2023-06-072022/23:UU5 · p.1UUUtrikes
Nordiskt samarbete och gränshinder m.m.
Gränshinder och Gränshinderrådets roll i det nordiska samarbetet
Vad som står på spel: Fri rörlighet över de nordiska gränserna prövades hårt när gränserna stängdes under pandemin, vilket drabbade pendlare, företag och medborgare i gränsregionerna; frågan är hur väl Norden är rustat att förebygga nya gränshinder och hantera framtida kriser, samtidigt som gränshinder även pekas ut som ett jämställdhetsproblem eftersom de slår olika mot kvinnodominerade och mansdominerade yrken.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen och Nordiska rådet ska tillsätta en särskild nordisk utredning om hur gränshinder och stängda gränser kan förhindras samt se över Gränshinderrådets roll, eller om det pågående arbetet inom Gränshinderrådet och dess nya krismandat bedöms tillräckligt utan ytterligare utredning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att covidrelaterade inreserestriktioner redan avvecklats och att Gränshinderrådet fått ett nytt mandat som tydliggör att rådet i kristider ska bidra med bättre kunskapsunderlag för effektiv nordisk samordning och uppmärksamma regeringar och ministerråd på uppkomna problem, och avstyrker mot den bakgrunden motionerna om en ny utredning.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (C)
Reservationen (C) vill att en samnordisk utredning tillsätts för att motverka gränshinder och förhindra att gränserna i Norden stängs igen, som ett led i en tydlig och framåtsyftande strategi för Nordiska rådet; utredningen bör omfatta Gränshinderrådets roll och om ytterligare krav behövs för att värna fri rörlighet, betona de gränsregionala informationstjänsternas betydelse, samt bredda krisutvärderingen efter pandemin till att även omfatta ekonomiska kriser och stigande arbetslöshet - inte minst eftersom gränshinder märkbart drabbar jämställdheten.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Ja 94/0/0/13 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Avstår 0/0/63/9 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 3, 7, 8 och 15, 2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 2-4, 18, 27, 28, 31, 34, 35, 40 och 43 samt 2022/23:2371 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022. Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna.
Motförslag
- Motförslaget vill tillsätta en samnordisk utredning för att motverka gränshinder och upprätthålla den fria rörligheten i Norden. (C) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill stärka mellanstatliga nordiska samarbeten som alternativ eller komplement till EU och garantera människors fria rörlighet över gränserna.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill stärka mellanstatliga nordiska samarbeten som alternativ eller komplement till EU och garantera människors fria rörlighet över gränserna. En samnordisk utredning som ska motverka gränshinder och förhindra att gränserna stängs igen ligger därför i linje med det åtagandet. Planen ser dessutom mellanstatligt arbete som en framgångsväg för bland annat jämställdhet, vilket motförslagets jämställdhetsargument knyter an till.
- stärk Nordiska rådetavgörande»och regionala organisationer som Nordiska rådet« (partiprogram ↗)
- fri rörlighet i Norden»studier, arbete, fackligt och politiskt samarbete, turism, osv. bör garanteras och utvidgas« (partiprogram ↗)
- mellanstatlig framgångsväg»Vänsterpartiet ser detta som en framgångsväg även på fler områden« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att det nordiska samarbetet är centralt och partiprogrammet vill aktivt utveckla detta samarbete för att möta gemensamma utmaningar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att det nordiska samarbetet är centralt och partiprogrammet vill aktivt utveckla detta samarbete för att möta gemensamma utmaningar. Fri rörlighet bejakas uttryckligen, och gränshinder som stänger in människor står i strid med den linjen. Att tillsätta en samnordisk utredning för att motverka gränshinder ligger därför i linje med planen, som dessutom är feministisk och därmed känslig för hindrens jämställdhetseffekter.
