2023-05-312022/23:NU17 · p.3NUNäringsliv och energi
Övrigt om energipolitikens inriktning
Lagstiftad utfasning av fossil energi och nationell energilagringsstrategi
Vad som står på spel: En lagstadgad utfasning skulle ge tydligt politiskt ledarskap i klimatfrågan och styra investeringar mot förnybart, men skulle också innebära ett bindande slutdatum för fossila processer i hela landet, vilket berör industrier och verksamheter som i dag bygger på fossil energi.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen ska verka för en lagstadgad utfasning av fossil energi med slutdatum 2030 och en nationell strategi för energilagring, eller om energipolitikens inriktning i övrigt ska drivas vidare utan sådana nya uttalanden.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om energipolitikens inriktning i övrigt, inklusive kravet på en lagstadgad utfasning av fossil energi till 2030, och hänvisar i stället till den förda politiken och pågående insatser på området.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 4 (MP)
Reservanten anser att Sverige saknar tydligt politiskt ledarskap i klimatfrågan och att staten genom lagstiftning bör peka ut riktningen, med en omställningslag som sätter slutdatum 2030 för fossil energi och därefter totalförbud, en nationell plan för genomförandet, samt en nationell strategi och teknikneutralt stöd för energilagring för att hantera ett elsystem med mer väderberoende produktion.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 4 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 2/0/19/3 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| S | Ja | Ja 75/0/18/14 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 17/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | uttryckligt |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/10 | lika | säkerhet: hög | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| VKarin Rågsjö (V, Stockholms kommun) | Ja — partilinjen: Avstår |
| VMaj Karlsson (V, Göteborgs kommun) | Ja — partilinjen: Avstår |
| SAnna Vikström (S, Stockholms län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SAnnette Rydell (S, Blekinge län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SAnnika Strandhäll (S, Stockholms kommun) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SArwin Sohrabi (S, Malmö kommun) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SCarina Ödebrink (S, Jönköpings län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SDenis Begic (S, Örebro län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SHeléne Björklund (S, Blekinge län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SJessica Rodén (S, Västra Götalands läns södra) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SJohan Andersson (S, Östergötlands län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SJohan Löfstrand (S, Östergötlands län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SKadir Kasirga (S, Stockholms kommun) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SLena Hallengren (S, Kalmar län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SMathias Tegnér (S, Stockholms län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SMats Wiking (S, Västra Götalands läns norra) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SMorgan Johansson (S, Skåne läns södra) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SNiklas Sigvardsson (S, Jönköpings län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SSerkan Köse (S, Stockholms län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| STomas Kronståhl (S, Kalmar län) | Avstår — partilinjen: Ja |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 26, 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3, 2022/23:964 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1, 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 12, 2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 12 och 13, 2022/23:1504 av Dzenan Cisija och Amalia Rud Pedersen (båda S), 2022/23:1593 av Sofia Amloh m.fl. (S), 2022/23:1982 av Aylin Fazelian m.fl. (S), 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 7, 8, 44 och 58 samt 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 7, 59, 69, 113-115, 117 och 120.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad. Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.
Motförslag
- Motförslaget vill att en omställningslag införs med slutdatum 2030 för fossila energikällor, en nationell genomförandekplan upprättas, och teknikneutral stöd för energilagring antas. (MP) — Reservation 4
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen förklarar klimatnödläge, kräver att omställningen sker omgående och att styrningen skärps utifrån nya klimatmål, och slår fast att kraftfull lagstiftning behövs eftersom marknaden inte löser problemet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen förklarar klimatnödläge, kräver att omställningen sker omgående och att styrningen skärps utifrån nya klimatmål, och slår fast att kraftfull lagstiftning behövs eftersom marknaden inte löser problemet. Att lagstifta om ett slutdatum 2030 för fossil energi med genomförandeplan följer av det. Planen kräver också kraftigt ökad förnybar elproduktion, vilket förutsätter en strategi för lagring i ett väderberoende system.
