2024-01-242023/24:FöU2 · p.1FöUFörsvar
Stärkt förmåga
Stärkt förmåga mot cyberhot och informationspåverkan
Vad som står på spel: Cyberangrepp och informationspåverkan kan splittra samhället, underminera förtroendet för demokratin och skada viktiga samhällsfunktioner, och hur mycket vikt som läggs vid att stärka förmågan påverkar hur väl Sverige står rustat mot sådana hot från både stater och andra aktörer.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om samhällets samlade förmåga att förebygga och bemöta cyberangrepp och informationspåverkan behöver stärkas ytterligare i både offentlig och privat sektor, eller om de åtgärder som redan är på gång är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar de åtgärder som redan vidtagits för informations- och cybersäkerheten, bl.a. arbetet med en ny cybersäkerhetsstrategi, ett nationellt säkerhetsråd, ökade resurser till Regeringskansliet och MSB:s kompetenshöjande insatser, och bedömer att detta ger goda förutsättningar för en samlad styrning, varför motionerna avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (MP)
Reservanten (MP) vill att Sveriges förmåga att förebygga och bemöta cyberattacker stärks i alla delar av samhället, både offentlig och privat sektor, med hänvisning till att modern krigföring utnyttjar samhällets svagheter och polarisering, att informationspåverkan och cyberangrepp bedrivs av både stater och andra aktörer, och att även ekonomiskt motiverade angrepp kan orsaka allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/5 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Avstår 0/0/94/13 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 7, 2023/24:1903 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S), 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5 och 2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 60.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill öka cybersäkerheten i offentlig sektor och i särskilt samhällsviktiga delar av samhället. (MP) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att staten ökar sin kontroll över samhällsviktig infrastruktur och att privatiserad samhällsviktig verksamhet återtas, och att samhällsägandet är starkt i nyckelsektorer som kommunikationer.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att staten ökar sin kontroll över samhällsviktig infrastruktur och att privatiserad samhällsviktig verksamhet återtas, och att samhällsägandet är starkt i nyckelsektorer som kommunikationer. Att stärka förmågan att förebygga och möta cyberangrepp i alla delar av samhället, både offentligt och privat, följer av detta. Planen uttalar sig dock inte om cybersäkerhetsstrategier som sådana.
- statlig kontroll över infrastrukturavgörande»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- återta samhällsviktig verksamhet»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
- gemensam kontroll över nyckelsektorer»transportsystem, kommunikationer och övrig infrastruktur, finansiell sektor, bostadsproduktion, energiförsörjning, strategiska naturtillgångar och så vidare. Samhällsägda företag ska vara föredömen« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår uttryckligen fast att arbetet för att stå emot cyberattacker och desinformation ska stärkas och att Sverige måste kunna försvara sig mot hybridattacker, spionage och cyberangrepp.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår uttryckligen fast att arbetet för att stå emot cyberattacker och desinformation ska stärkas och att Sverige måste kunna försvara sig mot hybridattacker, spionage och cyberangrepp. Motförslagets krav på stärkt förmåga i alla delar av samhället, både offentlig och privat sektor, är just detta åtagande. Planens upprustning av det civila försvaret pekar i samma riktning.
- stärkt cyberförmågaavgörande»Arbetet för att stärka förmågan att stå emot cyberattacker och desinformation ska stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- försvar mot hybridhot»Vi måste kunna försvara oss militärt, men också mot hybridattacker, spionage och cyberangrepp.« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustat civilt försvar»Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta« (valmanifest 2022 ↗)
- skydd av kritisk infrastruktur»störningar av kritisk infrastruktur som el,« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen räknar hot mot IT- och andra kommunikationssystem till de nya hoten och vill öka anslagen till krisberedskapen samt göra samhället mindre sårbart för oförutsedda störningar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen räknar hot mot IT- och andra kommunikationssystem till de nya hoten och vill öka anslagen till krisberedskapen samt göra samhället mindre sårbart för oförutsedda störningar. Den slår också fast att politiken ska ligga steget före och förhindra att katastrofer inträffar. Att stärka förmågan att förebygga och möta cyberangrepp i både offentlig och privat sektor följer av dessa åtaganden, även om planen inte behandlar cyberförsvarets organisation.
- sårbar samhällsinfrastrukturavgörande»Samhället förlitar sig i dag i alltför hög grad på en« (partiprogram ↗)
- it-hot som säkerhetshot»energibrist, terrorism och hot mot IT- och andra« (partiprogram ↗)
- stärkt civil krisberedskap»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- förebyggande säkerhetspolitik»Politiken ska ligga steget före och förhindra att« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att hoten inte längre bara kommer från stater utan även från andra aktörer och att försvarsförmågan måste anpassas efter nya hot, vilket är precis motförslagets utgångspunkt.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att hoten inte längre bara kommer från stater utan även från andra aktörer och att försvarsförmågan måste anpassas efter nya hot, vilket är precis motförslagets utgångspunkt. Valmanifestet kräver att civilförsvaret och samhällets beredskap rustas och att hela totalförsvaret stärks. Att stärka förmågan att möta cyberangrepp i både offentlig och privat sektor följer därför av planen. Planen värderar inte om regeringens redan vidtagna åtgärder räcker.
