2025-06-172024/25:MJU21 · p.18MJUMiljö och jordbruk
Återvätning av dikade våtmarker och andra restaureringsåtgärder
Återvätning av våtmarker och klimathänsyn vid våtmarksexploatering
Vad som står på spel: Våtmarker lagrar stora mängder kol och släpper ut växthusgaser när de dikas ut eller exploateras, så hur frågan hanteras påverkar både klimatmålen och vilka ekosystemtjänster - som vattenreglering och biologisk mångfald - som bevaras.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen ska åläggas att intensifiera återvätningen av dikade våtmarker och skärpa miljö- och klimathänsynen vid exploatering av våtmarker, eller om detta även fortsättningsvis ska hanteras inom det pågående naturvårds- och klimatarbetet utan nya särskilda krav.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att frågor om ökad återvätning av dikade våtmarker och om ytterligare miljö- och klimathänsyn vid exploatering av våtmarker bör hanteras inom det naturvårds- och klimatarbete som redan pågår, och avstyrker därför motionerna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 29 (S, V)
Reservationen (S, V) vill att regeringen intensifierar arbetet med att återväta dikad torvmark och ökar hänsynen till miljö och klimat vid eventuell exploatering av våtmarker, med motiveringen att våtmarker lagrar stora mängder kol och att ökad exploatering riskerar att underminera de framsteg som görs med återvätning.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 29 från S, V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade blivit ett annat
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna, LLiberalerna
Ja 152–116Nej 122–146
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/1/14/3 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/1/20/3 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | avviker från planenmot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | avviker från planenmot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| MPCamilla Hansén (MP, Örebro län) | Nej — partilinjen: Avstår |
| CNiels Paarup-Petersen (C, Malmö kommun) | Nej — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 4 och 6, 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 173-175, 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 43 och 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 55.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas. Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen prioriterar att stärka miljöövervakningen genom nya metoder för övervakning av naturområden. (S, V) — Reservation 29
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Valmanifestet slår uttryckligen fast att torrlagda våtmarker som läcker utsläpp ska återställas, och partiprogrammet att våtmarker spelar en särskild roll för att sänka klimatutsläppen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att torrlagda våtmarker som läcker utsläpp ska återställas, och partiprogrammet att våtmarker spelar en särskild roll för att sänka klimatutsläppen. Motförslagets krav på intensifierad återvätning av dikad torvmark och ökad miljö- och klimathänsyn vid exploatering är samma sak i sak. Planen kräver dessutom att alla politiska beslut tar hänsyn till klimatkrisens akuta läge.
- återställda våtmarkeravgörande»Skogens roll att naturligt minska och lagra utsläpp behöver stärkas och torrlagda våtmarker som läcker utsläpp ska återställas.« (valmanifest 2022 ↗)
- våtmarkernas klimatroll»natur och kompensera för förlorade naturvärden. Våtmarker spelar« (partiprogram ↗)
- ambitiösa miljömål»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
- klimathänsyn i alla beslut»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet kräver klimatperspektiv på alla nivåer av beslutsfattande och värn av biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver klimatperspektiv på alla nivåer av beslutsfattande och värn av biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. Återvätning av dikad torvmark och ökad hänsyn vid exploatering av våtmarker är en direkt tillämpning av båda åtagandena, eftersom våtmarkerna lagrar kol. Valmanifestets satsning på lokal klimatanpassning ger ytterligare stöd.
- klimatperspektiv i alla beslutavgörande»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)
- värn av naturmiljöer»Värn av biologisk mångfald och Sveriges värdefulla natur och vattenmiljöer.« (partiprogram ↗)
- lokal klimatanpassning»Vi vill fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
- skyndsam klimatomställning»Skyndsam och rättvis klimatomställning för att göra produktion, transporter och konsumtion mer hållbara.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet kräver uttryckligen att torrlagda våtmarker återställs i snabbare takt, vilket är exakt motförslagets krav på intensifierad återvätning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver uttryckligen att torrlagda våtmarker återställs i snabbare takt, vilket är exakt motförslagets krav på intensifierad återvätning. Partiprogrammet vill att våtmarker återskapas och att skyddet av våtmarker utvidgas och skärpas, vilket bär kravet på ökad miljö- och klimathänsyn vid exploatering. Torv betraktas dessutom som ett fossilt bränsle.
