2025-05-222024/25:UbU15 · p.49UbUUtbildning
Organisationsform m.m.
Lärosätenas myndighetsform
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket självbestämmande universitet och högskolor har över sin egen organisation, vilket i sin tur kan påverka forskningens och den akademiska frihetens förutsättningar.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringens aviserade utredning av lärosätenas myndighetsform bör genomföras, eller om riksdagen genom ett tillkännagivande bör slå fast att myndighetsformen inte ska utredas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att lärosätenas myndighetsform inte bör utredas och riktar ett tillkännagivande om detta till regeringen; man betonar samtidigt att statens organisation för forsknings- och innovationsfinansiering redan fungerar ändamålsenligt och är anpassad efter samhällsutvecklingen, vilket talar mot att ändra grundformen för lärosätena.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 92 (M, C, KD, L)
Reservationen (M, C, KD, L) anser i stället att den utredning av myndighetsformen för lärosätena som regeringen redan aviserat bör genomföras, eftersom lärosätenas självbestämmande och organisatoriska förutsättningar för forskningens och den akademiska frihetens frihet är centrala för hög kvalitet i utbildning och forskning; man ser inget behov av att riksdagen genom ett tillkännagivande ska försöka stoppa den aviserade utredningen.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: ett tillkännagivande som uppmanar regeringen att agera om att lärosätenas myndighetsform inte bör utredas samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 92 från M, C, KD, L.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 18/0/0/6 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| S | Ja | Ja 89/0/0/17 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/14/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Nej 0/11/0/5 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Nej 1/14/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Nej 0/58/0/10 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Avvek från partilinjen
| KDMikael Oscarsson (KD, Uppsala län) | Ja — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att lärosätenas myndighetsform inte bör utredas och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 17 och avslår motionerna 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 6, 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 15, 18 och 19 samt 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 11 och 29.
Riksdagens beslut: Regeringen har presenterat forskningspolitiken för åren 2025–2028. I samband med detta presenterade regeringen även ett förslag som innebär att regeringen ska få bestämma regler om att högskolor ska få besluta att en anställning hos dem ska kunna vara förenad med en anställning utanför högskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Idag gäller förenade anställningar på högskolor endast vissa befattningar som exempelvis specialutbildade läkare och tandläkare och regeringens förslag innebär att begränsningen till vissa sektorer eller befattningar kan tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten för kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer och därmed stärka kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om regeringens aviserade utredning om hur ändamålsenlig dagens myndighetsform är för statliga lärosäten. Enligt riksdagen bör en sådan utredning om ändrad organisationsform inte genomföras. Tillkännagivandet kom med anledning av ett förslag i en följdmotion. Riksdagen sa nej till övriga motioner varav cirka 140 förslag kommer från den allmänna motionstiden 2024.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen beaktar arbetsvillkor och arbetsmiljörisker vid förenade anställningar genom en snabbutredning. (M, C, KD, L) — Reservation 92
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens närmast liggande åtagande är att akademierna ska vara självständiga och fria från politisk styrning, vilket talar för att lärosätenas organisatoriska förutsättningar för akademisk frihet får utredas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens närmast liggande åtagande är att akademierna ska vara självständiga och fria från politisk styrning, vilket talar för att lärosätenas organisatoriska förutsättningar för akademisk frihet får utredas. Planen säger dock inget om myndighetsformen som sådan och håller samtidigt fast vid att gemensamt ägande är det tryggaste alternativet i utbildningsväsendet, vilket gör slutsatsen osäker.
