2023-06-202022/23:FiU21 · p.3FiUEkonomi och finans
Ett energipolitiskt mål om kraftproduktionsutbyggnad
Kompletterande mål för kraftproduktionsutbyggnad till 2030
Vad som står på spel: Ett tidigareläggande av utbyggnadstakten kan påverka hur snabbt ny kraftproduktion kommer på plats för att möta den ökande elanvändningen från elektrifieringen av industri och transporter, med konsekvenser för investeringar, jobb och Sveriges konkurrenskraft.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om det energipolitiska målet för 2040 ska kompletteras med ett eget, tidigare mål för utbyggnad av kraftproduktionen fram till 2030, eller om ett sådant tillägg ska avslås.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser sig inte ha tillräcklig grund för att tillstyrka ett kompletterande mål inriktat på kraftproduktionsutbyggnad till 2030. Utbyggnaden måste enligt utskottet i stället anpassas till överföringskapacitet, systemtekniska utmaningar, marknadsförhållanden och andra faktorer, och ett för starkt fokus på produktionsutbyggnad riskerar att skymma det nödvändiga systemperspektivet och leda till suboptimala lösningar. Motionen avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (S)
Reservationen (S) menar att en långdragen diskussion om ordval för kraftproduktionens sammansättning inte gynnar den pågående elektrifieringen, och att fokus i stället bör ligga på att snabbt driva fram den kraftmängd som behövs, även på kortare sikt än det nuvarande målet till 2040 anger. Elektrifieringen bör omsättas i praktik nu för att Sverige inte ska förlora investeringar, jobb och välstånd, och reservationen föreslår att målet kompletteras med ett fokus på insatser i närtid, exempelvis minst 60 TWh ny fossilfri kraft till 2030.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✕
SNej✓
MPNej✕
CNej✕
LNej✕
KDJa✓
MJa✓
SDJa✓
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
V
Nej
Ja 21/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
Segen reservation
Nej
Nej 0/94/0/13
✓lika
säkerhet: hög
härlett
MP
Nej
Ja 15/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
C
Nej
Ja 20/0/0/4
✕skiljer⚑mot eget program
säkerhet: hög
uttryckligt
L
Nej
Ja 14/0/0/2
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
KD
Ja
Ja 16/0/0/3
✓lika
säkerhet: låg
härlett
M
Ja
Ja 60/0/0/8
✓lika
säkerhet: låg
härlett
SD
Ja
Ja 62/0/0/10
✓lika
säkerhet: medel
härlett
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion
2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.
Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.
Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
Motförslag
Motförslaget vill avslå regeringens förslag om målet för elproduktionens sammansättning. (S) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen kräver utbyggd energikapacitet och att elproduktionen ökar kraftigt när samhället ställer om från fossila bränslen, och att omställningen sker omgående.
Planen kräver utbyggd energikapacitet och att elproduktionen ökar kraftigt när samhället ställer om från fossila bränslen, och att omställningen sker omgående. Ett kompletterande mål med fokus på insatser i närtid, som ny kraft till 2030, svarar mot den brådskan. Planen binder däremot utbyggnaden till förnybar energi snarare än till ett teknikneutralt fossilfrihetsbegrepp.
utbyggd energikapacitetavgörande»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.«(valmanifest 2022 ↗)
kraftigt ökad elproduktion»Produktionen av både el och exempelvis vätgas behöver öka kraftigt när vi ställer om från användning av fossila bränslen, därför behöver staten gå in med satsningar på förnybar energi.«(valmanifest 2022 ↗)
omställning i närtid»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.«(valmanifest 2022 ↗)
förnybart som villkor»satsningar på förnyelsebar energi.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
SSocialdemokraternaNej→Nej✓likahärlett
Planens avgörande åtagande är att elproduktionen ska byggas ut snabbt och av alla slag för att pressa priserna, och att takten i elnätsutbyggnaden minst ska fördubblas.