- snabbare återvätningavgörande»återställa våtmarker som torrlagts i snabbare takt.« (valmanifest 2022 ↗)
- återskapade våtmarker»Naturskogar, våtmarker och andra utsatta vegetationstyper ska återskapas för att öka den biologiska mångfalden« (partiprogram ↗)
- skärpt våtmarksskydd»Skyddet av hav, skogar, våtmarker, stränder och flera andra biotoper måste utvidgas och skärpas.« (partiprogram ↗)
- torv som fossilt bränsle»Torv ska betraktas som ett fossilt bränsle.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet slår uttryckligen fast att mer måste göras för att restaurera våtmarker, med frivillighet och äganderätt som grund.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att mer måste göras för att restaurera våtmarker, med frivillighet och äganderätt som grund. Motförslagets krav på intensifierad återvätning av dikad torvmark och ökad miljö- och klimathänsyn vid exploatering är samma åtagande. Partiprogrammet kopplar dessutom brukandet och värnandet av mark till klimatnyttan.
- restaurering av våtmarkeravgörande»Mer måste göras för att restaurera våtmarker, bekämpa invasiva arter och underlätta för markägare att bidra, då frivillighet och äganderätt är grunden för en bättre naturvård.« (valmanifest 2022 ↗)
- mark som klimatåtgärd»Att bruka och värna åkermark och skog är också en betydande del i att motverka klimatförändringar.« (partiprogram ↗)
- vårdad natur»Sveriges natur ska vårdas och den biologiska mångfalden utvecklas.« (valmanifest 2022 ↗)
- ersättning för ekosystemtjänster»Lika viktigt som skyldigheten att betala när man belastar miljön, är rättigheten att få betalt när man producerar ekosystemtjänster.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen åtar sig uttryckligen att stärka den naturliga koldioxidinlagringen genom att fler tidigare våtmarker återställs.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig uttryckligen att stärka den naturliga koldioxidinlagringen genom att fler tidigare våtmarker återställs. Den slår också fast att det brådskar att ta hand om koldioxiden i atmosfären och att negativa utsläpp måste börja göras långt innan de sista fossila utsläppen sker. Motförslagets krav på intensifierad återvätning och ökad hänsyn vid exploatering av våtmarker är därmed planens eget åtagande.
- återställda våtmarkeravgörande»Den naturliga koldioxidinlagringen ska stärkas genom att fler tidigare våtmarker återställs.« (valmanifest 2022 ↗)
- brådskande kolinlagring»Det brådskar att ta hand om den koldioxid som finns i atmosfären.« (valmanifest 2022 ↗)
- tidiga negativa utsläpp»Negativa utsläpp behöver börja göras långt innan de sista fossila utsläppen« (partiprogram ↗)
- naturvårdens renässans»Naturvården måste få en renässans.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Principprogrammet säger uttryckligen att våtmarker behöver bevaras och vid behov återställas, vilket är precis vad motförslaget vill intensifiera.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Principprogrammet säger uttryckligen att våtmarker behöver bevaras och vid behov återställas, vilket är precis vad motförslaget vill intensifiera. Förvaltarskapsprincipen kräver dessutom att vi inte ansvarslöst förbrukar naturvärden och att kommande generationer får del av dem, vilket bär kravet på ökad miljö- och klimathänsyn vid exploatering av våtmarker. Försiktighetsprincipen gäller vid misstanke om oåterkallelig skada.