- självständiga akademieravgörande»självständiga akademier utan politisk styrning« (partiprogram ↗)
- värna universitetens oberoende»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- inflytande i utbildningen»rätt till inflytande över sin utbildning genom hela utbildningssystemet.« (partiprogram ↗)
- gemensamt ägande i utbildningen»Gemensamt ägande är det tryggaste alternativet« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om lärosätenas myndighetsform.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om lärosätenas myndighetsform. Närmast liggande princip är partiprogrammets krav att det politiska ansvaret aldrig kan överlämnas till icke valda ämbetsmän och att skattefinansierad verksamhet ska kunna granskas och ansvar utkrävas. Att utreda bort myndighetsformen försvagar den demokratiska förankringen, även om forskningens frihet talar åt andra hållet. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- politiskt ansvar behållsavgörande»ansvaret kan aldrig överlämnas till icke valda ämbetsmän.« (partiprogram ↗)
- insyn i skattefinansierad verksamhet»Oavsett i vilken form skattefinansierad verksamhet drivs ska medborgarna ha möjlighet att« (partiprogram ↗)
- forskningens frihet»ansvar att garantera forskningens frihet och att trygga grundforskningen.« (partiprogram ↗)
- offentlighet och insyn»Den demokratiska processen och samhällsförvaltningen måste bygga på offentlighet och« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att lärosätenas självständighet och oberoende ska utvecklas och att politiska prioriteringar inte får gå ut över lärosätenas frihet att själva utforma sin verksamhet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att lärosätenas självständighet och oberoende ska utvecklas och att politiska prioriteringar inte får gå ut över lärosätenas frihet att själva utforma sin verksamhet. En utredning av myndighetsformen syftar just till att stärka det självbestämmandet. Planen kräver samtidigt att offentlighetsprincipen värnas, vilket är en gräns för en sådan översyn.
- självständighet med insynavgörande»Lärosätenas självständighet och oberoende ska utvecklas i samspel med en stor offentlig insyn.« (partiprogram ↗)
- lärosätens egen frihet»Detta får dock inte gå ut över grundforskningen eller universitetens och högskolornas frihet att själva utforma sin verksamhet.« (partiprogram ↗)
- akademisk frihet»Den akademiska friheten ska värnas och jämställdheten måste förbättras.« (partiprogram ↗)
- bevarad offentlighetsprincip»Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten måste värnas och stärkas.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet kräver att fria lärosäten självständigt kan bedriva högkvalitativ forskning och utbildning, och valmanifestet att politiken håller armlängds avstånd till akademin.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att fria lärosäten självständigt kan bedriva högkvalitativ forskning och utbildning, och valmanifestet att politiken håller armlängds avstånd till akademin. Att utreda om myndighetsformen bäst tjänar lärosätenas självbestämmande är en direkt tillämpning av det, liksom av kravet att decentralisera mera och fatta beslut nära dem som berörs. Planen tar dock inte ställning till organisationsformen som sådan.
- fria och självständiga lärosätenavgörande»Högre utbildning och fria lärosäten ska självständigt kunna bedriva högkvalitativ forskning och utbildning.« (partiprogram ↗)
- armlängds avstånd»Den akademiska och konstnärliga friheten liksom den fria kulturen är grundbultar i ett vitalt civilsamhälle. Politiken ska bidra till goda förutsättningar men hålla armlängds avstånd.« (valmanifest 2022 ↗)
- decentralisering»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet kräver uttryckligen att statliga lärosäten ges en ny myndighetsform som ger större autonomi från regeringsmakten, och att lärosätenas oberoende värnas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver uttryckligen att statliga lärosäten ges en ny myndighetsform som ger större autonomi från regeringsmakten, och att lärosätenas oberoende värnas. Valmanifestet vill dessutom grundlagsskydda den akademiska friheten. En utredning av myndighetsformen är just det steg planen förutsätter, och att stoppa en sådan utredning strider mot den.
- ny myndighetsform för lärosätenavgörande»lärosäten ska ges en ny myndighetsform, som ger större autonomi från regeringsmakten.« (partiprogram ↗)
- akademisk frihet som bärande princip»Individuell akademisk frihet ska vara en bärande princip för all offentlig verksamhet inom« (partiprogram ↗)
- grundlagsskyddad akademisk frihet»Den akademiska friheten ska ges skydd i grundlagen.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att universitet och högskolor åtnjuter ett stort mått av självbestämmande i förhållande till staten och uppmuntrar lärosäten med andra huvudmän än staten.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att universitet och högskolor åtnjuter ett stort mått av självbestämmande i förhållande till staten och uppmuntrar lärosäten med andra huvudmän än staten. Att utreda myndighetsformen är att pröva just den frågan, och subsidiaritetsprincipen lägger bevisbördan på den överordnade nivån som vill behålla styrningen. Motförslagets krav på en utredning ligger därför i linje med planen.
