Stöd till organisationer

Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka de nationella minoriteternas rättigheter, sedd i ljuset av statens historiska oförrätter, och gör stödet till självständiga folkrörelser till en grundpelare. Att minoritetspolitiken genomförs tillsammans med minoriteterna själva och att deras organisationer får bättre ekonomiska och praktiska förutsättningar följer av det. Motförslagets krav stöds därför av planen.

• stärka minoriteters rättigheteravgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
• stötta självständiga organisationer»självständiga och demokratiska folkrörelser är därför en grundpelare i« (partiprogram ↗)
• historiska oförrätter förpliktar»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
• myndigheternas särskilda ansvar»Myndigheter har ett särskilt ansvar att möta alla människor« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet vill hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur, och kräver att politiken formas i levande dialog med civilsamhället och skapar goda villkor för det. Bättre ekonomiska och praktiska förutsättningar för minoriteternas egna organisationer följer av det. Planen tar dock inte upp statsbidragens konstruktion.

• stöd till nationella minoriteteravgörande»hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
• dialog med civilsamhället»formas i en levande dialog med det civila samhälle och ska skapa goda villkor för« (partiprogram ↗)
• lika möjlighet till inflytande»Alla ska ha samma rätt och möjlighet att« (partiprogram ↗)
• starkt civilsamhälle»Ett starkt och levande civilsamhälle är demokratins underbyggnad.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att de nationella minoriteternas särskilda ställning respekteras och stärks och att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur, vilket förutsätter stöd till deras egna organisationer. Planens grundsats att makt ska utövas av dem som påverkas av den bär motförslagets krav på att minoritetspolitiken genomförs tillsammans med minoriteterna själva. Bättre ekonomiska och praktiska förutsättningar för dessa organisationer följer av samma linje.

• rätt att definiera egen kulturavgörande»Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur.« (partiprogram ↗)
• stärkt minoritetsställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget språk, måste respekteras och stärkas.« (partiprogram ↗)
• inflytande för de berörda»Makt ska utövas av dem som påverkas av den.« (partiprogram ↗)
• stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen lovar att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning och säger att politiken bör stödja civilsamhället genom att involvera det i fler processer. Att minoritetspolitiken genomförs tillsammans med minoriteterna själva, med bättre ekonomiska och praktiska förutsättningar för deras organisationer, är en direkt tillämpning av båda åtagandena. Planens princip att beslut ska fattas nära dem som berörs pekar åt samma håll.

• stärkt minoritetsskyddavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
• involvera civilsamhället»Politiken kan stödja civilsamhället genom att involvera det i fler processer« (partiprogram ↗)
• civilsamhällets grundroll»Det civila samhället, människornas frivilliga organisering, är en fundamental del av varje väl fungerande demokrati och välfärdsstat.« (partiprogram ↗)
• delaktighet och närhet»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att de nationella minoriteternas ställning ska upprätthållas och att det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil, vilket förutsätter fungerande minoritetsorganisationer. Planen vill dessutom förbättra civilsamhällets finansiering med långsiktiga statsbidrag och att den offentliga makten söker dialog med civilsamhällets aktörer, vilket är motförslagets huvudpoäng. Statsbidragens utformning behandlas dock inte i detalj.

• stöd till minoritetskulturavgörande»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
• upprätthållen minoritetsställning»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
• långsiktiga statsbidrag»Vi vill fortsätta förbättra civilsamhällets finansiering genom både bredare skatteavdrag för gåvor och långsiktiga statsbidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
• dialog med civilsamhället»Den offentliga makten ska söka dialog med civilsamhällets aktörer och ska även bidra till att främja jämställda villkor i den civila sektorn.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör det till en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla de kulturella drag de själva anser viktiga, vilket är precis motförslagets krav på att politiken genomförs tillsammans med minoriteterna. Civilsamhällets verksamhet ska enligt planen stödjas men inte styras. Att gruppernas behov beaktas på alla nivåer och att deras språkliga och etniska rättigheter tillerkänns förutsätter organisationer med reella förutsättningar.

• stöd till minoriteters egna insatseravgörande»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla de kulturella drag som de själva anser viktiga.« (partiprogram ↗)
• stödja men inte styra civilsamhället»Den innebär att kulturverksamhet som bedrivs av det civila samhället ska stödjas av det offentliga, men inte styras« (partiprogram ↗)
• minoriteters språkliga rättigheter»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter« (partiprogram ↗)
• minoriteters behov beaktas»Det är viktigt att dessa gruppers behov och intres sen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen behandlar inte statsbidrag till nationella minoriteters organisationer. Närmast liggande principer är att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv, och att politiken måste prioritera och hushålla med skattemedlen. Utökade ekonomiska förutsättningar för minoritetsorganisationer som grupprepresentanter får därför inget stöd i planen.

• individuella rättigheteravgörande»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
• politiken måste prioritera»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
• återhållsamhet med skattemedel»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.« (partiprogram ↗)

Planen undantar de nationella minoriteterna från allmänna assimileringssträvanden och ger dem långtgående kulturell autonomi, och den vill att offentliga kulturmedel fördelas med ett större medborgarinflytande. Bättre praktiska och ekonomiska förutsättningar för minoriteternas egna organisationer ligger i linje med detta. Planen säger dock inget om statsbidragens utformning, varför slutsatsen är osäker.

• kulturell autonomi för minoriteteravgörande»ges långtgående kulturell autonomi.« (partiprogram ↗)
• inflytande över kulturmedel»Fördela offentliga kulturmedel och utforma offentliga miljöer med ett större medborgarinflytande« (valmanifest 2022 ↗)
• värnad minoritetsställning»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.