- omställning omgåendeavgörande»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
- lagstifta om utfasning»Därför behövs en kraftfull lagstiftning, ekonomiska styrmedel, långsiktig samhällsplanering, klimatinvesteringar« (partiprogram ↗)
- skärpta klimatmål»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
- förnybar energi och lagring»Produktionen av både el och exempelvis vätgas behöver öka kraftigt när vi ställer om från användning av fossila bränslen« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens klimatåtagande är det befintliga ramverket och nettonollutsläpp 2045, inte ett lagstadgat slutdatum 2030 med totalförbud mot fossil energi.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens klimatåtagande är det befintliga ramverket och nettonollutsläpp 2045, inte ett lagstadgat slutdatum 2030 med totalförbud mot fossil energi. Planen vill tvärtom säkra tillgången till bränsle under prisuppgången och prövar alla energislag utan heliga kor, vilket inte går ihop med ett förbud om sju år. Energilagringsstrategin är förenlig med planen, men bär inte motförslaget. Planen talar därför mot kravet.
- klimatramverket ligger fastavgörande»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
- nettonollutsläpp 2045»År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.« (valmanifest 2022 ↗)
- säkra bränsletillgången»Säkra tillgången till bränsle.« (valmanifest 2022 ↗)
- alla energislag prövas»När det gäller att lösa Sveriges energibehov finns inga heliga kor.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet kräver en omställningslag som fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030 och att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland samma år, vilket är precis motförslagets lagstiftade slutdatum.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver en omställningslag som fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030 och att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland samma år, vilket är precis motförslagets lagstiftade slutdatum. Planen vill dessutom investera i energilager och ett smart energisystem, vilket motsvarar kravet på en energilagringsstrategi. Planen stöder därför kravet.
- lagstiftad utfasning till 2030avgörande»införa en omställningslag så att all industri fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
- satsning på energilagring»bygga ut elnäten, investera i energilager och satsa på ett smart energisystem.« (valmanifest 2022 ↗)
- fossilfritt Sverige 2030»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
- bindande klimatramverk»För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitiskt« (partiprogram ↗)
Planens klimatlinje är ekonomiska styrmedel och teknikutveckling, inte förbudslagstiftning: pris på utsläpp och grön skatteväxling ska driva omställningen, och ledarskapet ska prioritera effektiva åtgärder framför symbolpolitik.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens klimatlinje är ekonomiska styrmedel och teknikutveckling, inte förbudslagstiftning: pris på utsläpp och grön skatteväxling ska driva omställningen, och ledarskapet ska prioritera effektiva åtgärder framför symbolpolitik. Partiprogrammets tidshorisont för hundra procent förnybart är inom mindre än en generation, inte ett lagstadgat totalförbud 2030. Kravet på energilagringsstrategi ligger däremot nära planens mål om robust elförsörjning, men huvudkravet avvisas.
- pris på utsläpp som verktygavgörande»Pris på utsläpp kan samla kraften från miljontals entreprenörer och mångfalt fler konsumenter« (partiprogram ↗)
- effektiva åtgärder, ej symbolpolitik»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
- förnybart inom en generation»Sverige har både möjlighet och skyldighet att inom mindre än en generation bli ett samhälle med hundra procent förnybar energi« (partiprogram ↗)
- grön skatteväxling»Omställningen kan påskyndas med grön skatteväxling« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens klimatmål är inga nettoutsläpp senast 2045 inom ramen för en växande ekonomi; ett lagstadgat slutdatum 2030 med därefter totalförbud för fossil energi går långt utöver och emot planens tidtabell och dess krav på att staten är neutral mellan energislag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens klimatmål är inga nettoutsläpp senast 2045 inom ramen för en växande ekonomi; ett lagstadgat slutdatum 2030 med därefter totalförbud för fossil energi går långt utöver och emot planens tidtabell och dess krav på att staten är neutral mellan energislag. Planen vill mäta klimatpolitiken i faktiska utsläppsminskningar, inte i förbud. Kravet på en strategi för energilagring har däremot stöd i planen.
- klimatmål 2045 med tillväxtavgörande»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
- effekt före symbolpolitik»Och nu behövs en klimatpolitik som inte mäts i hur många skatter som höjs eller hur mycket den kostar skattebetalarna utan i hur mycket den på riktigt får ner utsläppen.« (valmanifest 2022 ↗)
- teknikneutral energipolitik»Staten ska i största möjliga mån vara neutral mellan energislag som uppfyller miljö- och säkerhetskraven.« (partiprogram ↗)
- satsning på energilagring»Ska vi få ner elpriserna krävs att vi bygger inte bara kärnkraft utan också mer sol- och vindkraft i hela landet, investerar i kraftsystemet och satsar på energilagring.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver en långsiktig energipolitik med fasta spelregler och ett energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver en långsiktig energipolitik med fasta spelregler och ett energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning. Ett lagstadgat slutdatum 2030 med därefter totalförbud för fossil energi är just en sådan drastisk omställning. Planen vill i stället bygga ut kärnkraften med långsiktiga villkor, även om den i sak delar målet att fasa ut fossila bränslen.