Planens avgörande åtagande är att elproduktionen ska byggas ut snabbt och av alla slag för att pressa priserna, och att takten i elnätsutbyggnaden minst ska fördubblas. Ett kompletterande mål med fokus på kraftmängd i närtid, som minst 60 TWh ny fossilfri kraft till 2030, ligger i linje med detta snarare än med invändningen att produktionsfokus skymmer systemperspektivet. Motförslagets krav stöds därför i sak.
snabb utbyggnad i närtidavgörande»Vi behöver bygga ut elproduktionen för att få mer billig el, snabbt, inte minst i södra Sverige.«(valmanifest 2022 ↗)
utbyggnad av alla kraftslag»Bygg ut elproduktionen av alla slag.«(valmanifest 2022 ↗)
pressa elpriserna»Minska trycket på elpriserna genom en snabbt utbyggd elproduktion.«(valmanifest 2022 ↗)
snabbare tillstånd och elnät»Riv de byråkratiska hindren för mer el. Långsamma tillståndsprocesser ska snabbas på. Vi vill minst fördubbla takten i utbyggnaden av elnätet.«(valmanifest 2022 ↗)
MPMiljöpartietNej→Ja✕skiljerhärlett
Planen kräver snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft i hela landet, storsatsning på solceller och utbyggda elnät med energilager, alltså precis den kraftmängd i närtid som motförslaget vill sätta mål för.
Planen kräver snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft i hela landet, storsatsning på solceller och utbyggda elnät med energilager, alltså precis den kraftmängd i närtid som motförslaget vill sätta mål för. Planens systemtänkande om elnät och lager talar inte mot ett kompletterande utbyggnadsmål utan förutsätter det. Att målet formuleras som fossilfritt snarare än förnybart avviker dock från planens mål om 100 procent förnybar energi.
snabb utbyggnad av havsvindavgörande»bygga ut vindkraften till havs snabbt i hela landet, med hänsyn till livet i havet.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
CCenterpartietNej→Ja✕skiljeruttryckligt
Planen sätter ett konkret närtidsmål: minst 50 TWh utsläppsfri el måste börja byggas nästa mandatperiod, produktionen ska fördubblas och tillståndsprocesserna kortas genom en kriskommission.
Planen sätter ett konkret närtidsmål: minst 50 TWh utsläppsfri el måste börja byggas nästa mandatperiod, produktionen ska fördubblas och tillståndsprocesserna kortas genom en kriskommission. Ett kompletterande mål om minst 60 TWh ny fossilfri kraft till 2030 med fokus på insatser i närtid är samma slags åtagande. Planen kräver samtidigt att elnätet rustas och byggs ut, vilket möter systemperspektivet.
ny el redan nästa mandatperiodavgörande»Minst 50 TWh utsläppsfri el måste börja byggas nästa mandatperiod.«(valmanifest 2022 ↗)
fördubblad elproduktion och utbyggt nät»Vi vill fördubbla produktionen av utsläppsfri el, och rusta och bygga ut elnätet.«(valmanifest 2022 ↗)
snabbare tillstånd»Det krävs en kriskommission för att snabbare öka Sveriges utsläppsfria elproduktion och tillstånd för vindkraft ska få ta max två år.«(valmanifest 2022 ↗)
elexport och kraftig utbyggnad»Sverige ska bli Europas gröna batteri och exportera el till grannländer som fasar ut sitt fossilberoende.«(valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerhärlett
Planen slår fast att klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el som i dag och att elpriserna kräver att både kärnkraft och mer sol- och vindkraft byggs samtidigt som kraftsystemet investeras i.
Planen slår fast att klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el som i dag och att elpriserna kräver att både kärnkraft och mer sol- och vindkraft byggs samtidigt som kraftsystemet investeras i. Ett kompletterande mål med fokus på ny fossilfri kraft i närtid ligger därmed i linje med planens egen inriktning på snabb elektrifiering. Planen betonar samtidigt överföringskapaciteten, vilket delvis stöder utskottets systemperspektiv.
kraftigt ökat elbehovavgörande»Klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el som i dag.«(valmanifest 2022 ↗)
snabb utbyggnad av fossilfri kraft»Ska vi få ner elpriserna krävs att vi bygger inte bara kärnkraft utan också mer sol- och vindkraft i hela landet, investerar i kraftsystemet och satsar på energilagring.«(valmanifest 2022 ↗)
överföring och produktion ihop»Med en omställning med nya kärnkraftverk och en autobahn för all ny grön el som förbättrar överföringen i hela Sverige«(valmanifest 2022 ↗)
omställt energisystem»Energisystemet behöver ställas om så att alla människor får tillgång till el och«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Manifestets bärande energiåtagande är kärnkraft med långsiktiga villkor, medan vindkraften bara får vara ett komplement.
