2024-06-122023/24:FiU21 · p.2FiUEkonomi och finans
Ett nytt integrationspolitiskt mål
Nytt mål för integrationspolitiken i stället för 2008 års mål
Vad som står på spel: Beslutet avgör vilken övergripande inriktning integrationspolitiken ska ha framöver och hur ansvaret fördelas mellan samhället och den enskilde. Det berör i första hand utrikes födda kvinnor och män och kan påverka hur integrationsinsatser utformas och följs upp.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska anta regeringens nya formulering av målet för integrationspolitiken, som betonar utrikes föddas eget ansvar att bli en del av samhället, eller i stället behålla det tidigare målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till nytt integrationspolitiskt mål, som innebär att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Skälet är att förslaget tydliggör den enskildes eget ansvar att bli en del av det svenska samhället och gör målet lättare att följa upp.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (MP)
Reservationen kräver att regeringens förslag till nytt mål avslås och att det nuvarande målet - lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund - ligger fast. Skälet är att den nya formuleringen förskjuter balansen mot hårdare krav på individen och mindre fokus på rättigheter, vilket riskerar att öka diskriminering och rasism, och att regeringen i stället bör föra en mer aktiv politik för bättre integrationsmöjligheter.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 3/0/16/5 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Ja 91/0/0/15 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 12/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | uttryckligt |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 58/0/0/10 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
Avvek från partilinjen
| VCiczie Weidby (V, Jönköpings län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| VGudrun Nordborg (V, Västerbottens län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| VIsabell Mixter (V, Västernorrlands län) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen godkänner målet för integrationspolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:99 punkt 7 och avslår motion 2023/24:2895 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2024. Ändringar av anslag görs i 22 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2024. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Bidragets storlek ska fortsätta att vara 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ett annat förslag handlar om ett nytt integrationspolitiskt mål. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med drygt 17 miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
Motförslag
- Motförslaget vill behålla det nuvarande integrationspolitiska målet och avslå regeringens förslag till ett nytt mål. (MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver ett aktivt arbete för att förebygga och hindra diskriminering och att den offentliga maktutövningen vägleds av alla människors lika värde.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver ett aktivt arbete för att förebygga och hindra diskriminering och att den offentliga maktutövningen vägleds av alla människors lika värde. Valmanifestet avvisar uttryckligen högerns människosyn att invandrade, sjuka och arbetslösa är lata och måste pressas att prestera. Motförslaget vill behålla målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett bakgrund i stället för en formulering som skjuter ansvaret på individen, vilket ligger i planens linje.
- aktivt arbete mot diskrimineringavgörande»hindra olika sorters diskriminering i samhället.« (partiprogram ↗)
- avvisar kravretorik mot individen»Högerns idé är att invandrade, sjuka och arbetslösa är lata och om vi får det sämre så tvingas vi prestera bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
- alla människors lika värde»Den offentliga maktutövningen ska vägledas av alla människors lika« (partiprogram ↗)
- inte ställa människor mot varandra»Ett tryggt samhälle ställer inte människor mot varandra.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill behålla målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund och i stället föra en aktivare integrationspolitik.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill behålla målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund och i stället föra en aktivare integrationspolitik. Partiprogrammet är uttalat antirasistiskt och menar att rasism bäst motarbetas genom ökad jämlikhet, inte genom att göra samhällsproblem till individens ansvar. Valmanifestet kräver fler insatser för utlandsfödda kvinnor och att diskrimineringen på arbetsmarknaden motarbetas. Planen ställer samtidigt tydliga krav på den enskilde att arbeta och bidra, vilket drar i motsatt riktning, men huvudlinjen talar för motförslaget.
- jämlikhet mot rasismavgörande»Det bästa sättet att motarbeta rasism är att stärka jämlikheten« (partiprogram ↗)
- motarbeta diskriminering»Diskrimineringen på arbetsmarknaden ska motarbetas.« (valmanifest 2022 ↗)
- antirasistiskt parti»Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti« (partiprogram ↗)
- krav på arbete och bidrag»Alla som kan jobba ska jobba och bidra för att bli en del av samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att alla ska åtnjuta lika rättigheter och möjligheter oavsett etnicitet och att strukturell diskriminering och rasism ska upphöra, och valmanifestet vill stärka lagstiftningen mot diskriminering.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att alla ska åtnjuta lika rättigheter och möjligheter oavsett etnicitet och att strukturell diskriminering och rasism ska upphöra, och valmanifestet vill stärka lagstiftningen mot diskriminering. Motförslaget vill behålla just målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett bakgrund i stället för en formulering som skärper kraven på individen. Planen stöder det kravet.
- lika rättigheter oavsett bakgrundavgörande»Alla ska åtnjuta lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller ålder.« (partiprogram ↗)
- motverka strukturell rasism»Strukturell diskriminering och rasism ska upphöra.« (partiprogram ↗)
- skärpt diskrimineringsskydd»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)
- aktiv etableringspolitik»förlänga etableringsprogrammet för nyanlända till minst fyra år för att skapa bättre förutsättningar för etablering, så att fler kommer i arbete snabbare.« (valmanifest 2022 ↗)
Manifestet är uttryckligt med att integrationsinsatser ska präglas av hårt arbete och höga förväntningar och att nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen, och partiprogrammet talar om samma rättigheter och skyldigheter för alla.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Manifestet är uttryckligt med att integrationsinsatser ska präglas av hårt arbete och höga förväntningar och att nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen, och partiprogrammet talar om samma rättigheter och skyldigheter för alla. Den nya målformuleringen som betonar såväl skyldigheter som möjligheter ligger därför nära planen, medan motförslagets krav att behålla den gamla lydelsen och tona ned kraven på individen gör det inte. Planens krav på att motverka diskriminering och rasism kvarstår dock som en invändning.