- lärosätenas självbestämmandeavgörande»Tankens frihet är en förutsättning för framgångsrikt kunskapssökande. Universitet och högskolor ska åtnjuta stort mått av självbestämmande i förhållande till staten.« (partiprogram ↗)
- mångfald av huvudmän»Högskolor och universitet med andra huvudmän än staten ska också uppmuntras och stödjas.« (partiprogram ↗)
- subsidiaritetsprincipen»Subsidiaritetsprincipen innebär att det som en liten gemenskap själv klarar av att hantera ska den också själv ansvara för och besluta om.« (partiprogram ↗)
- kunskapssökande som rättighet»Sökandet efter kunskap är en mänsklig rättighet som måste värnas.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet kräver starka och självständiga lärosäten och ser akademin som en självständig sfär som balanserar makten, och manifestet slår fast att den akademiska friheten måste värnas bättre och forskningen stå fri från politiska pekpinnar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver starka och självständiga lärosäten och ser akademin som en självständig sfär som balanserar makten, och manifestet slår fast att den akademiska friheten måste värnas bättre och forskningen stå fri från politiska pekpinnar. En utredning av myndighetsformen har uttryckligen som syfte att stärka lärosätenas självbestämmande. Det ligger i linje med planens principer om decentraliserat beslutsfattande.
- självständiga lärosätenavgörande»Sverige ska ha starka och självständiga lärosäten« (partiprogram ↗)
- akademisk frihet ska värnas»Vi måste bättre värna den akademiska friheten i Sverige och se till att forskningen står fri från politiska pekpinnar och möjliggöra banbrytande forskningsresultat.« (valmanifest 2022 ↗)
- institutionell självständighet»Starka självständiga institutioner och en pluralism av samhällssfärer ger en viktig maktbalans i samhället.« (partiprogram ↗)
- decentraliserat beslutsfattande»I en allt mer komplex värld är det decentraliserat beslutsfattande« (partiprogram ↗)
Valmanifestet kräver att den politiska styrningen av högre utbildning minskar och att akademins självständighet ökar, och kritiserar politisk styrning av forskning och akademi.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att den politiska styrningen av högre utbildning minskar och att akademins självständighet ökar, och kritiserar politisk styrning av forskning och akademi. En utredning av lärosätenas myndighetsform, motiverad av självbestämmande och akademisk frihet, ligger i linje med det. Principprogrammet intar dessutom ett pragmatiskt förhållningssätt till hur offentliga uppgifter ska organiseras.
- minskad politisk styrningavgörande»Den politiska styrningen av högre utbildning ska minska och akademins självständighet öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- akademisk självständighet»Slå vakt om den högre akademins självständighet« (valmanifest 2022 ↗)
- kritik mot styrd forskning»Allvarlig kritik har riktats mot att politisk styrning och ideologiskt präglade värdegrunder i hög grad präglar forskning och akademi.« (valmanifest 2022 ↗)
- pragmatisk organisationssyn»intar Sverigedemokraterna ett pragmatiskt och resultatinriktat förhållningssätt.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:UbU15)
- Betänkandets fulltext (HC01UbU15)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:10 — Försök inom medicinsk forskning av Josef Fransson (SD)
- Motion 2024/25:1007 — Flytt av Rymdstyrelsen till Västsverige av Rickard Nordin (C)
- Motion 2024/25:1096 — Stöd till forskningen om traumabehandling för sexualbrottsutsatta av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M)
- Motion 2024/25:1103 — Bättre villkor för den forskande life science-industrin i Sverige av Helena Storckenfeldt och Gustaf Göthberg (båda M)
- Motion 2024/25:1313 — Minskande av PFAS i vår närmiljö av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1360 — En kvalitativ cancervård i framkant av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1362 — En stärkt psykisk hälsa i hela landet av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1366 — Socialtjänsten av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1369 — Svenskt fiske och vattenbruk av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1372 — Marina miljöer och vattenvård av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1382 — Vattenförsörjning och vattenhantering av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1397 — Djurskydd av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1403 — En human sjukförsäkring med individen i centrum av Clara Aranda m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1412 — Jämställdhet och diskriminering av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1421 — Nationella minoriteter och urfolk i Sverige av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1436 — Rymdstrategi av Aron Emilsson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1443 — Kvalitet och frihet för en högskola i världsklass av Patrick Reslow m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1445 — Forskning i världsklass av Patrick Reslow m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1451 — Svensk innovationskraft och immaterialrätt av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1452 — Stärkande av life science-sektorn inom näringslivet av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag