Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur systematiskt Sveriges arbete med de globala hållbarhetsmålen granskas och drivs framåt, och om det finns en fristående aktör med helhetsperspektiv som kan föreslå nya åtgärder när utvecklingen brister.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om en ny, politiskt sammansatt kommitté bör tillsättas för att kontinuerligt följa upp och utvärdera Sveriges genomförande av Agenda 2030, eller om nuvarande uppföljning genom regeringens återkommande skrivelser och årliga resultatredovisning räcker.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att regeringen redan redovisar genomförandet av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen samt årligen i budgetpropositionen, och att Statistiska centralbyrån har i uppdrag att göra en statistikbaserad analys av arbetet. Utskottet anser därför att det finns goda möjligheter till uppföljning och avstyrker motionsyrkandet om en ny kommitté.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V)
Reservanten (V) vill att en politiskt sammansatt kommitté tillsätts med uppdrag att fram till 2030 löpande ta fram underlag till regeringen - uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder - eftersom ingen statlig aktör i dag har det helhetsperspektiv som krävs, och lyfter fram liknande kommittéer på miljö- och klimatområdet som förebilder.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✓
SNej✕
MPNej✕
CNej✕
LNej✕
KDNej✕
MJa✓
SDJa✓
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Motförslag
Motförslaget vill inrätta en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag att kontinuerligt ta fram underlag för uppföljning, utvärdering och förslag på åtgärder för genomförandet av Agenda 2030 till dess. (V) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planen kräver stärkt styrning utifrån skärpta mål och långsiktig samhällsplanering, och att alla politiska beslut tar hänsyn till den akuta hållbarhetskrisen.
Planen kräver stärkt styrning utifrån skärpta mål och långsiktig samhällsplanering, och att alla politiska beslut tar hänsyn till den akuta hållbarhetskrisen. En politiskt sammansatt kommitté som fram till 2030 löpande följer upp, utvärderar och föreslår åtgärder ger just den helhetsstyrningen. Planen säger inget om utskottets skäl att befintlig redovisning i skrivelser och budget räcker.
stärkt styrning mot skärpta målavgörande»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.«(valmanifest 2022 ↗)
hållbarhet i alla beslut»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.«(valmanifest 2022 ↗)
långsiktig samhällsplanering»Därför behövs en kraftfull lagstiftning, ekonomiska styrmedel, långsiktig samhällsplanering, klimatinvesteringar«(partiprogram ↗)
gemensamt hållbarhetsansvar»Ansvaret för en hållbar utveckling är gemensamt.«(partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen slår fast att arbetet med de globala hållbarhetsmålen måste ta ny fart efter pandemin och att partiet ska ta initiativet och agera skyndsamt i hållbarhetsarbetet.
Planen slår fast att arbetet med de globala hållbarhetsmålen måste ta ny fart efter pandemin och att partiet ska ta initiativet och agera skyndsamt i hållbarhetsarbetet. En politiskt sammansatt kommitté som löpande tar fram uppföljning, utvärdering och åtgärdsförslag till 2030 ger det helhetsperspektiv som planen efterfrågar, i linje med det klimatpolitiska ramverkets logik. Utskottets skäl om befintlig rapportering berörs inte av planen.
fart i Agenda 2030-arbetetavgörande»Covid-19-pandemin har försvårat genomförandet av de globala hållbarhetsmålen. Det arbetet måste nu åter ta fart.«(valmanifest 2022 ↗)
skyndsamt hållbarhetsansvar»Vi socialdemokrater ser det som vår uppgift att ta initiativet och agera skyndsamt«(partiprogram ↗)
ramverk med löpande uppföljning»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.«(valmanifest 2022 ↗)
hållbar utveckling över generationer»hållbar utveckling, som möter den nuvarande generationens behov utan att äventyra«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MPMiljöpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen bygger hela sin politik på hållbar utveckling och klimaträttvisa och förordar ett ramverk med bindande tak för klimatpåverkan, alltså institutioner som håller ihop målen över tid, samt att forskningens resultat tas tillvara i politiken.
Planen bygger hela sin politik på hållbar utveckling och klimaträttvisa och förordar ett ramverk med bindande tak för klimatpåverkan, alltså institutioner som håller ihop målen över tid, samt att forskningens resultat tas tillvara i politiken. En politiskt sammansatt kommitté som löpande tar fram uppföljning, utvärdering och förslag fram till 2030 är ett sådant helhetsgrepp. Planen nämner inte Agenda 2030, så ställningstagandet härleds.
ramverk som håller målenavgörande»ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan«(partiprogram ↗)
hållbar utveckling globalt»med hållbar utveckling och klimaträttvisa över hela«(partiprogram ↗)
systematisk uppföljning»Kvaliteten ska ständigt följas upp med«(partiprogram ↗)
kunskapsbaserad politik»viktig och forskningens resultat bör tas tillvara för«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
CCenterpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen prioriterar långsiktiga och gemensamma lösningar med partier från både vänster och höger, vilket är just formen för en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag fram till 2030.