- nordiskt samarbete centraltavgörande»Också det nordiska samarbetet är centralt, liksom samarbetet med de baltiska staterna.« (valmanifest 2022 ↗)
- utveckla nordiskt samarbete»Vi vill utveckla det nordiska samarbetet för att möta de gemensamma utmaningarna som« (partiprogram ↗)
- fri rörlighet bejakas»Vi bejakar principerna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.« (partiprogram ↗)
- feministisk grundsyn»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet ålägger partiet att vara starkt pådrivande i att riva ned gränshinder i Norden och att förbättra den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet ålägger partiet att vara starkt pådrivande i att riva ned gränshinder i Norden och att förbättra den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Motförslagets krav på en samnordisk utredning som granskar Gränshinderrådets roll och värnar den fria rörligheten är ett medel för just detta åtagande. Att krisutvärderingen breddas till ekonomiska kriser ligger också i linje med planens krav på höjd krisberedskap.
- riva gränshinder i Nordenavgörande»vara starkt pådrivande i att riva ned gränshinder« (partiprogram ↗)
- gemensam nordisk arbetsmarknad»förbättra den gemensamma arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
- höjd krisberedskap»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens bärande åtagande är att aktivt undanröja hinder för människors rörlighet över gränser, och nordiskt samarbete tillskrivs en viktig roll.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens bärande åtagande är att aktivt undanröja hinder för människors rörlighet över gränser, och nordiskt samarbete tillskrivs en viktig roll. En samnordisk utredning som ska värna fri rörlighet och förhindra att gränserna stängs igen ligger i linje med detta åtagande. Planen uttalar sig inte om Gränshinderrådets mandat, men riktningen i sak är tydlig.
- avlägsna hinder för rörlighetavgörande»Centerpartiet vill fortsätta att avlägsna de hinder som finns för enskilda människors rörlighet i världen.« (partiprogram ↗)
- nordiskt samarbete viktigt»Det nordiska samarbetet, som överbryggar många europeiska konstellationer, spelar en viktig roll.« (partiprogram ↗)
- öppna gränser och fri rörlighet»Centerpartiet strävar efter öppna gränser, fri rörlighet samt en generös och human flykting- och invandringspolitik.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att de nordiska länderna ska fortsätta gå före och riva gränshinder snabbare än andra, och att den fria rörligheten är grunden i Europasamarbetet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att de nordiska länderna ska fortsätta gå före och riva gränshinder snabbare än andra, och att den fria rörligheten är grunden i Europasamarbetet. Ett arbete som syftar till att motverka gränshinder och förhindra att nordiska gränser stängs igen ligger därmed i linje med planens åtagande. Att välfärdssystemen ska underlätta trygg rörlighet talar också för att gränsregional information och krisutvärdering stärks. Planen nämner ingen samnordisk utredning som instrument, varför ställningstagandet är härlett.
- riv nordiska gränshinderavgörande»fortsätta att gå före och riva gränshinder snabbare än andra.« (partiprogram ↗)
- värna fri rörlighet»Den fria rörligheten för individer är grunden i Europasamarbetet och ska värnas.« (partiprogram ↗)
- trygg gränsöverskridande rörlighet»De generella välfärdssystemen ska underlätta för en trygg rörlighet.« (partiprogram ↗)
- fördjupat mellanstatligt samarbete»Europa behöver mer – inte mindre – samarbete.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen saknar egen nordisk gränshinderpolitik, men bygger på att gemensamma angelägenheter ska lösas genom internationellt samarbete och att marknaden ska öppnas genom förenklade regler och färre slutna marknader.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen saknar egen nordisk gränshinderpolitik, men bygger på att gemensamma angelägenheter ska lösas genom internationellt samarbete och att marknaden ska öppnas genom förenklade regler och färre slutna marknader. En utredning som ska värna fri rörlighet och motverka stängda gränser ligger i linje med detta. Jämställdhetsperspektivet ska dessutom genomsyra alla politikområden, vilket stödjer att gränshindrens jämställdhetseffekter belyses.
