2024-01-242023/24:FöU2 · p.2FöUFörsvar
Det nationella cybersäkerhetscentret
Det nationella cybersäkerhetscentrets roll
Vad som står på spel: Hur cybersäkerhetscentret organiseras och samverkar med näringslivet och andra aktörer påverkar hur väl samhället kan förebygga och hantera cyberangrepp, samt vart medborgare och företag ska vända sig vid it-brottslighet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller hur det nationella cybersäkerhetscentrets roll bör utvecklas - bl.a. om samverkan med näringslivet ska stärkas och om arbetet mot it-brottslighet i stället bör stärkas via en annan aktör - eller om den inriktning som redan drivs för centret är tillräcklig.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar de åtgärder som syftar till att ytterligare förstärka det nationella cybersäkerhetscentret och ser positivt på det pågående arbetet med samverkan mellan myndigheter och näringsliv samt kompetensutveckling på området, och avstyrker därför motionerna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 3 (C)
Reservanten (C) vill att samverkan mellan cybersäkerhetscentret och näringslivet stärks och att regeringen i stället verkar för att It-brottscentrum - som reservanten menar är den viktigaste aktören för medborgare och företag som drabbas av it-brottslighet - stärks, med hänvisning till Riksrevisionens kritik mot regeringens styrning: bristande strategiska prioriteringar, uteblivna åtgärder när myndigheterna inte nått samsyn, otillräcklig operativ kunskap och att vissa aktörer, t.ex. näringslivet, inte känner sig inkluderade.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/5 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Ja 94/0/0/13 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:422 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och 2023/24:2765 av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkandena 1 och 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill stärka samverkan mellan cybersäkerhetscentret och näringslivet och göra It-brottscentrum till den viktigaste aktören vid bekämpning av cyberbrottslighet. (C) — Reservation 3
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen behandlar inte cybersäkerhetens myndighetsstruktur.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte cybersäkerhetens myndighetsstruktur. Närmast liggande åtagande är att rättsväsendet ska vara fungerande och närvarande och att polisens och tullens resurser ska öka, vilket talar för att stärka den brottsbekämpande funktion som möter medborgare och företag som drabbas av it-brott. Planen ger inget stöd för att låta en enskild myndighet vara ensam spjutspets.
- fungerande och närvarande rättssystemavgörande»Kriminaliteten behöver mötas både med ett fungerande och närvarande rättssystem som fler patrullerande poliser, arbete mot narkotikahandel, kamp mot tillgången till illegala skjutvapen och ett effektivt avhopparprogram« (valmanifest 2022 ↗)
- ökade brottsbekämpande resurser»Tullens och polisens resurser måste öka för att komma åt de pengar som driver narkotikahandeln.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen åtar sig att utveckla cyberförsvaret och att stärka förmågan att stå emot cyberattacker, och den vill riva sekretesshinder så att polis och andra aktörer kan göra sitt jobb.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen åtar sig att utveckla cyberförsvaret och att stärka förmågan att stå emot cyberattacker, och den vill riva sekretesshinder så att polis och andra aktörer kan göra sitt jobb. Motförslagets krav på stärkt samverkan med näringslivet och på ett starkare it-brottscentrum ligger i linje med dessa åtaganden. Planen pekar inte ut någon enskild myndighetsstruktur, men den vill genomgående höja den samlade förmågan mot it-brottslighet och cyberhot.
