska processer genomsyrar hela samhället, även arbetsplatserna, och att de som utför arbetet får en större roll i besluten. En styrelsesammansättning med övervikt för lärare och forskare och en akademiker som ordförande stärker det kollegiala ledarskapet och lärosätenas självständighet, vilket ligger i linje med planens krav på akademier utan politisk styrning.

• demokrati på arbetsplatsernaavgörande»Vi vill gå i riktning mot ett samhälle där demokratiska processer genomsyrar hela samhället, även arbetsplatserna.« (partiprogram ↗)
• anställdas inflytande»för att ge anställda en större roll i hur arbetet organiseras.« (partiprogram ↗)
• självständiga akademier»självständiga akademier utan politisk styrning« (partiprogram ↗)
• utökat inflytande för anställda»De anställda i välfärden bör också få ett kraftigt utökat inflytande över verksamheterna de arbetar i.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om lärosätenas styrelser. Närmast liggande princip är partiprogrammets krav att det politiska ansvaret för skattefinansierad verksamhet aldrig kan överlämnas till icke valda ämbetsmän, och att samhället, näringslivet och de fackliga organisationerna ska samverka strategiskt med högskolan. En modell där akademin själv utser större delen av styrelsen och ordföranden försvagar den externa förankringen. Planen talar därför emot motförslagets krav.

• demokratiskt ansvaravgörande»ansvaret kan aldrig överlämnas till icke valda ämbetsmän.« (partiprogram ↗)
• samverkan med samhället»strategisk samverkan mellan den offentliga sektorn, det privata näringslivet, de fackliga« (partiprogram ↗)
• forskningens frihet»ansvar att garantera forskningens frihet och att trygga grundforskningen.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet slår fast att lärosätenas självständighet och oberoende ska utvecklas, att den akademiska friheten ska värnas och att partiet vill verka för decentralisering och stärkt inflytande för dem som arbetar i verksamheten. En styrelsemodell med akademisk tyngd och kollegialt valt ordförandeskap följer av dessa principer.

• lärosätens självständighetavgörande»Lärosätenas självständighet och oberoende ska utvecklas i samspel med en stor offentlig insyn.« (partiprogram ↗)
• akademisk frihet»Den akademiska friheten ska värnas och jämställdheten måste förbättras.« (partiprogram ↗)
• decentralisering och inflytande»Därför vill vi verka för decentralisering och stärka arbetstagarnas inflytande på sin arbetsplats.« (partiprogram ↗)
• inflytande för forskare»Lärare och forskare ska ha goda och trygga arbetsvillkor, och studenters och doktoranders inflytande och rättssäkerhet ska säkras.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet kräver att politiken håller armlängds avstånd till akademin och partiprogrammet att fria lärosäten självständigt kan bedriva forskning och utbildning. En styrelsesammansättning med akademisk tyngdpunkt och en ordförande vald av styrelsen minskar det politiska inflytandet och ligger därför i linje med detta. Samtidigt är en lagreglerad modell i sig en central styrning, vilket gör stödet osäkert.

• armlängds avståndavgörande»Den akademiska och konstnärliga friheten liksom den fria kulturen är grundbultar i ett vitalt civilsamhälle. Politiken ska bidra till goda förutsättningar men hålla armlängds avstånd.« (valmanifest 2022 ↗)
• fria lärosäten»Högre utbildning och fria lärosäten ska självständigt kunna bedriva högkvalitativ forskning och utbildning.« (partiprogram ↗)
• beslut nära dem som berörs»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att lärosätenas oberoende värnas och att statliga lärosäten ges en ny myndighetsform med större autonomi från regeringsmakten, och valmanifestet vill grundlagsskydda den akademiska friheten. En styrelsemodell med akademisk tyngdpunkt och en ordförande vald av styrelsen stärker just det oberoendet. Planen anger dock ingen styrelsesammansättning.

• autonomi från regeringsmaktenavgörande»lärosäten ska ges en ny myndighetsform, som ger större autonomi från regeringsmakten.« (partiprogram ↗)
• akademisk frihet»Individuell akademisk frihet ska vara en bärande princip för all offentlig verksamhet inom« (partiprogram ↗)
• grundlagsskyddad akademisk frihet»Den akademiska friheten ska ges skydd i grundlagen.« (valmanifest 2022 ↗)
• inflytande inom lärosätet»Studentinflytandet ska värnas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill att lärosätena själva ska ha ett stort mått av självbestämmande gentemot staten och att de i hög grad utformar sin egen verksamhet. En i lag fastslagen tredjedelsmodell för styrelsernas sammansättning är statlig detaljstyrning av just det som lärosätet enligt subsidiaritetsprincipen själv bör besluta om, och den skär dessutom ned den samverkan med det omgivande samhället som planen räknar som en av högskolans tre uppgifter. Motförslagets krav avvisas därför, om än på härledd grund.

• lärosätenas självbestämmandeavgörande»Tankens frihet är en förutsättning för framgångsrikt kunskapssökande. Universitet och högskolor ska åtnjuta stort mått av självbestämmande i förhållande till staten.« (partiprogram ↗)
• egen utformning av verksamheten»Vidare ska det finnas stora möjligheter för enskilda universitet och högskolor att själva utforma antagningskriterierna till utbildningarna och utbildningarnas utformning.« (partiprogram ↗)
• samverkan med samhället»att genom forskning generera ny vetenskaplig kunskap samt att samverka med det omgivande samhället.« (partiprogram ↗)
• subsidiaritetsprincipen»Subsidiaritetsprincipen innebär att det som en liten gemenskap själv klarar av att hantera ska den också själv ansvara för och besluta om.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet kräver starka och självständiga lärosäten, fredade från politisk klåfingrighet, och manifestet vill värna den fria forskningen från politiska pekpinnar. En styrelsemodell där akademiska ledamöter dominerar och ordföranden väljs av styrelsen minskar det politiska inflytandet över lärosätena. Planens betoning av samverkan med näringslivet talar samtidigt för att externa ledamöter behövs, vilket motförslaget behåller.

• självständiga lärosätenavgörande»Sverige ska ha starka och självständiga lärosäten« (partiprogram ↗)
• frihet från politisk styrning»Värna den fria forskningen från politiska pekpinnar« (valmanifest 2022 ↗)
• institutioner som maktbalans»Starka självständiga institutioner och en pluralism av samhällssfärer ger en viktig maktbalans i samhället.« (partiprogram ↗)
• samverkan med näringslivet»Det behövs nära och livskraftiga samarbeten mellan akademi« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att den politiska styrningen av högre utbildning minskar och att akademins självständighet ökar, och kritiserar en politiserad utnämningsmakt. En styrelsemodell med akademisk tyngdpunkt och en ordförande vald av styrelsen följer den principen. Planen säger dock inget om lärosätenas styrelsesammansättning, så slutsatsen är härledd.

• minskad politisk styrningavgörande»Den politiska styrningen av högre utbildning ska minska och akademins självständighet öka.« (valmanifest 2022 ↗)
• akademisk självständighet»Slå vakt om den högre akademins självständighet« (valmanifest 2022 ↗)
• mot politiserad utnämningsmakt»En politiserad utnämningsmakt tillsammans med en i hög grad informell myndighetsstyrningsmodell försvårar demokratiskt ansvarsutkrävande.« (valmanifest 2022 ↗)