En utsläppsbudget

Planen säger uttryckligen att regeringen ska arbeta med en utsläppsbudget som knyter ihop klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag, och att fasta ramar ska sättas för att ta Sverige ur fossilberoendet. Motförslagets krav på en årlig nationell koldioxidbudget grundad i klimatforskningen är samma åtagande. Att myndigheter och statliga bolag får egna utsläppsbudgetar följer av planens krav på att gemensamt ägda verksamheter styrs utifrån en klimatstrategi.

• nationell utsläppsbudgetavgörande»Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop« (partiprogram ↗)
• fasta ramar för fossilfrihet»Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en« (partiprogram ↗)
• forskningsbaserade klimatmål»ett program med utgångspunkt i uppdaterade klimatmål för alla utsläpp som svensk politik har inflytande över, som svarar mot den senaste forskningen och bygger på solidaritet med framtida generationer och andra delar av världen« (valmanifest 2022 ↗)
• klimathänsyn i alla beslut»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Valmanifestet uttalar sig direkt för ett tak för hur mycket koldioxid som får släppas ut, vilket är samma tankefigur som en årligt fastställd koldioxidbudget grundad på klimatforskningen. Att klimatramverket ska ligga fast och att målet är nettonoll 2045 och därefter negativa utsläpp förutsätter uppföljning mot en utsläppsram. Planen talar dock om ett globalt tak, så tillämpningen på myndigheter och statliga bolag är härledd.

• tak för koldioxidutsläppavgörande»Det behövs också ett tak för hur mycket mer koldioxid som kan släppas ut i atmosfären.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatramverket ligger fast»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
• nettonoll 2045»År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver uttryckligen att en svensk utsläppsbudget tas fram så att klimatmålen nås, och att klimatpolitiken vilar på ett ramverk med bindande tak för klimatpåverkan. Motförslagets krav på en årlig nationell koldioxidbudget grundad på klimatforskningen, och på utsläppsbudgetar för myndigheter och statliga bolag, är samma åtagande i praktisk form.

• nationell utsläppsbudgetavgörande»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
• bindande tak för klimatpåverkan»ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan« (partiprogram ↗)
• fossilfritt Sverige 2030»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens klimatlinje bygger på prissättning av utsläpp och utsläppshandel som huvudverktyg och på ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik. En årlig nationell koldioxidbudget med tilldelade utsläppsutrymmen till myndigheter och statliga bolag är en administrativ ransoneringsmodell snarare än ett ekonomiskt styrmedel, och partiprogrammet avvisar uttryckligen planekonomiska pekpinnar. Planen talar därför emot motförslagets krav.

• utsläppshandel som huvudverktygavgörande»EU:s system för handel med utsläppsrätter är bland de mest effektiva verktyg vi har, och vi vill göra det ännu mer ambitiöst och öppna upp det för fler länder som vill ansluta sig.« (valmanifest 2022 ↗)
• effektiva åtgärder före symbolpolitik»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
• prissättning styr omställningen»Det ska alltid vara lönsamt att vara miljövårdande och olönsamt att agera miljöförstörande.« (partiprogram ↗)

flags: citat_blockerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens klimatlinje bygger på generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel - koldioxidskatt och utsläppshandel - och tar uttryckligen avstånd från symbolpolitik. Årliga koldioxidbudgetar för myndigheter och statliga bolag är en administrativ konstruktion som inte prissätter utsläpp och därför inte hör hemma i den verktygslådan. Planen kräver att klimatpolitiken mäts i hur mycket utsläppen faktiskt minskar, inte i nya redovisningskrav.

• effektiva styrmedel före symbolpolitikavgörande»En klimatpolitik som ersätter den symbolpolitik där bidrag betalas ut till klimatångest i stället för det vi vet är allra viktigast: mer ny teknik, mer internationellt samarbete och fler effektiva styrmedel.« (valmanifest 2022 ↗)
• avstånd från symbolpolitik»Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik« (partiprogram ↗)
• prissättning som främsta redskap»såsom koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, är det mest effektiva redskapet.« (partiprogram ↗)
• klimatmål med tillväxt»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens klimatverktyg är ekonomiska styrmedel - att utsläpp ska medföra kostnader och att förorenaren betalar - och den varnar uttryckligen för planekonomiska angreppssätt på miljöområdet. En administrativ koldioxidbudget som fördelas ut på myndigheter och statliga bolag är en annan sorts styrning än den planen förordar, och miljöpolitiken ska enligt planen vara flexibel. Ställningstagandet härleds ur dessa principer eftersom utsläppsbudgetar inte behandlas direkt.

• utsläpp ska kostaavgörande»Ett system som innebär att utsläpp medför kostnader bör finnas inom EU.« (partiprogram ↗)
• avvisad planekonomi»Inte någonstans har miljöförstöringen varit så stor som i de länder där man tillämpat planekonomi.« (partiprogram ↗)
• flexibel miljöpolitik»Miljöpolitiken måste vara så flexibel att varje land och region kan anpassa åtgärder efter sina unika förhållanden.« (partiprogram ↗)
• effektiv klimatomställning»Sverige är världsledande i klimatomställningen och det ska vi fortsätta vara på ett sätt som både fungerar och är effektivt.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens klimatåtagande är nettonollutsläpp senast 2045 genom elektrifiering, ny teknik och kostnadseffektiva insatser, inte genom nya administrativa kvotsystem. En årlig nationell koldioxidbudget och separata utsläppsbudgetar för myndigheter och statliga bolag är den typ av dyrbar symbolpolitik som planen uttryckligen varnar för, och den bortser från att utsläppsminskningar ofta är billigare utomlands. Planen talar därför emot motförslagets krav.

• ingen symbolpolitikavgörande»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik« (partiprogram ↗)
• nettonoll 2045»Vi ska som land ta fullt ansvar här hemma och nå nettonollutsläpp senast år 2045.« (valmanifest 2022 ↗)
• kostnadseffektiva utslappsminskningar»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
• teknik och tillvaxt minskar utslapp(valmanifest 2022)

flags: citat_ej_verifierat

Planen beskriver svensk klimatpolitik som en kostsam plakatpolitik med överdimensionerade regelverk och vill i stället att åtgärder väljs efter mest utsläppsminskning per satsad krona. En årlig nationell koldioxidbudget och egna utsläppsbudgetar för myndigheter och statliga bolag är just en sådan nationell regelöverbyggnad utöver EU-nivån, som planen vill att målen anpassas till. Planen talar därför emot motförslagets krav.

• mot överdimensionerade regelverkavgörande»Svensk klimatpolitik har istället kommit att förvandlas till en kostsam plakatpolitik där det är viktigare att spendera mycket skattemedel, införa nya skatter och införa överdimensionerade regelverk än att göra skillnad på riktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatmål i nivå med EU»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå« (valmanifest 2022 ↗)
• kostnadseffektiva klimatåtgärder»Satsa på åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona som t ex internationella klimatinvesteringar« (valmanifest 2022 ↗)
• mot ökad myndighetsbyråkrati»Stoppa slöseriet inom myndigheterna och slå samman myndigheter« (valmanifest 2022 ↗)