- utvecklat cyberförsvaravgörande»Vi vill fortsätta internationella samarbeten och utveckla cyberförsvaret och underrättelseförmågan.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt motståndskraft mot cyberangrepp»Arbetet för att stärka förmågan att stå emot cyberattacker och desinformation ska stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- samverkan mellan myndigheter»Sekretesshinder mellan myndigheter ska rivas så att polisen och andra yrkesgrupper kan göra sitt jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
- förstärkt kamp mot brottslighet»Vi behöver förstärka det internationella arbetet mot brottsligheten.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen pekar ut hot mot IT- och kommunikationssystem som ett växande hot och vill öka anslagen till krisberedskap och det civila försvaret.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen pekar ut hot mot IT- och kommunikationssystem som ett växande hot och vill öka anslagen till krisberedskap och det civila försvaret. Den varnar också för att samhället förlitar sig på storskalig teknisk infrastruktur och förordar fler kompletterande lösningar i stället för en enda spjutspets. Att stärka samverkan med näringslivet och bygga upp It-brottscentrum vid sidan av cybersäkerhetscentret följer av den linjen, även om planen inte nämner myndigheterna.
- stärkt civil krisberedskapavgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- it-hot som säkerhetshot»energibrist, terrorism och hot mot IT- och andra« (partiprogram ↗)
- flera kompletterande lösningar»vi att fler alternativa och lokala lösningar skapas« (partiprogram ↗)
- minskad sårbarhet»bli mer självförsörjande och mindre sårbara.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet kräver att civilförsvaret och samhällets beredskap rustas och att hela rättskedjan stärks, och partiprogrammet slår fast att rättssamhället måste finnas även i den digitala sfären.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att civilförsvaret och samhällets beredskap rustas och att hela rättskedjan stärks, och partiprogrammet slår fast att rättssamhället måste finnas även i den digitala sfären. Manifestet lyfter dessutom krafttag mot brott mot företag som en förutsättning för näringslivet. Motförslagets krav på stärkt samverkan med näringslivet och ett starkare it-brottscentrum ligger i linje med dessa åtaganden. Planen tar däremot inte ställning till hur cybersäkerhetscentret organiseras.
- rusta civil beredskapavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättssamhälle även digitalt»Samtidigt måste rättssamhället finnas även i den digitala sfären.« (partiprogram ↗)
- krafttag mot brott mot företag»satsningar på forskning och utveckling och krafttag mot brott emot företag« (valmanifest 2022 ↗)
- resurser till rättskedjan»mer resurser till polis, åklagare, domstolar och kriminalvården« (valmanifest 2022 ↗)
Planen behandlar inte cybersäkerhetscentrets organisation, men slår fast att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära och att brottsbekämpningen mot gränsöverskridande it-brottslighet ska byggas ut.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen behandlar inte cybersäkerhetscentrets organisation, men slår fast att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära och att brottsbekämpningen mot gränsöverskridande it-brottslighet ska byggas ut. Motförslagets krav på stärkt samverkan med näringslivet och på en starkare aktör för dem som drabbas av it-brott ligger i linje med dessa åtaganden och med planens krav på effektivt informationsutbyte mellan myndigheter. Ställningstagandet är härlett.
- stärkt brottsbekämpning mot it-brottavgörande»Sverige ska delta fullt ut i EU:s brottsbekämpning och den europeiska polismyndigheten Europol ska ges ett tydligare operativt mandat att bekämpa internationell brottslighet och terrorism.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt civilt försvar»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
- internationell samverkan mot brott»I ett samhälle med öppnare gränser krävs också starkare internationell samverkan mot brott.« (partiprogram ↗)
- effektiv myndighetssamverkan»myndigheter effektivt kan dela information med varandra.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att Sverige måste kunna möta angrepp från internationell kriminalitet och cyberkrigföring och att hela rättsväsendet behöver byggas ut för att brott ska klaras upp.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att Sverige måste kunna möta angrepp från internationell kriminalitet och cyberkrigföring och att hela rättsväsendet behöver byggas ut för att brott ska klaras upp. Motförslagets krav på stärkt samverkan med näringslivet och ett stärkt it-brottscentrum för dem som drabbas av it-brottslighet följer av detta. Planen pekar inte ut en enskild myndighet som ensam spjutspets.