- höga förväntningar i integrationenavgörande»Integrationsinsatser ska präglas av hårt arbete och höga förväntningar. Nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinje i integrationen»Integrationen ska präglas av intensiv praktik och språkutbildning, med hårt arbete och höga förväntningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- lika rättigheter och skyldigheter»Alla människor har lika rätt och värde, alla har samma grundläggande rättigheter och skyldigheter.« (partiprogram ↗)
- motverka diskriminering»Diskriminering, strukturell rasism och intolerans, i alla dess former, ska motverkas.« (partiprogram ↗)
Planen säger uttryckligen att integrationspolitikens mål om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter måste kompletteras med tydligare mål, alltså inte bara behållas som det är.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger uttryckligen att integrationspolitikens mål om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter måste kompletteras med tydligare mål, alltså inte bara behållas som det är. Valmanifestet driver dessutom hårt att den enskildes eget ansvar ska tydliggöras: fler ska bidra och färre gå på bidrag, och att ställa krav är att bry sig. Motförslagets krav på att behålla den nuvarande målformuleringen går därför emot planen.
- målet måste kompletterasavgörande»skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrund måste kompletteras med tydliga mål om« (partiprogram ↗)
- krav som omtanke»Att ställa krav – det är att bry sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- eget ansvar för försörjning»Fler måste bidra – färre måste gå på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- ansvar och rättighet att lära svenska»Den som är nyanländ har både ansvar och rättighet att skaffa sig kunskaper i svenska.« (partiprogram ↗)
Planens utgångspunkt för integrationspolitiken är att ge människor förutsättningar att ta ansvar för sitt eget liv, där staten underlättar men inte planerar och tar kontroll, och där jobb och svenska språket är nycklarna.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens utgångspunkt för integrationspolitiken är att ge människor förutsättningar att ta ansvar för sitt eget liv, där staten underlättar men inte planerar och tar kontroll, och där jobb och svenska språket är nycklarna. Den nya målformuleringens betoning av eget ansvar ligger därmed i planens linje, medan motförslagets invändning mot krav på individen inte gör det. Diskrimineringsförbudet kvarstår dock.
- eget ansvar, inte statlig styrningavgörande»Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar, men inte planera och ta kontroll« (partiprogram ↗)
- jobb och språk som nycklar»Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället är viktiga nycklar till integration.« (partiprogram ↗)
- stram migration mot utanförskap»Stram migrationspolitik krävs för att ta itu med integrationsproblem och utanförskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- diskrimineringsförbud»på grund av kön, ålder, funktionsvariationer, etniskt ursprung, religion, sexuell identitet« (partiprogram ↗)
Planen är uttrycklig om att de låga förväntningarnas politik måste ta slut och att den som kommer hit har en skyldighet att bli en del av samhället, med krav på språk, självförsörjning och kvalificering till välfärden.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen är uttrycklig om att de låga förväntningarnas politik måste ta slut och att den som kommer hit har en skyldighet att bli en del av samhället, med krav på språk, självförsörjning och kvalificering till välfärden. Motförslaget vill behålla det gamla målet just för att den nya formuleringen lägger större ansvar på individen. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- slut på låga förväntningaravgörande»Det måste bli ett slut på de låga förväntningarnas politik.« (valmanifest 2022 ↗)
- skyldighet att integreras»möjlighet och en skyldighet att bli del av vårt samhälle.« (partiprogram ↗)
- krav på nyanlända»Genom att ställa krav på den som är ny i Sverige att göra sig anställningsbar tydliggörs att här räknar vi med att alla blir en del av samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvalificering till välfärden»Införa kvalificering till välfärden för nyanlända genom eget arbete eller genom permanent och laglig bosättning i landet« (valmanifest 2022 ↗)
Planens integrationspolitik är kravbaserad och bygger på att man tar seden dit man kommer och frihet under ansvar, där rättigheterna till välfärden växer i takt med språk, arbete och medborgarskap.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens integrationspolitik är kravbaserad och bygger på att man tar seden dit man kommer och frihet under ansvar, där rättigheterna till välfärden växer i takt med språk, arbete och medborgarskap. Motförslaget vill behålla ett mål utan detta krav på den enskilde och avvisar den skärpta formuleringen, vilket går emot planens linje om assimilering och skärpta krav.
- kravbaserad integrationavgörande»Sverigedemokraterna vill upprätta en kravbaserad integrationspolitik som bygger på de båda principerna att man tar seden dit man kommer samt frihet under ansvar.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättigheter i takt med krav»Utforma en kravbaserad integrationspolitik som ger rättigheter till välfärden i takt med språkinlärning, arbete och slutligen medborgarskap« (valmanifest 2022 ↗)
- assimilering»Integrationspolitiken ska bygga på assimilering och främja sammanhållningen i landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- skärpta krav på individen»Öka kraven på icke integrerade att göra sig anställningsbara« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FiU21)
- Betänkandets fulltext (HB01FiU21)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:2895 — med anledning av prop. 2023/24:99 Vårändringsbudget för 2024 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Proposition 2023/24:99 — Vårändringsbudget för 2024
Källa: Sveriges riksdag