Manifestets bärande energiåtagande är kärnkraft med långsiktiga villkor, medan vindkraften bara får vara ett komplement. Ett kompletterande volymmål om minst 60 TWh ny kraft redan till 2030 lämnar sammansättningsfrågan åt sidan och kan i praktiken bara nås med det kraftslag planen nedgraderar. Planen betonar i stället fasta spelregler och ett system utan elbrist och drastiska prisförändringar.
vindkraft som komplementavgörande»Vindkraft kan dock bara vara ett komplement.«(valmanifest 2022 ↗)
kärnkraft i centrum»Satsa på kärnkraften med långsiktiga villkor att utvecklas. Förläng befintliga reaktorers drift och bygg ut med nya reaktorer.«(valmanifest 2022 ↗)
fasta spelregler»Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom en långsiktig energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas.«(partiprogram ↗)
system utan elbrist»Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan«(partiprogram ↗)
MModeraternaJa→Ja✓likahärlett
Planens energipolitiska åtagande är ett mål om 100 procent fossilfritt med planerbar kraft, investeringar i elnätet och upphandlad produktion som stärker stabiliteten — alltså ett systemperspektiv snarare än ett volymmål för produktionsutbyggnad till 2030.
Planens energipolitiska åtagande är ett mål om 100 procent fossilfritt med planerbar kraft, investeringar i elnätet och upphandlad produktion som stärker stabiliteten — alltså ett systemperspektiv snarare än ett volymmål för produktionsutbyggnad till 2030. Motförslagets krav på ett kompletterande närtidsmål om minst 60 TWh ny fossilfri kraft ligger vid sidan av den linjen, eftersom planens huvudspår, ny kärnkraft, ger effekt först senare. Planen talar därför mot kravet, med låg säkerhet.
fossilfritt som målavgörande»Ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt«(valmanifest 2022 ↗)
elnätet som flaskhals»Investera i det svenska elnätet och korta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad«(valmanifest 2022 ↗)
planerbarhet framför volym»Upphandla kraftproduktion som stärker stabiliteten«(valmanifest 2022 ↗)
kraftigt ökat elbehov»Fram till 2045 kommer Sveriges elbehov mer än fördubblas.«(valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Valmanifestets energipolitiska mål är fossilfrihet och leveranssäkerhet med planerbar kraft som grund, och planen kritiserar uttryckligen att kraftsystemet gjorts väderberoende genom kraftig vindkraftsutbyggnad.
Valmanifestets energipolitiska mål är fossilfrihet och leveranssäkerhet med planerbar kraft som grund, och planen kritiserar uttryckligen att kraftsystemet gjorts väderberoende genom kraftig vindkraftsutbyggnad. Ett kompletterande volymmål om minst 60 TWh ny kraft redan till 2030 styr mot just sådan utbyggnad och bortser från planerbarheten. Planen vill dessutom värna det kommunala vetot vid vindkraftsetablering, vilket bromsar en sådan snabb utbyggnad.
planerbar elproduktionavgörande»Sverige behöver satsa på planerbar och fossilfri elproduktion.«(valmanifest 2022 ↗)
mål om leveranssäkerhet»Sätta upp mål för fossilfrihet och att ett mål för leveranssäkerhet införs«(valmanifest 2022 ↗)
mot väderberoende utbyggnad»Där man uteslutande omvandlat kraftsystemet till att bli väderberoende med en kraftig utbyggnad av vindkraften.«(valmanifest 2022 ↗)
kommunalt veto mot vindkraft»Värna det kommunala vetot vid etablering av vindkraft«(valmanifest 2022 ↗)