Effekter på utsläppen av växthusgaser

Planen kräver att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag och att miljömålen följs upp skarpt. Motförslagets krav på en samlad redovisning av reformernas utsläppseffekter är just en sådan uppföljning mot åtagandena. Att handeln bara ska vara ett komplement stämmer med att planen ser prissättning och skatter som ett kompletterande verktyg som behöver öka kostnaden för utsläpp över tid, inte som ersättning för andra styrmedel.

• utsläppsbudget med siffersatta målavgörande»Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop« (partiprogram ↗)
• skarp uppföljning av miljömål»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
• prissättning som komplement»Kostnaderna för utsläpp behöver öka långsiktigt« (partiprogram ↗)
• klimatnödläget styr besluten»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)

Valmanifestet binder partiet till det klimatpolitiska ramverket och till nettonollutsläpp senast 2045, och konstaterar att takten i utsläppsminskningen måste öka. Motförslaget vill att utsläppshandeln bara används som komplement till andra styrmedel och att de samlade utsläppseffekterna redovisas så att åtagandena nås. Det följer planens åtagande att Sverige ska vara en föregångare i den nationella klimatpolitiken, och planen stöder därför kravet.

• nettonollutsläpp senast 2045avgörande»År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatramverket ligger fast»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökad utsläppsminskningstakt»Redan nu minskar utsläppen i vårt land, men takten måste öka.« (valmanifest 2022 ↗)
• föregångare i klimatpolitiken»vara en föregångare i den egna, nationella klimatpolitiken.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för klimatpåverkan och en svensk utsläppsbudget som säkrar att klimatmålen nås — vilket är just det underlag motförslaget efterfrågar när det vill se de samlade utsläppseffekterna redovisade. Planen behåller också energi- och koldioxidskatter som centrala styrmedel och vill komplettera med en omställningslag, vilket stämmer med att utsläppshandeln bara ska vara ett komplement. Därmed stöder planen motförslagets krav.

• bindande tak för klimatpåverkanavgörande»För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan såväl i Sverige som internationellt.« (partiprogram ↗)
• utsläppsbudget säkrar måluppfyllelse»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
• koldioxidskatten behålls»Hit hör ekonomiska styrmedel som energi- och koldioxidskatter« (partiprogram ↗)
• kompletterande omställningslag»införa en omställningslag så att all industri fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver ett klimatledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik och en klimatpolitik som utgår från vad vetenskapen visar är nödvändigt. Att redovisa de samlade utsläppseffekterna i de berörda sektorerna är ett sätt att säkerställa att utsläppsåtagandena nås och stöds därför av planen. Samtidigt ser planen utsläppshandeln som ett av de mest effektiva verktygen, vilket ger visst motstånd mot att bara betrakta den som ett komplement.

• effektiva åtgärder framför symbolpolitikavgörande»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
• vetenskapsbaserad klimatpolitik»Klimatpolitiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt för att undvika farliga förändringar.« (partiprogram ↗)
• prissättning av utsläpp»Det ska kosta mer att smutsa ner.« (valmanifest 2022 ↗)
• ambitiös utsläppshandel»EU:s system för handel med utsläppsrätter är bland de mest effektiva verktyg vi har, och vi vill göra det ännu mer ambitiöst och öppna upp det för fler länder som vill ansluta sig.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet kräver en klimatpolitik som mäts i hur mycket den på riktigt får ner utsläppen, vilket direkt bär motförslagets krav på att de samlade utsläppseffekterna redovisas. Partiprogrammet ser koldioxidskatt och utsläppshandel som de mest effektiva redskapen, vilket stämmer med att handelssystemet bör komplettera och inte ersätta koldioxidskatten. Planen uttalar sig inte om just detta handelssystem, varför täckningen är härledd.

• mät faktiska utsläppseffekteravgörande»Och nu behövs en klimatpolitik som inte mäts i hur många skatter som höjs eller hur mycket den kostar skattebetalarna utan i hur mycket den på riktigt får ner utsläppen.« (valmanifest 2022 ↗)
• både koldioxidskatt och utsläppshandel»såsom koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, är det mest effektiva redskapet« (partiprogram ↗)
• klimatmålen ska nås»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
• EU som klimatarena»EU-samarbetet är vårt viktigaste instrument för att driva på miljöarbetet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill att sambandet mellan ekonomi och miljö synliggörs och att nationalräkenskaperna kompletteras med miljömått, vilket talar för att de samlade utsläppseffekterna av reformerna redovisas. Principen om att förorenaren betalar och kravet på utfasning av fossila bränslen ger stöd för prissättning som styrmedel, men förutsätter att utsläppsåtagandena faktiskt nås. Motförslagets krav på redovisning ligger därmed i planens linje.

• synliggör miljöeffekteravgörande»Nationalräkenskaperna bör utöver ekonomiska« (partiprogram ↗)
• miljöräkenskaper»räkenskaper för att synliggöra sambandet mellan ekonomi och miljö.« (partiprogram ↗)
• förorenaren betalar»upprätthålla principen att förorenaren ska betala och att« (partiprogram ↗)
• utfasning av fossila bränslen»Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill att utsläppshandeln bara blir ett komplement och inte ersätter exempelvis koldioxidskatten, samt lägga till en särskild utsläppsredovisning. Planen går i motsatt riktning i sak: drivmedelspriserna ska sänkas, de samlade skatterna får inte höjas och utsläppsminskningar ska ske där de är billigast. En linje som säkrar fortsatt höga svenska skattenivåer på drivmedel strider mot dessa åtaganden. Därför avvisas kravet, med låg säkerhet eftersom systemets utformning inte behandlas i planen.

• lägre drivmedelsskattavgörande»Sänka priset på bensin och diesel så att du klarar din vardagsekonomi« (valmanifest 2022 ↗)
• inga höjda skatter»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
• kostnadseffektiv utsläppsminskning»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
• ingen symbolpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)

Motförslaget vill att utsläppshandeln bara används som komplement till nationella styrmedel som koldioxidskatten och att de samlade utsläppseffekterna redovisas för att säkra åtagandena. Planens avgörande åtagande är att svenska klimatmål ska anpassas till EU-nivån och att Sverige inte ska gå längre än nödvändigt på bekostnad av konkurrenskraften, vilket talar emot att bygga på med nationella pålagor. Planens krav på tydliga resultat drar delvis mot redovisningsdelen, men bär inte kravet.

• klimatmål anpassas till EU-nivåavgörande»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå för att inte kraven på andra länder ska bli lägre som en konsekvens av att vi gör mer än nödvändigt på bekostnad av vår levnadsstandard och konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• mot nya skatter och pålagor»Svensk klimatpolitik har istället kommit att förvandlas till en kostsam plakatpolitik där det är viktigare att spendera mycket skattemedel, införa nya skatter och införa överdimensionerade regelverk än att göra skillnad på riktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
• globalt perspektiv»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
• resultatredovisning»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)