FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning

Planen slår fast att rättigheter för personer med normbrytande funktionalitet är en strategisk demokratifråga, att funktionshinderperspektivet ska finnas inom alla politikområden och att den alltför svaga diskrimineringslagstiftningen ska stärkas. Att utreda hur funktionsrättskonventionen kan inkorporeras i lagstiftningen är ett steg i just den riktningen. Planen ger inget stöd för att dagens reglering och uppföljning skulle vara tillräcklig.

• funktionsrätt som demokratifrågaavgörande»Vänsterpartiet ser rättigheter för personer med normbrytande« (partiprogram ↗)
• stärkt diskrimineringslag»den alltför svaga diskrimineringslagstiftningen stärkas« (partiprogram ↗)
• funktionshinderperspektiv överallt»Ett tydligt funktionshinderperspektiv ska finnas med inom alla« (partiprogram ↗)
• trygg rätt till stöd»På samma sätt ska du som lever med funktionsnedsättning kunna lita på att du får det stöd du behöver« (valmanifest 2022 ↗)

Planen saknar ställningstagande om inkorporering av konventioner i svensk lag, men slår fast att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra och ha rätt till arbete, boende och full rörelsefrihet. Partiprogrammet gör respekten för de mänskliga rättigheterna till en förutsättning för demokrati. Att utreda hur konventionen kan bli lag är ett medel för just dessa åtaganden, varför planen närmast talar för motförslagets krav.

• lika villkor vid funktionsnedsättningavgörande»Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.« (valmanifest 2022 ↗)
• rättigheter oavsett funktionsförmåga»funktionsförmåga, har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv.« (partiprogram ↗)
• mänskliga rättigheter grundläggande»Respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för demokrati.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen driver linjen att FN-konventioner ska få rättslig kraft i Sverige: barnkonventionen ska bli svensk lag och Sverige ska förbinda sig att följa ILO 169. Samma princip talar för att utreda hur funktionsrättskonventionen kan inkorporeras i lagstiftningen. Planen kräver dessutom skärpt diskrimineringslagstiftning och tydligare rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

• konventioner ska bli svensk lagavgörande»barnkonvention ska bli svensk lag« (partiprogram ↗)
• ratificera MR-konventioner»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
• tydligare rättigheter i lag»att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) förtydligas och statligt huvudmannaskap införs i den personliga assistansen så att människor får det stöd de behöver och har rätt till.« (valmanifest 2022 ↗)
• skärpt diskrimineringslag»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill se en rättighetslagstiftning med utkrävbara rättigheter och att staten tar ett större ansvar för stödet till personer med funktionsnedsättning. Att utreda hur funktionsrättskonventionen kan inkorporeras i lag ligger i linje med det åtagandet och med kravet på ett starkare diskrimineringsskydd. Planen nämner inte konventionen som sådan, varför slutsatsen härleds.

• utkrävbara rättigheter i lagavgörande»Vi vill se en rättighetslagstiftning, ett tydligt samhällskontrakt med utkrävbara rättigheter.« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för funktionshinderspolitiken»Du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver, och staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
• starkare diskrimineringsskydd»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
• full tillgänglighet»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen betraktar självbestämmande för personer med funktionsnedsättning som en grundläggande rättighet och vill att rättigheter ska värnas i lag samt att tillsynen över hur Sverige lever upp till internationella konventionsåtaganden stärks. Partiprogrammet framhåller uttryckligen värdet av att en FN-konvention införlivats i svensk lag för att tydliggöra rättigheter. Att utreda inkorporering av funktionsrättskonventionen ligger därför i linje med planens principer, även om just denna konvention inte nämns.

• konventioner som svensk lagavgörande»Genom att FN:s barnkonvention införlivats i svensk lag tydliggörs barns och ungas rättigheter.« (partiprogram ↗)
• tillsyn över konventionsåtaganden»JO ges rätt att utöva tillsyn över hur myndigheter lever upp till svenska åtaganden enligt internationella« (partiprogram ↗)
• självbestämmande som rättighet»Att bestämma över sitt eget liv är en grundläggande rättighet.« (partiprogram ↗)
• tillgänglighet som rättighet»Sverige ska vara ett tillgängligt land. Den offentliga miljön, inklusive kollektivtrafiken, ska vara tillgänglig.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen pekar ut FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ledstjärna och slår fast att lagstiftningsinstrumentet bör användas för att underlätta för dessa personer, ända till en rättighetslag. Att utreda hur konventionen kan inkorporeras i lagstiftningen följer direkt av den linjen. Planen kräver också uttryckligen en lagstiftning mot diskriminering.

• lagstiftning som verktygavgörande»Det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer« (partiprogram ↗)
• FN-konventionen som ledstjärna»viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s konvention« (partiprogram ↗)
• lagstadgat diskrimineringsskydd»Därför behöver det finnas en lagstiftning mot diskriminering« (partiprogram ↗)
• ökad tillgänglighet»Ett annat viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse är att öka tillgängligheten i samhället.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen anger att skyddet för enskildas fri- och rättigheter ska stärkas genom den svenska grundlagen och genom oberoende domstolar, inte genom att internationella konventioner görs till svensk lag. Någon utfästelse om att inkorporera konventioner saknas helt i dokumenten. Utifrån den närmast liggande principen — nationell grundlagsväg och en politik som prioriterar och väljer bort — talar planen mot motförslagets krav på en inkorporeringsutredning.

• rättighetsskydd i grundlagenavgörande»Vår svenska grundlag ska ha en tydlig katalog av fri- och rättigheter.« (valmanifest 2022 ↗)
• oberoende domstolar»Stärka domstolarnas oberoende och skyddet för medborgarnas fri- och rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
• prioritera statens kärnuppdrag»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)

Planen säger inget om att inkorporera internationella konventioner i svensk lag. Den närmast liggande principen är valmanifestets krav på stärkt nationellt självbestämmande, tillsammans med principprogrammets hållning att rättigheter måste balanseras av skyldigheter, vilket talar mot att flytta normgivningen till en ratificerad konvention. Partiets åtaganden på funktionsrättsområdet handlar i stället om konkreta förbättringar av LSS och assistansen, inte om konventionsinkorporering.

• nationellt självbestämmandeavgörande»Stärka det nationella självbestämmandet« (valmanifest 2022 ↗)
• rättigheter kräver skyldigheter»Utan skyldigheter kan inga rättigheter upprätthållas.« (partiprogram ↗)
• konkret LSS-förbättring»Se ett nationellt LSS-lyft« (valmanifest 2022 ↗)