- återställande av våtmarkeravgörande»Våtmarker behöver bevaras och vid behov återställas,« (partiprogram ↗)
- förvaltarskap för kommande generationer»Miljön och naturresurserna måste förvaltas ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte äventyras och så att kommande generationer också får del av dem.« (partiprogram ↗)
- försiktighetsprincipen»också att agerandet grundas på försiktighetsprincipen.« (partiprogram ↗)
- biologisk mångfald»Att slå vakt om den biologiska mångfalden är viktigt av« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Motförslaget vill intensifiera återvätningen av dikad torvmark och skärpa hänsynen vid exploatering av våtmarker.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill intensifiera återvätningen av dikad torvmark och skärpa hänsynen vid exploatering av våtmarker. Planens linje för mark och skog är att mer mark ska brukas, inte mindre, och att en för stor areal redan tagits ur produktion. Planen slår också fast att äganderätten är förutsättningen för ett hållbart brukande och att formellt skydd ska ske genom frivillighet, vilket talar emot nya krav som tar produktiv mark ur bruk.
- mer mark ska brukasavgörande»Idag är närmare 30 procent av skogsmarken tagen ur produktion. Det är dåligt för Sverige och för klimatet – mer skog ska brukas, inte mindre.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad undantagen areal»Minska ytan av skog som är undantagen från skogsbruk« (valmanifest 2022 ↗)
- frivillighet vid skydd»Stärka skogsägarnas äganderätt genom att formellt skydd av skog ska ske genom frivillighet« (valmanifest 2022 ↗)
- äganderätt och brukande»Människors rätt att äga ska värnas så att skogen kan brukas långsiktigt och hållbart till nytta för klimatet och miljön.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen slår fast att marken ska brukas, att skogsägarnas rätt att bruka sin skog ska värnas och att äganderätten ska stärkas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att marken ska brukas, att skogsägarnas rätt att bruka sin skog ska värnas och att äganderätten ska stärkas. Intensifierad återvätning av dikad torvmark och skärpt hänsyn vid exploatering av våtmarker tar produktiv mark ur bruk och inskränker markägarens handlingsutrymme. Planen prioriterar dessutom anpassad skötsel före avsättningar och söker de åtgärder som ger mest miljö per krona.
- rätten att bruka markenavgörande»Värna skogsägarnas rätt att bruka sina skogar« (valmanifest 2022 ↗)
- marken ska brukas»Att jordbruksmarken brukas och att igenväxning motverkas« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt äganderätt»Stärka äganderätten« (valmanifest 2022 ↗)
- skötsel före avsättning»Att anpassad skogsskötsel prioriteras före reservatsavsättning« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:MJU21)
- Betänkandets fulltext (HC01MJU21)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1026 — Översvämningsmygg vid nedre Dalälven av Anders W Jonsson och Catarina Deremar (båda C)
- Motion 2024/25:1027 — Myskoxens framtid i den svenska fjällvärlden av Anders W Jonsson (C)
- Motion 2024/25:1153 — Utveckla vattenkraftens möjligheter av Camilla Brodin m.fl. (KD)
- Motion 2024/25:1190 — Sanering av Östersjön av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:1191 — Sveriges 13 sämsta lagar av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C)
- Motion 2024/25:1196 — En plan för att göra Öresund till biosfärområde av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:1297 — Utsättning av myskoxe i den svenska fjällvärlden av Runar Filper (SD)
- Motion 2024/25:1313 — Minskande av PFAS i vår närmiljö av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1315 — Stärkande av naturen i våra stadsmiljöer av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1369 — Svenskt fiske och vattenbruk av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1370 — Skog, skogsbruk och ekonomi av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1371 — Politik för stärkt äganderätt av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1372 — Marina miljöer och vattenvård av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1373 — Livsmedel av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1394 — Kemikaliepolitik av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1395 — Jordbruk - ökad konkurrenskraft utan förlust av biologisk mångfald av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1396 — Jakt- och viltvård av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1457 — Mineralpolitik för en stark gruvnäring av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1566 — Åtgärder för minskad vargstam av Daniel Bäckström (C)
- Motion 2024/25:1613 — Urholkning av äganderätten av Ulrika Heie (C)
Källa: Sveriges riksdag