Utbildning inom vissa områden

Planen behandlar inte adopterades modersmål. Närmast liggande åtaganden är att det ska bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem man är, att bildning sker genom hela livet och att rätten till identitet, språk och kulturarv ska stärkas. En utredning om utökad rätt för adopterade att läsa sitt modersmål inom vuxenutbildningen ligger i den linjen, men underlaget är svagt.

• öppen vuxenutbildningavgörande»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
• livslångt lärande»uppväxten och goda möjligheter till lärande genom hela livet.« (partiprogram ↗)
• rätt till språk och kulturarv»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)

Planen säger ingenting om adopterades modersmålsstudier. Närmast liggande princip är partiprogrammets krav på ett kunskapssamhälle öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor och att alla vuxna ska kunna fort- och vidareutbilda sig. Utifrån det talar planen för att en utökad rätt utreds.

• kunskapssamhälle för allaavgörande»Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och« (partiprogram ↗)
• livslångt lärande för alla»Alla vuxna, inom alla delar av arbetslivet, ska ha möjlighet till fort- och« (partiprogram ↗)
• kunskap som frihetsverktyg»Kunskap och kultur är verktyg för människors personliga frihet och utveckling.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen nämner varken adopterade eller modersmålsstudier inom vuxenutbildningen. Närmast liggande åtaganden är att andra modersmål än svenska ska ses som en tillgång och att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur, tillsammans med tilltron till det livslånga lärandet. Utifrån dessa principer talar planen för att frågan utreds.

• rätt till egen identitet och kulturavgörande»att definiera och utöva sin egen identitet och kultur.« (partiprogram ↗)
• modersmål som resurs»Andra modersmål än svenska ska ses som fördelar« (partiprogram ↗)
• livslångt lärande»Vi tror på folkbildningen och det livslånga lärandet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om adopterades rätt att läsa sitt modersmål inom vuxenutbildningen. Närmast liggande princip är att varje individ har rätt att skapa sin egen identitet, att minoritetsspråkens ställning ska stärkas och att alla som vill ska kunna utbilda sig genom hela livet. Utifrån dessa principer stöds kravet på att frågan utreds, men slutsatsen är en härledning och inte ett uttalat åtagande.

• rätt till egen identitetavgörande»Varje individ har rätt att skapa sin egen identitet.« (partiprogram ↗)
• livslångt lärande»Alla som vill ska ha möjlighet att utbilda sig genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
• minoritetsspråkens ställning»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att elever med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper i modersmålet och att språkkunskaper blir allt viktigare i en öppen värld. Den kräver också att individen senare i livet ska kunna förnya sina kunskaper genom vuxenutbildningen. Att utreda en utökad rätt för adopterade att läsa sitt modersmål ryms i detta, även om planen inte nämner gruppen.

• rätt att utveckla modersmåletavgörande»Elever med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper i« (partiprogram ↗)
• språkkunskapernas värde»Språkkunskaper blir allt viktigare i en öppen värld.« (partiprogram ↗)
• det livslånga lärandet»Individen måste ges större möjlighet att senare i livet välja ny inriktning, förnya sina kunskaper« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Principprogrammet slår fast att varje barn har rätt till kännedom om sitt ursprung och att adoption bör underlättas med offentliga åtgärder, samtidigt som modersmålsundervisning ska ge kontakt med den kulturella identiteten. Att utreda en utökad rätt för adopterade att läsa sitt modersmål inom en väl utbyggd vuxenutbildning följer av dessa åtaganden.

• rätt till kännedom om ursprungavgörande»Varje barn har rätt till kännedom om sitt ursprung« (partiprogram ↗)
• modersmålsundervisning»Skolbarn ska ges möjlighet till modersmålsundervisning för att kunna bibehålla god kontakt med sina« (partiprogram ↗)
• underlätta adoption»Adoption bör underlättas med olika statliga eller andra offentliga åtgärder.« (partiprogram ↗)
• väl utbyggd vuxenutbildning»Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen berör inte adopterades rätt att läsa sitt modersmål. Dess linje för vuxenutbildningen är att innehållet ska vara relevant och eftertraktat på arbetsmarknaden, och idéprogrammet betonar att politiken måste prioritera och välja bort när resurserna behövs till rättsväsende, försvar och välfärd. Utifrån den närmast liggande principen ger planen inte stöd för en ny utredning om utökad rätt till modersmålsstudier.

• arbetsmarknadsrelevant vuxenutbildningavgörande»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
• politiken måste prioritera»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
• hårda prioriteringar»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen behandlar inte adopterades modersmål, men dess närmast liggande princip är att offentligt stöd som syftar till att bevara och stärka ursprungliga kulturer ska dras in och att utbildningsväsendet ska dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. En utökad rätt till modersmålsstudier inom vuxenutbildningen är en ny offentlig utgift utan sådan koppling. Att adopterade i partiprogrammet räknas som infödda svenskar drar åt andra hållet, varför osäkerheten är stor.

• inget stöd till ursprungskultureravgörande»stöd som syftar till att invandrare skall bevara och stärka sina ursprungliga kulturer« (partiprogram ↗)
• arbetsmarknadsanpassad utbildning»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• hushålla med skattemedel»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga« (valmanifest 2022 ↗)
• adopterade räknas som svenskar»Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.