Planen prioriterar långsiktiga och gemensamma lösningar med partier från både vänster och höger, vilket är just formen för en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag fram till 2030. Planen vill också att välståndsmåtten kompletteras med ekologiska och sociala mått och ser hållbar utveckling som ett gemensamt ansvar, vilket kräver ett helhetsperspektiv i uppföljningen. Planen stöder därför motförslagets krav i sak.
blocköverskridande långsiktighetavgörande»Vi värderar samarbete, ansvarstagande och resultat framför politiskt spel. Vi prioriterar långsiktiga, gemensamma lösningar med partier från både vänster och höger.«(valmanifest 2022 ↗)
bredare välståndsmått»Ekonomisk tillväxt är ett relevant och etablerat mått på kortsiktig välståndsutveckling«(partiprogram ↗)
hållbar utveckling som ansvar»Fred, skyddet av mänskliga rättigheter och hållbar utveckling är hela världens ansvar.«(partiprogram ↗)
ansvar för kommande generationer»Vi kan klara klimat- och miljöutmaningen och överlämna en hållbar planet till kommande generation.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen säger inget om Agenda 2030 eller om en särskild kommitté.
Planen säger inget om Agenda 2030 eller om en särskild kommitté. Närmast liggande åtaganden är att Sverige ska vara en förebild och pådrivande kraft i det globala hållbarhetsarbetet, att ambitionerna i det internationella samarbetet ska höjas och att det behövs fler möjligheter att följa den politiska processen. Utifrån dessa principer talar planen svagt för ett organ som löpande följer upp och föreslår åtgärder.
pådrivande i hållbarhetsarbetetavgörande»Sverige ska vara en förebild och en pådrivande kraft i det globala arbetet för ett hållbart samhälle.«(partiprogram ↗)
höjda internationella ambitioner»samarbetet i klimatfrågor måste höjas, och Sverige ska tillhöra de pådrivande krafterna.«(partiprogram ↗)
insyn i den politiska processen»möjligheter att följa den politiska processen och påverka beslutsfattandet.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen kräver att alla politiska beslut fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen och att hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras, vilket talar för ett organ med helhetsperspektiv över tiden.
Planen kräver att alla politiska beslut fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen och att hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras, vilket talar för ett organ med helhetsperspektiv över tiden. Uppföljning och utvärdering är enligt planen en viktig politisk uppgift, och nationalräkenskaperna bör kompletteras med mått på livskvalitet. Planen tar dock inte ställning till kommittéformen.
integrerad hållbarhetavgörande»Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras.«(partiprogram ↗)
förvaltarskap i alla beslut»Alla politiska beslut bör fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen«(partiprogram ↗)
uppföljning som politisk uppgift»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska«(partiprogram ↗)
mått på livskvalitet»Nationalräkenskaperna bör utöver ekonomiska«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaJa→Ja✓likaberörs ej
Planen kräver att politiken prioriterar och väljer bort, och den vill effektivisera den statliga apparaten snarare än bygga ut den med nya organ.
Planen kräver att politiken prioriterar och väljer bort, och den vill effektivisera den statliga apparaten snarare än bygga ut den med nya organ. En ny politiskt sammansatt kommitté med uppdrag fram till 2030 är just en sådan utbyggnad, och planen varnar dessutom för politik som stannar vid dyrbar symbolpolitik. Kravet har därför inte stöd i planen.
prioritera och välja bortavgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,«(partiprogram ↗)
begränsad statlig apparat»En stor stat leder till ett svagare samhälle.«(partiprogram ↗)
mot symbolpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.«(partiprogram ↗)
effektivisera i stället för att bygga ut»Inrätta ett effektiviseringskansli som ska gå inom alla myndigheters ekonomi för att frigöra resurser till försvaret«(valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJa→Ja✓likaberörs ej
Motförslaget vill tillsätta en politiskt sammansatt kommitté som fram till 2030 löpande arbetar med uppföljning av Agenda 2030.
Motförslaget vill tillsätta en politiskt sammansatt kommitté som fram till 2030 löpande arbetar med uppföljning av Agenda 2030. Planen vill dra ned på offentlig överbyggnad: onödiga utgifter ska skalas bort, myndigheter slås samman och slöseriet stoppas, och välfärden gå före politiska prestigeprojekt. En ny permanent kommitté för en global agenda är därmed motsatsen till planens prioritering av svenska intressen och medborgarnytta.
färre myndigheter och organavgörande»Stoppa slöseriet inom myndigheterna och slå samman myndigheter«(valmanifest 2022 ↗)
bort med onödiga utgifter»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga«(valmanifest 2022 ↗)
välfärd före prestigeprojekt»Satsa på välfärden istället för politiska prestigeprojekt«(valmanifest 2022 ↗)
svenska intressen först»Värna svenska intressen i internationella sammanhang«(valmanifest 2022 ↗)