Balanskravet

Planens avgörande åtagande är att kommunerna inte ska tvingas till nedskärningar av kortsiktiga finansiella skäl och att mycket mer resurser ska kunna satsas på välfärden, med uttalad kritik mot den nyliberala normpolitik som håller tillbaka nödvändiga investeringar. Ett balanskrav som gäller över en hel konjunkturcykel minskar just den inlåsning som tvingar fram nedskärningar i lågkonjunktur. Planen säger inget om resultatreserver som utskottet hänvisar till.

• skydda kommuner från nedskärningaravgörande»I takt med att skatterna på de mest förmögna minskat ökar trycket på lokal- och regionalpolitiker att höja skatten för att slippa skära ner ytterligare.« (valmanifest 2022 ↗)
• kritik mot nyliberal normpolitik»Den nyliberala normpolitiken har bidragit« (partiprogram ↗)
• ökad omfördelning till kommunerna»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi« (valmanifest 2022 ↗)
• växande offentlig sektor»Vänsterpartiet menar att den offentliga sektorns andel av ekonomin« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet slår fast att den ekonomiska politiken ska vara ett aktivt konjunkturinstrument som stimulerar i lågkonjunkturer, och valmanifestet vill på statlig nivå gå över till ett balansmål för att frigöra utrymme för nödvändiga investeringar. Ett balanskrav som gäller över en konjunkturcykel i stället för ett enskilt år följer samma logik och skyddar välfärden från procyklisk åtstramning. Planen säger inget om resultatreserver.

• aktiv konjunkturpolitikavgörande»ekonomin i överhettningssituationer och stimulerar i lågkonjunkturer« (partiprogram ↗)
• balansmål framför överskottsmål»För att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar vill vi övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökade statsbidrag»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Avmattande konjunktur och hög inflation — aktualiserar planens krav på att inte tvinga fram kommunala nedskärningar i en svacka

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte balanskravets tekniska utformning, men slår fast att staten genom förebyggande finanspolitik ska dämpa effekterna av konjunkturvariationer och att kommunal service ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Ett balanskrav som gäller över en konjunkturcykel i stället för ettårsvis ligger i linje med denna konjunkturutjämnande och långsiktiga syn. Slutsatsen dras ur principer, inte ur ett uttalat ställningstagande.

• konjunkturutjämnande politikavgörande»dämpa effekter av konjunkturvariationer och verka för stabila priser« (partiprogram ↗)
• likvärdig kommunal service»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar« (partiprogram ↗)
• välfärd efter behov»Välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg ska« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Hög inflation 6,5 procent och svag BNP-utveckling — Ettårigt balanskrav tvingar besparingar i lågkonjunktur, vilket förstärker skälet att räkna över hela cykeln

Planen behandlar inte det kommunala balanskravet, men dess närmaste princip är att ordning och reda i ekonomin och det finanspolitiska ramverket ska försvaras och förstärkas. Att göra balanskravet mer tillåtande genom att låta det gälla över en hel konjunkturcykel går i motsatt riktning mot det åtagandet. Planens decentraliseringsprincip pekar samtidigt åt andra hållet, vilket gör slutsatsen osäker.

• ordning och reda i ekonominavgörande»Ett ansvarsfullt ledarskap som stärker Sveriges ekonomi långsiktigt och försvarar ordning och reda i ekonomin och det finanspolitiska ramverket.« (valmanifest 2022 ↗)
• värnat finanspolitiskt ramverk»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras.« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunalt självstyre»beslut i första hand ska fattas av människor själva, eller så nära den enskilda människan som möjligt« (partiprogram ↗)

Planen behandlar inte det kommunala balanskravet. Närmast liggande åtaganden är kravet på stabila offentliga finanser och låg statsskuld samt att förutsägbarhet i det offentligas agerande skapar trygghet, vilket talar mot att luckra upp den årliga balansregeln. Liberalernas svar på kommunernas planeringsproblem är i stället statligt finansieringsansvar för skola och LSS, inte en konjunkturanpassad balansregel. Underlaget är svagt och slutsatsen osäker.

• stabila offentliga finanseravgörande»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser utan att välfärden« (partiprogram ↗)
• förutsägbar ekonomisk styrning»När förutsägbarheten i statens agerande ökar stärks också den enskildes trygghet.« (partiprogram ↗)
• statligt finansieringsansvar»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen behandlar inte balanskravets tekniska utformning, men förvaltarskapsprincipen kräver långsiktighet och vänder sig mot kortsiktigt beteende, vilket talar för att kravet ska gälla över en konjunkturcykel snarare än ett enskilt år. Samtidigt kräver planen återhållsamhet i de offentliga utgifterna och ansvarsfullt skötta finanser, vilket sätter gränser för hur flexibelt kravet får bli.

• långsiktighet framför kortsiktighetavgörande»Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att tänka långsiktigt« (partiprogram ↗)
• ansvarsfulla offentliga finanser»ansvarsfullt skötta offentliga finanser« (partiprogram ↗)
• kommunalt planeringsutrymme»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark« (partiprogram ↗)
• utgiftsåterhållsamhet»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens linje i offentlig ekonomi är stramare snarare än lösare ramverk: överskottsmålet ska värnas och en övergång till ett balansmål avvisas uttryckligen på statlig nivå. Att låta kommunernas balanskrav gälla över en hel konjunkturcykel innebär motsatsen, en uppmjukning av det årliga kravet. Planen ger inget stöd för det, utan betonar ordning och reda och respekt för skattebetalarnas pengar även i den kommunala ekonomin.

• strama finanspolitiska målavgörande»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
• ordning i offentlig ekonomi»I tuffa ekonomiska tider krävs ordning och reda i ekonomin.« (valmanifest 2022 ↗)
• starka offentliga finanser»Statens finanser ska vara starka.« (partiprogram ↗)
• respekt för skattemedel»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.« (partiprogram ↗)

Planen framhåller att kommunernas ekonomi inte får avgöra kvaliteten i vård och omsorg och beskriver en kommunsektor som långsiktigt saknar resurser för välfärdsuppdraget. Ett balanskrav som gäller över en konjunkturcykel i stället för ett enskilt år förbättrar planeringsförutsättningarna och minskar risken för nedskärningar i välfärden i svackor, vilket ligger i linje med detta. Planen behandlar dock inte balanskravet, och dess krav på sunda finanser sätter en gräns för hur långt flexibiliteten kan gå.

• välfärd oberoende av kommunekonomiavgörande»kommunens eller stadsdelens ekonomi får inte vara avgörande för vilken kvalitet av vård och omsorg« (partiprogram ↗)
• kommunsektorns resursbrist»en kommunsektor som långsiktigt inte bedöms ha resurser för att klara välfärdsuppdraget« (valmanifest 2022 ↗)
• sunda offentliga finanser»Sunda statsfinanser och respekt för målet om överskott« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.