- beredskap mot cyberhotavgörande»möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism, cyberkrigföring« (partiprogram ↗)
- utbyggt rättsväsende»Hela rättsväsendet behöver byggas ut. Fler poliser kräver fler åklagare, domstolar på fler platser i landet och en kraftigt utbyggd kriminalvård.« (valmanifest 2022 ↗)
- vidgat säkerhetsbegrepp»Nya typer av konflikter och hot leder till ett vidgat« (partiprogram ↗)
- samarbete mot gränsöverskridande brott»motverka allvarlig gränsöverskridande brottslighet« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen åtar sig uttryckligen att ge företag i säkerhetskänslig verksamhet bättre statligt stöd mot cyberattacker och spionage, vilket är just den samverkan med näringslivet som motförslaget efterfrågar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen åtar sig uttryckligen att ge företag i säkerhetskänslig verksamhet bättre statligt stöd mot cyberattacker och spionage, vilket är just den samverkan med näringslivet som motförslaget efterfrågar. Planen vill också ha en handlingsplan mot hybridhot och cyberattacker samt en polis som fokuserar på att utreda och klara upp brott, vilket talar för att stärka it-brottsbekämpningen och inte enbart en myndighet. Planen pekar däremot inte ut något enskilt center som spjutspets.
- statligt stöd till företagavgörande»Ge företag som är engagerade i säkerhetskänslig verksamhet bättre stöd från staten att kunna möta cyberattacker, spionage och stöldförsök från främmande makt« (valmanifest 2022 ↗)
- handlingsplan mot cyberhot»Införa en handlingsplan med konkreta åtgärder mot hybridhot och cyberattacker« (valmanifest 2022 ↗)
- polisens brottsutredande kärnuppdrag»Renodla Polisens uppdrag med fokus på att upptäcka, utreda och klara upp brott« (valmanifest 2022 ↗)
- utvecklat cyberförsvar»Utveckla cyberförsvaret« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att rättsväsendets samverkan mellan myndigheter och verktygen för att upptäcka och lagföra kriminella förbättras, och att den brottslighet som drabbar företagare bekämpas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att rättsväsendets samverkan mellan myndigheter och verktygen för att upptäcka och lagföra kriminella förbättras, och att den brottslighet som drabbar företagare bekämpas. Motförslagets krav på stärkt samverkan med näringslivet och ett starkare it-brottscentrum för drabbade medborgare och företag följer av detta. Planen ser också det digitala samhällets sårbarhet som ett beredskapsproblem som måste utvärderas bättre.
- förbättrad myndighetssamverkanavgörande»Rättsväsendets samverkan mellan myndigheter och verktyg för att upptäcka och lagföra kriminella ska förbättras.« (valmanifest 2022 ↗)
- skydd för företagare»Bekämpa brottslighet som drabbar företagare« (valmanifest 2022 ↗)
- polisiära förutsättningar»Ge polisen förutsättningarna för att bekämpa brottslighet« (valmanifest 2022 ↗)
- digital sårbarhet utvärderas»Samhällets sårbarhet behöver bättre utvärderas, inkluderat hur ett allt mer elektrifierat och digitalt samhälle påverkar utsattheten vid en kris eller störning.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FöU2)
- Betänkandets fulltext (HB01FöU2)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1903 — Stärka Sveriges försvarsförmåga av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S)
- Motion 2023/24:2450 — En förstärkning av det civila försvaret och krisberedskapen av Emma Berginger m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2564 — Försvar och samhällets krisberedskap av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2765 — med anledning av skr. 2023/24:26 Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C)
- Motion 2023/24:415 — Post och it i hela landet av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:422 — En framtidsinriktad it-politik av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:461 — Cybersäkerhet av Hanna Gunnarsson m.fl. (V)
- Motion 2023/24:497 — En tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik av Rashid Farivar m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:880 — Granskning av svenskarnas användning av känslig teknik av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
- Regeringens skrivelse 2023/24:26 — Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet
Källa: Sveriges riksdag