- öppen inre marknadavgörande»På det ekonomiska området kan EU bidra till välståndets uppbyggnad genom att utveckla och förbättra« (partiprogram ↗)
- förenklade regler»Det måste ske genom att förenkla regler och förbättra konkurrensen« (partiprogram ↗)
- sammanbundet Europa»önskvärt att hela Europa binds samman till en öppen« (partiprogram ↗)
- jämställdhet i alla beslut»Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet binder partiet till ett fördjupat nordiskt samarbete som uttryckligen sträcker sig utanför försvars- och säkerhetspolitiken, och partiprogrammet lyfter särskilt att relationerna till grannländerna ska stärkas för att säkra handel och rörlighet över gränserna.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet binder partiet till ett fördjupat nordiskt samarbete som uttryckligen sträcker sig utanför försvars- och säkerhetspolitiken, och partiprogrammet lyfter särskilt att relationerna till grannländerna ska stärkas för att säkra handel och rörlighet över gränserna. Motförslagets krav — att gränshinder motverkas och att gränser inte stängs igen — ligger i linje med detta åtagande. Att kravet tar formen av en samnordisk utredning är underordnat; sakinnehållet, fri rörlighet i Norden, är det planen förbinder sig till.
- fördjupat nordiskt samarbeteavgörande»Verka för att Sveriges Natomedlemskap tillsammans med Finland leder till ett fördjupat samarbete inom Norden och mellan Norden och Baltikum, inte bara på det försvars- och säkerhetspolitiska området.« (valmanifest 2022 ↗)
- rörlighet över gränserna»säkra förutsättningarna för handel och rörlighet över gränserna« (partiprogram ↗)
- samarbete i norra Europa»Verka för ett fördjupat samarbete i norra Europa« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet gör uttryckligen nordisk samordning vid kriser till en egen punkt och vill inrätta en nordisk krisberedskapskommitté just för att undvika att länderna fattar spretiga beslut som stänger gränserna.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet gör uttryckligen nordisk samordning vid kriser till en egen punkt och vill inrätta en nordisk krisberedskapskommitté just för att undvika att länderna fattar spretiga beslut som stänger gränserna. Planen slår också fast att gränshinder ska bort och att mobiliteten inom Norden ska öka. Motförslagets krav på en samnordisk utredning om gränshinder och Gränshinderrådets roll ligger därmed i linje med planens åtaganden.
- nordisk krisberedskapskommittéavgörande»Inrätta en nordisk krisberedskapskommitté för samordnad hantering av kriser« (valmanifest 2022 ↗)
- samordning utan suveränitetsförlust»För att försöka motverka att de nordiska länderna, på ett okoordinerat och från varandra isolerat sätt fattar spretiga beslut vid kriser och pandemier, vilka riskerar slå sönder den nordiska integrationen och gemenskapen, förespråkar Sverigedemokraterna ett antal initiativ som skulle innebära att varje lands suveränitet upprätthålls samtidigt som nordisk samordning sker.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad nordisk mobilitet»Ökad mobilitet inom Norden – för människor och myndigheter« (valmanifest 2022 ↗)
- integrerat Norden utan hinder»För att vi ska få till stånd ett än mer integrerat Norden utan trösklar och hinder krävs samtidigt ökad samsyn om implementering av EU-direktiv och ökad utrikespolitisk samordning avseende Nordens och EU:s yttre gränser.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:UU5)
- Betänkandets fulltext (HA01UU5)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1028 — Pånyttfödelse för det nordiska samarbetet av Johan Hultberg (M)
- Motion 2022/23:1120 — Nordiskt samarbete av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1414 — Nationell Öresundsagenda av Noria Manouchi m.fl. (M)
- Motion 2022/23:1460 — Värnande av Arktis av Emma Berginger m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1713 — Nationell Öresundsagenda av Noria Manouchi m.fl. (M)
- Motion 2022/23:2370 — med anledning av skr. 2022/23:90 Nordiskt samarbete 2022 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:2371 — med anledning av skr. 2022/23:90 Nordiskt samarbete 2022 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
- Motion 2022/23:539 — Nordisk samverkan i världen av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
- Motion 2022/23:634 — En fungerande arbetsmarknad i hela Öresundsområdet av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2022/23:847 — Gränshinder mellan Sverige och Norge av Daniel Bäckström (C)
- Framställning / redogörelse 2022/23:NR1 — Nordiska rådets svenska delegations redogörelse om verksamheten under 2022
- Regeringens skrivelse 2022/23:90 — Nordiskt samarbete 2022
Källa: Sveriges riksdag