Mål för cykling

Planens bärande åtagande är stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål och att omställningen ska ske omgående, vilket är just vad ett nationellt, tidssatt och kvantifierat cykelmål innebär inom transportområdet. Eftersom utsläppen är störst i transportsektorn får målstyrning där störst effekt, och planen vill uttryckligen bygga ut hållbar rörlighet för alla. Cykling nämns inte vid namn, men målstyrd omställning är en uttalad linje.

• styrning via skärpta klimatmålavgörande»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
• omgående omställning i alla beslut»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
• transportsektorn avgörande»Koldioxidutsläppen är störst inom transport- och energisektorn.« (partiprogram ↗)
• utbyggd hållbar rörlighet»För att såväl öka alla människors rörelsefrihet som för att minska utsläppen av växthusgaser så behöver även kollektivtrafiken byggas ut och göras billigare och mer tillgänglig i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen saknar ett uttalat cykelmål, men partiprogrammets krav på att transportsystemen ska läggas om till mer cykel- och kollektivtrafik förutsätter politisk styrning mot det målet. Valmanifestet bygger genomgående på tidssatta och kvantifierade mål, som nettonollutsläpp 2045, och på att politiken ska ta ett större ansvar snarare än att låta utvecklingen styras av prognoser. Ett nationellt cykelandelsmål är därmed ett styrmedel i planens riktning, även om planen inte behandlar frågan uttryckligen.

• omställning till cykeltrafikavgörande»Transportsystemen ska läggas om för mer gång-, cykel- och kollektivtrafik« (partiprogram ↗)
• tidssatta kvantifierade klimatmål»År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären« (valmanifest 2022 ↗)
• politisk styrning framför prognos»Politiken måste ta ett större ansvar.« (valmanifest 2022 ↗)
• strategisk miljöpolitik med styrmedel»Detta kräver en strategisk miljöpolitik« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen är uttalat målstyrande i transport- och klimatpolitiken: en svensk utsläppsbudget ska säkra klimatmålen och trafikens utsläpp måste minska. Samtidigt ska cykel främjas framför bil och prioriteras i tätortsmiljö. Ett nationellt, tidssatt och kvantifierat cykelandelsmål är just ett sådant styrmedel och stöds därför i sak, även om planen inte nämner ett cykelmål explicit.

• målstyrning mot klimatmålenavgörande»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen« (valmanifest 2022 ↗)
• cykling ska prioriteras»minska bilåkandet i storstäderna och främja gång-, cykel- och kollektivtrafik.« (valmanifest 2022 ↗)
• minskade transportutsläpp»Trafikens utsläpp måste minska om vi ska ha en chans att klara klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
• samhället ska prioritera cykeln»väl utbyggd kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik« (partiprogram ↗)

flags: citat_migrerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill främja cyklingen men avgörande är hur: den kräver ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik och avvisar planekonomiska pekpinnar. Ett centralt fastställt, kvantifierat nationellt cykelandelsmål är just en sådan övergripande styrning av beslut som enligt planen hör hemma nära dem som berörs, det vill säga i kommuner och regioner. Planen uttalar sig inte om nationella cykelmål, så ställningstagandet är härlett ur dessa principer.

• effektiva åtgärder före symbolpolitikavgörande»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
• decentraliserat beslutsfattande»Beslut som endast berör en mer lokal nivå, eller bara individen själv, bör inte flyttas upp till en högre nivå« (partiprogram ↗)
• cyklingen ska främjas konkret»Utsläppsfria transporter, cyklar, elbilar och kollektivtrafik ska bli smidigare och attraktivare.« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_blockerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen är positiv till cykling men ställer inga kvantifierade måltal för trafikslag. Dess styrmedelslinje är generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, och den tar uttryckligen avstånd från symbolpolitik och vill att klimatpolitiken mäts i faktiskt minskade utsläpp snarare än i uppsatta mål. Ett nationellt tidssatt cykelandelsmål följer därför inte av planen, även om planen vill underlätta cyklingen i sig.

• teknikneutrala styrmedelavgörande»Generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt« (partiprogram ↗)
• effekt framför måltal»inte mäts i hur många skatter som höjs eller hur mycket den kostar skattebetalarna utan i hur mycket den på riktigt får ner utsläppen« (valmanifest 2022 ↗)
• avstånd från symbolpolitik»tar avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten« (partiprogram ↗)
• cykling bejakas i sak»Cykling är ett effektivt och miljövänligt transportslag för främst kortare resor.« (partiprogram ↗)

Planen behandlar inte något nationellt cykelandelsmål. Den bejakar dock cykelfrämjande infrastruktur och accepterar kvantifierade nationella mål i trafikpolitiken, som nollvisionen för dödsfall och svåra skador, samt slår fast att utvärdering och uppföljning är viktiga politiska uppgifter. Härlett ur detta ligger ett tidssatt och uppföljningsbart cykelmål i linje med planen, men stödet är indirekt.

• cykling ska främjasavgörande»Fördelarna med en cykelfrämjande infrastruktur är flera« (partiprogram ↗)
• nationella mål i trafikpolitiken»Det är viktigt med en nollvision för dödsfall och svåra« (partiprogram ↗)
• uppföljning som politisk uppgift»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen anger själv hur transportsektorns utsläpp ska minska: genom elektrifiering, laddinfrastruktur och biodrivmedel, inte genom att styra om resandet till cykel. Något nationellt cykelandelsmål finns inte i planen, och partiprogrammet varnar för klimatpolitik som reduceras till dyrbar symbolpolitik och kräver att vetenskap och fakta är ledande. Ett tidssatt och kvantifierat cykelmål saknar därför stöd i planen; ställningstagandet är härlett.

• elektrifiering som omställningsvägavgörande»Vår politik syftar därför till att ställa om transportsektorn genom elektrifiering.« (valmanifest 2022 ↗)
• nej till symbolpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
• faktabaserade styrmedelsvagt stöd»Vetenskap och fakta ska vara ledande i klimat- och miljöpolitiken.« (partiprogram ↗)
• laddinfrastruktur framför cykelmål»Bygga ut laddstolpar och laddstationer i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_svagt

Planen vänder sig mot plakatpolitik där det är viktigare att spendera skattemedel och införa överdimensionerade regelverk än att göra verklig skillnad, och kräver tydliga resultat för varje offentlig satsning. Ett nationellt, tidssatt och kvantifierat cykelandelsmål är ett sådant målstyrningsinstrument utan påvisad nytta per krona. Planen sätter mål där den ser konkret behov, som fossilfrihet och leveranssäkerhet i energipolitiken, men inte för cykling. Utskottets skäl att avvakta pågående beredning berör planen inte.

• nej till plakatpolitikavgörande»Svensk klimatpolitik har istället kommit att förvandlas till en kostsam plakatpolitik där det är viktigare att spendera mycket skattemedel, införa nya skatter och införa överdimensionerade regelverk än att göra skillnad på riktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
• resultatkrav på satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
• mest miljönytta per krona»Sträva efter miljöeffektivitet och hitta de åtgärder som ger mest miljö per krona« (valmanifest 2022 ↗)
• mål endast där behov finns»Sätta upp mål för fossilfrihet och att ett mål för leveranssäkerhet införs« (valmanifest 2022 ↗)