2023-11-222023/24:CU18 · p.1CUCivilrätt och bostäder
Förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner
Subsidiaritetsprövning av EU-förslaget om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner
Vad som står på spel: Förslaget skulle binda alla affärsavtal till en betalningstid på högst 30 dagar och en fast dröjsmålsränta som inte kan avtalas bort. Det stärker små leverantörers kassaflöde men begränsar företagens frihet att själva komma överens om betalningsvillkor.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande om att kommissionens förslag till förordning om sena betalningar går längre än subsidiaritetsprincipen tillåter, eller om ingen invändning ska göras mot förslaget.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ifrågasätter inte behovet av EU-regler mot sena betalningar, men anser att en tvingande betalningstid om 30 dagar, en fast räntesats för dröjsmålsränta och förbudet för borgenären att avstå från dröjsmålsränta och förseningsersättning går utöver vad som är nödvändigt och begränsar avtalsfriheten. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande om att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, V, C, MP)
Reservationen (S, V, C, MP) anser att det inte finns skäl att lämna något motiverat yttrande och vill att utlåtandet läggs till handlingarna. Skälet är att det behövs en reglering på EU-nivå för att bekämpa sena betalningar vid affärstransaktioner.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VJa✕
SNej✓
MPJa✕
CJa✕
LNej✕
KDJa✓
MJa✓
SDJa✓
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges….
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
Vegen reservation
Ja
Nej 0/18/0/6
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
Segen reservation
Nej
Nej 0/90/0/17
✓lika
säkerhet: låg
härlett
MPegen reservation
Ja
Nej 0/14/0/4
✕skiljer
säkerhet: låg
härlett
Cegen reservation
Ja
Nej 0/20/0/4
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
L
Nej
Ja 11/0/0/5
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
KD
Ja
Ja 15/0/0/4
✓lika
säkerhet: medel
härlett
M
Ja
Ja 56/0/0/12
✓lika
säkerhet: hög
uttryckligt
SD
Ja
Ja 62/0/0/10
✓lika
säkerhet: hög
härlett
Utskottets förslag
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.
Riksdagens beslut: EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
Motförslag
Motförslaget vill att det införs reglering på EU-nivå för att bekämpa sena betalningar vid affärstransaktioner. (S, V, C, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietJa→Nej✕skiljerhärlett
Planens avgörande åtagande är att partiet i det dagliga arbetet motsätter sig förslag som ökar EU:s makt och i stället vill föra tillbaka makt till medlemsländerna, och att överstatliga organ som kränker de nationella parlamentens suveränitet inte är en hållbar lösning.
Planens avgörande åtagande är att partiet i det dagliga arbetet motsätter sig förslag som ökar EU:s makt och i stället vill föra tillbaka makt till medlemsländerna, och att överstatliga organ som kränker de nationella parlamentens suveränitet inte är en hållbar lösning. Sena betalningar hör inte till de områden där planen öppnar för bindande EU-miniminivåer. Att utan invändning bejaka en ny tvingande EU-förordning avvisas därför, även om planen inte delar utskottets argument om avtalsfrihet.
motstånd mot ökad EU-maktavgörande»motsätter sig Vänsterpartiet generellt förslag som ökar EU:s makt«(partiprogram ↗)
återför makt till medlemsländerna»tillbaka makt till medlemsländerna«(partiprogram ↗)
nationell parlamentarisk suveränitet»Överstatliga organ som kränker de nationella folkvalda parlamentens suveränitet är ingen hållbar lösning.«(partiprogram ↗)
svenskt EU-utträde»Vänsterpartiet driver kravet om ett svenskt utträde ur EU.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
SSocialdemokraternaNej→Nej✓likahärlett
Planen ser EU-samarbetet som grunden för att lösa gränsöverskridande problem och kräver att den inre marknaden förses med ett tydligt regelverk som tar sociala hänsyn, inte att företagens avtalsfrihet skyddas.
Planen ser EU-samarbetet som grunden för att lösa gränsöverskridande problem och kräver att den inre marknaden förses med ett tydligt regelverk som tar sociala hänsyn, inte att företagens avtalsfrihet skyddas. Regler mot sena betalningar skyddar särskilt mindre leverantörer och ligger därför i linje med planen. Samtidigt slår partiprogrammet fast att subsidiaritetsprincipen ska följas, vilket är utskottets skäl och gör bedömningen osäker.
EU löser gemensamma problemavgörande»Vi är övertygade om att EU-samarbetet är grunden för att lösa många av vår tids svåraste problem.«(valmanifest 2022 ↗)
tydligt regelverk på inre marknaden»Därför måste den inre marknaden förses med ett tydligt regelverk, som tar sociala och«(partiprogram ↗)
subsidiaritetsprincipen»Den så kallade subsidiaritetsprincipen ska följas.«(partiprogram ↗)
gemensamma spelregler i EU»Vi bejakar principerna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.«(partiprogram ↗)
MPMiljöpartietJa→Nej✕skiljerhärlett
Planens decentralistiska grundsyn är att EU i dag bestämmer över områden som borde hanteras nationellt eller lokalt och att centralstyrningen ska minska; överstatliga beslut motiveras främst i gränsöverskridande miljöfrågor och för mänskliga rättigheter.
Planens decentralistiska grundsyn är att EU i dag bestämmer över områden som borde hanteras nationellt eller lokalt och att centralstyrningen ska minska; överstatliga beslut motiveras främst i gränsöverskridande miljöfrågor och för mänskliga rättigheter. Tvingande betalningstider och räntesatser i affärsavtal är inte en sådan fråga. Motförslagets krav att inte invända mot EU-regleringen avvisas därför, om än utan att planen behandlar sena betalningar.
EU beslutar om för mycketavgörande»som unionen inte borde hantera, som skulle hanteras bättre regionalt, nationellt eller lokalt«(partiprogram ↗)
minskad centralstyrning»Centralstyrning ska minska och de enskilda«(partiprogram ↗)
överstatlighet främst i miljöfrågor»gärna överstatliga beslut angående miljöskyddande«(partiprogram ↗)
frivilligt mellanstatligt samarbete»Vi är positiva till mellanstatliga samarbeten där länder deltar frivilligt i besluten«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
CCenterpartietJa→Nej✕skiljerhärlett
Planen vill att EU blir smalare men vassare och att unionen avhåller sig från att gripa in där gemensam reglering inte är nödvändig, vilket talar mot tvingande betalningstider och förbud mot att avstå dröjsmålsränta.
Planen vill att EU blir smalare men vassare och att unionen avhåller sig från att gripa in där gemensam reglering inte är nödvändig, vilket talar mot tvingande betalningstider och förbud mot att avstå dröjsmålsränta. Planen bygger dessutom på marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och på att regelbördan för företag ska minska. Att sena betalningar drabbar små företag talar åt andra hållet, men det åtagande som bär voteringen är den återhållsamma synen på tvingande reglering.
EU ska göra färre sakeravgörande»EU måste bli smalare, men vassare, göra färre saker men göra dem bättre.«(partiprogram ↗)
begränsad EU-kompetens»Däremot måste unionen avhålla sig från att gripa in i t.ex. ländernas skatter«(partiprogram ↗)
minskad regelbörda»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små.«(valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerhärlett
Planens tyngsta åtagande på området är att den inre marknaden ska utvecklas och regelverk harmoniseras, och att lagar ska slå vakt om konkurrens på lika villkor.
Planens tyngsta åtagande på området är att den inre marknaden ska utvecklas och regelverk harmoniseras, och att lagar ska slå vakt om konkurrens på lika villkor. En EU-reglering mot sena betalningar vid affärstransaktioner är just en sådan gemensam spelregel, och planen ger inget stöd för att invända mot EU-kompetensen här. Att regelbördan för små företag ska minska talar snarast för skydd mot långa betalningstider.
utvecklad inre marknadavgörande»Den inre marknaden ska utvecklas«(partiprogram ↗)
konkurrens på lika villkor»slå vakt om äganderätt, konkurrens på lika villkor, rättssäkerhet«(partiprogram ↗)
fördjupad inre marknad»Vi ska stärka EU som frihandelsunion med en fördjupad inre marknad, värna den fria rörligheten i Europa och verka för fler frihandelsavtal med omvärlden.«(valmanifest 2022 ↗)
lättare villkor för småföretag»Regelbördan för små företag ska minska«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Planen kräver en tydlig avgränsning av EU:s uppgifter för att förhindra ovälkommen centralisering och slår fast att marknadsekonomin bygger på frivilliga avtal mellan självständiga aktörer.
Planen kräver en tydlig avgränsning av EU:s uppgifter för att förhindra ovälkommen centralisering och slår fast att marknadsekonomin bygger på frivilliga avtal mellan självständiga aktörer. Tvingande betalningstider och förbud mot att avstå från dröjsmålsränta går därmed längre än planen accepterar. EU-regler ska i stället förenkla och förbättra konkurrensen, och nya lagar ska prövas ur ett småföretagarperspektiv.
avgränsad EU-kompetensavgörande»En avgränsning av EU:s uppgifter är nödvändig för att«(partiprogram ↗)
avtalsfrihet och äganderätt»fritt kan äga, förvärva och förvalta egendom och företag.«(partiprogram ↗)
förenklade EU-regler»Det måste ske genom att förenkla regler och förbättra konkurrensen«(partiprogram ↗)
småföretagarperspektiv»Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.«(partiprogram ↗)
MModeraternaJa→Ja✓likauttryckligt
Planen slår fast att EU varken ska göra eller besluta om allt och att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, samt att överreglering och överimplementering ska motverkas.
Planen slår fast att EU varken ska göra eller besluta om allt och att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, samt att överreglering och överimplementering ska motverkas. En EU-förordning med tvingande betalningstider och förbud mot att avstå dröjsmålsränta griper in i företagens avtalsfrihet på just det sätt planen vänder sig mot. Motförslagets krav att inte invända mot förslaget saknar därför stöd i planen.
subsidiaritet i EUavgörande»EU ska varken göra eller fatta beslut om allt. Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, så nära medborgarna som möjligt.«(valmanifest 2022 ↗)
mot överreglering»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut - som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå«(valmanifest 2022 ↗)
avtalsfrihet och marknadsekonomi»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad«(partiprogram ↗)
medlemsstaternas kompetens»Men EU ska aldrig utvecklas på medlemsstaternas bekostnad.«(partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Planen kräver att maktöverföringar till EU stoppas, att mellanstatligheten återupprättas och ser mycket negativt på initiativ som ökar EU:s grepp över den ekonomiska politiken.
Planen kräver att maktöverföringar till EU stoppas, att mellanstatligheten återupprättas och ser mycket negativt på initiativ som ökar EU:s grepp över den ekonomiska politiken. Motförslaget vill i stället att en tvingande EU-reglering av betalningstider införs utan invändning. Det strider mot planens åtagande om nationellt självbestämmande och mot dess krav på färre och mindre kostnadsdrivande regler för företagen.
stoppa maktöverföring till EUavgörande»Stoppa maktöverföringar och EU-skatter«(valmanifest 2022 ↗)
emot EU-styrd ekonomisk politik»Vi ser mycket negativt på flera planerade initiativ som ökar EU:s grepp över den ekonomiska politiken samt på förslag på införandet av nya EU-skatter och avskaffad vetorätt inom utrikespolitiken.«(valmanifest 2022 ↗)
mellanstatlighet framför överstatlighet»Återupprätta mellanstatligheten och stärka väljarnas påverkansmöjligheter«(valmanifest 2022 ↗)
regelförenkling för företag»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda«(valmanifest 2022 ↗)