- anpassa försvaret till nya hotavgörande»Därför måste vi också anpassa vår försvarsförmåga efter nya hot mot landet.« (partiprogram ↗)
- rusta civil beredskap»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- rusta totalförsvaret»Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättssamhälle även digitalt»Samtidigt måste rättssamhället finnas även i den digitala sfären.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att Sveriges försvarsförmåga måste öka och att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära, med hänvisning till att hotet mot säkerhetsordningen är akut.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att Sveriges försvarsförmåga måste öka och att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära, med hänvisning till att hotet mot säkerhetsordningen är akut. Motförslagets krav på stärkt förmåga att förebygga och möta cyberangrepp i hela samhället, offentligt och privat, följer av dessa åtaganden. Planen nämner inte cyberförmåga uttryckligen, varför slutsatsen är härledd.
- civilt försvar i takt med militärtavgörande»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad försvarsförmåga»Sveriges nationella försvarsförmåga måste öka.« (partiprogram ↗)
- akut hot mot säkerhetsordningen»Med det ryska anfallskriget mot Ukraina – detta angrepp mot hela Europa – är hotet mot vår säkerhetsordning akut.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen utgår från ett vidgat säkerhetsbegrepp där Sverige måste kunna möta cyberkrigföring och angrepp som följer av det moderna samhällets sårbarhet, och där kriser ska mötas med politikens alla preventiva möjligheter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen utgår från ett vidgat säkerhetsbegrepp där Sverige måste kunna möta cyberkrigföring och angrepp som följer av det moderna samhällets sårbarhet, och där kriser ska mötas med politikens alla preventiva möjligheter. Motförslagets krav på stärkt förmåga att förebygga och bemöta cyberangrepp i både offentlig och privat sektor följer direkt av detta åtagande.
- förmåga mot cyberangreppavgörande»möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism, cyberkrigföring« (partiprogram ↗)
- vidgat säkerhetsbegrepp»Nya typer av konflikter och hot leder till ett vidgat« (partiprogram ↗)
- preventiv krishantering»Kriser måste mötas med politikens alla preventiva« (partiprogram ↗)
- beredskap i hela samhället»delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen åtar sig att införa en handlingsplan med konkreta åtgärder mot hybridhot och cyberattacker och att utveckla cyberförsvaret.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig att införa en handlingsplan med konkreta åtgärder mot hybridhot och cyberattacker och att utveckla cyberförsvaret. Den omfattar uttryckligen också privat sektor genom bättre statligt stöd till företag i säkerhetskänslig verksamhet. Motförslagets krav på stärkt förmåga i alla delar av samhället sammanfaller därmed med planens åtaganden.
- handlingsplan mot cyberattackeravgörande»Införa en handlingsplan med konkreta åtgärder mot hybridhot och cyberattacker« (valmanifest 2022 ↗)
- skydd även i privat sektor»Ge företag som är engagerade i säkerhetskänslig verksamhet bättre stöd från staten att kunna möta cyberattacker, spionage och stöldförsök från främmande makt« (valmanifest 2022 ↗)
- utvecklat cyberförsvar»Utveckla cyberförsvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- starkt civilförsvar»Tryggheten i Sverige förutsätter också ett starkt civilförsvar« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser och pekar särskilt på att ett allt mer digitalt samhälles sårbarhet måste utvärderas bättre.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser och pekar särskilt på att ett allt mer digitalt samhälles sårbarhet måste utvärderas bättre. Den vill också stärka den operativa krisledningsförmågan hos myndigheter, regioner och kommuner samt det europeiska samarbetet mot hybridhot. Motförslagets krav på stärkt förmåga mot cyberangrepp i både offentlig och privat sektor följer av dessa åtaganden.
- beredskap för alla kriseravgörande»Sverigedemokraterna vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser som kan uppstå.« (valmanifest 2022 ↗)
- digital sårbarhet»Samhällets sårbarhet behöver bättre utvärderas, inkluderat hur ett allt mer elektrifierat och digitalt samhälle påverkar utsattheten vid en kris eller störning.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt krisledningsförmåga»Den operativa krisledningsförmågan behöver stärkas på Regeringskansliet och vid landets myndigheter, regioner och kommuner.« (valmanifest 2022 ↗)
- motstånd mot hybridhot»Förstärka det europeiska samarbetet mot islamistiska organisationer, hybridhot och terrorism« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FöU2)
- Betänkandets fulltext (HB01FöU2)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1903 — Stärka Sveriges försvarsförmåga av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S)
- Motion 2023/24:2450 — En förstärkning av det civila försvaret och krisberedskapen av Emma Berginger m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2564 — Försvar och samhällets krisberedskap av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2765 — med anledning av skr. 2023/24:26 Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C)
- Motion 2023/24:415 — Post och it i hela landet av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:422 — En framtidsinriktad it-politik av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:461 — Cybersäkerhet av Hanna Gunnarsson m.fl. (V)
- Motion 2023/24:497 — En tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik av Rashid Farivar m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:880 — Granskning av svenskarnas användning av känslig teknik av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
- Regeringens skrivelse 2023/24:26 — Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet
Källa: Sveriges riksdag