- långsiktighet och fasta spelregleravgörande»Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom en långsiktig energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas.« (partiprogram ↗)
- omställning utan elbrist»drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande« (partiprogram ↗)
- utbyggd kärnkraft»Satsa på kärnkraften med långsiktiga villkor att utvecklas.« (valmanifest 2022 ↗)
- utfasning av fossila bränslen»Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Elprisläget och hushållens pressade ekonomi efter energikrisen — förstärker planens krav på omställning utan drastiska prisförändringar
Planen sätter målet nettonollutsläpp senast 2045 och vill ändra det energipolitiska målet till 100 procent fossilfritt, med ny kärnkraft och upphandlad kraft som stärker stabiliteten.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen sätter målet nettonollutsläpp senast 2045 och vill ändra det energipolitiska målet till 100 procent fossilfritt, med ny kärnkraft och upphandlad kraft som stärker stabiliteten. Motförslagets krav på lagstiftad utfasning av fossil energi till 2030 med efterföljande totalförbud är betydligt mer långtgående och bygger på förbud, vilket idéprogrammets varning för dyrbar symbolpolitik talar emot. Planen avvisar därför kravet.
- nettonoll 2045avgörande»Vi ska som land ta fullt ansvar här hemma och nå nettonollutsläpp senast år 2045.« (valmanifest 2022 ↗)
- fossilfritt inte förnybart»Ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen symbolpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
- leveranssäkerhet först»Upphandla kraftproduktion som stärker stabiliteten« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget vill lagstifta om totalförbud mot fossil energi från 2030.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill lagstifta om totalförbud mot fossil energi från 2030. Valmanifestet slår fast att evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål framför politikers vilja att gå först och längst, och att de svenska målen bör anpassas till EU-nivån; partiprogrammet konstaterar att fossila bränslen måste accepteras under omställningstiden. Ett lagstadgat slutdatum med förbud är därför just den symbolpolitik planen vill stoppa, även om planen i sig vill sätta mål för fossilfrihet och leveranssäkerhet.
- konkurrenskraft styr klimatmålavgörande»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatmål i EU-takt»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå« (valmanifest 2022 ↗)
- fossilt under omställningen»Under utvecklingstiden och framtagandet av nya energisystem måste vi acceptera att vi använder« (partiprogram ↗)
- stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:NU17)
- Betänkandets fulltext (HA01NU17)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1120 — Nordiskt samarbete av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1123 — Den svenska basindustrin av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1183 — Introduktionsstöd för nya elektrobränslen av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
- Motion 2022/23:1235 — Omställning till förnybar energiförsörjning av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1411 — Åtgärder för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt yrkesfiske av Johan Hultberg (M)
- Motion 2022/23:1424 — Energi av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S)
- Motion 2022/23:150 — Grönt flyg av Eva Lindh (S)
- Motion 2022/23:1504 — Utbyggnad av hållbar elproduktion av Dzenan Cisija och Amalia Rud Pedersen (båda S)
- Motion 2022/23:1513 — Ny elproduktion i elområde 3 och 4 av Larry Söder (KD)
- Motion 2022/23:1593 — Säkrad energiförsörjning genom samordning av Sofia Amloh m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1641 — Förnybar energiomställning av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C)
- Motion 2022/23:1672 — En levande landsbygd för Sveriges bästa av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1792 — Elkrisen påverkan på Skåne av Ulrika Heindorff m.fl. (M)
- Motion 2022/23:1820 — Behålla och bygga ut kärnkraften av Sten Bergheden (M)
- Motion 2022/23:1822 — Skaraborg som utvecklingscentrum för vätgas av Sten Bergheden (M)
- Motion 2022/23:1982 — Göteborgsområdets elförsörjning av Aylin Fazelian m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2065 — Barsebäcks kärnkraftverk 2.0 av Jörgen Grubb m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:2067 — Utökad kraftproduktion i Forsmarks kärnkraftverk av David Perez m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:2073 — Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2112 — El- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag