2024-03-212023/24:AU6 · p.1AUArbetsmarknad
Strategier för att nå ett jämställt samhälle
Strategi och mätmetoder för det jämställdhetspolitiska arbetet
Vad som står på spel: Hur jämställdhetsarbetet mäts och styrs påverkar om insatser riktas mot rätt saker - till exempel om fokus ligger på antal kvinnor och män i olika positioner eller på om alla faktiskt har samma förutsättningar att påverka sitt liv och samhället. Det berör i förlängningen alla grupper som drabbas av strukturella orättvisor kopplade till kön eller andra faktorer.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om nuvarande strategi - jämställdhetsintegrering och arbete inom befintliga jämställdhetspolitiska delmål - räcker för att komma åt strukturella orättvisor i samhället, eller om regeringen bör revidera mätmetoden för delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande och fördjupa arbetet med att synliggöra strukturella orättvisor.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Utskottet delar motionärernas grunduppfattning om behovet av att uppmärksamma och motverka strukturella orättvisor och begränsande normer, men konstaterar att det redan bedrivs ett brett och målinriktat arbete för att nå de jämställdhetspolitiska målen genom jämställdhetsintegrering som huvudsaklig strategi, vilket i allt väsentligt ligger i linje med det motionärerna efterfrågar. Utskottet ser därför inte skäl till en ny jämställdhetskommission eller andra särskilda åtgärder.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (SD)
Reservationen (SD) vill att regeringen reviderar mätmetoden för det jämställdhetspolitiska delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande, som i dag enligt reservanterna lägger för stor vikt vid rent kvantitativa faktorer framför att säkerställa att kvinnor och män har samma förutsättningar att påverka sin vardag. Reservanterna vill också att regeringen fördjupar förståelsen för strukturella orättvisor och strukturellt våld och dess konsekvenser i samhället.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 18/0/0/6 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Avstår 0/0/89/17 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/13/5 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 11/0/0/5 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 13/0/0/6 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 56/0/0/12 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Nej 0/63/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:386 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 2, 2023/24:953 av Björn Wiechel (S), 2023/24:2073 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 12 och 2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 7 och 28.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden.
Motförslag
- Motförslaget vill revidera mätmetoden för jämn fördelning av makt och inflytande samt öka förståelsen för strukturellt våld och dess konsekvenser. (SD) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet gör ojämlikhet i makt och inflytande till kärnan i förtrycket och betonar att formella friheter sällan åtföljs av motsvarande möjligheter att använda dem.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet gör ojämlikhet i makt och inflytande till kärnan i förtrycket och betonar att formella friheter sällan åtföljs av motsvarande möjligheter att använda dem. Att mäta jämställd makt utifrån människors reella förutsättningar att påverka sin vardag, och att fördjupa förståelsen av strukturella orättvisor och strukturellt våld, följer av den analysen. Planen säger dock inget om måtten som sådana, varför stödet är härlett.
- makt och inflytande som måttavgörande»Klassförtrycket yttrar sig främst i ojämlikhet vad gäller makt och inflytande i samhället.« (partiprogram ↗)
- reell framför formell makt»För det stora flertalet åtföljs sällan de formella friheterna av motsvarande möjligheter att använda dem.« (partiprogram ↗)
- omfördelning av makt mellan könen»En utvidgning av kvinnors makt, inflytande, utrymme och inkomster kommer att innebära en inskränkning för män.« (partiprogram ↗)
- strukturperspektiv i all politik»Politiken får inte vara könsblind, lika lite som den kan vara klassblind.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet bygger på analysen av könsmaktsordningen och kräver att jämlikhetspolitiken riktas mot alla former av över- och underordning i ett helhetsperspektiv.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet bygger på analysen av könsmaktsordningen och kräver att jämlikhetspolitiken riktas mot alla former av över- och underordning i ett helhetsperspektiv. Motförslagets krav på fördjupad förståelse för strukturella orättvisor och på en mätmetod som fångar verkliga förutsättningar snarare än enbart kvantitet svarar mot detta. Att partiet uttryckligen är feministiskt förstärker slutsatsen.
- helhetssyn på maktstruktureravgörande»Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över- och underordning, och dessa måste ses i ett helhetsperspektiv där olika förtryckande strukturer samverkar och förstärker varandra.« (partiprogram ↗)
- könsmaktsordningen»En tydlig maktstruktur är det som kallas könsmaktsordningen, den systematiska över- och underordning mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och män.« (partiprogram ↗)
- feministiskt parti»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill bryta ner alla diskriminerande och ohållbara maktstrukturer och ser hur maktordningar som etnicitet, klass och ålder samverkar med könsmaktsordningen, vilket är just den fördjupade förståelsen av strukturella orättvisor motförslaget efterfrågar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill bryta ner alla diskriminerande och ohållbara maktstrukturer och ser hur maktordningar som etnicitet, klass och ålder samverkar med könsmaktsordningen, vilket är just den fördjupade förståelsen av strukturella orättvisor motförslaget efterfrågar. Målet om jämnt fördelad makt uttrycks i planen som att ägande och ansvar ska vara jämnt fördelat mellan kvinnor och män, alltså mer än formella antal. Planen värdesätter samtidigt systematisk statistik, så kravet på mindre kvantitativ mätning har bara svagt stöd.
- bryta ner maktstruktureravgörande»Vi vill bryta ner alla diskriminerande och ohållbara« (partiprogram ↗)
- intersektionell maktanalys»Vi ser att maktordningar som etnicitet, sexuell« (partiprogram ↗)
- jämnt fördelad makt och ägande»Vi vill se ett samhälle där ägandet är jämnt fördelat mellan män och kvinnor, precis som ansvaret för barn och hem.« (valmanifest 2022 ↗)
- systematisk statistik om ojämlikhet»ta fram systematisk statistik för att belysa diskriminering och rasism i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet beskriver Centerpartiet som ett feministiskt parti som utmanar och bryter rådande maktförhållanden, och valmanifestet slår fast att de strukturer som håller människor tillbaka måste tas på allvar och motarbetas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet beskriver Centerpartiet som ett feministiskt parti som utmanar och bryter rådande maktförhållanden, och valmanifestet slår fast att de strukturer som håller människor tillbaka måste tas på allvar och motarbetas. Att revidera mätmetoden för makt och inflytande så att den fångar reella förutsättningar, och att fördjupa förståelsen av strukturella orättvisor, följer av detta. Planen behandlar dock inte de jämställdhetspolitiska delmålen direkt.
- feministiskt partiavgörande»Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor.« (partiprogram ↗)
- motarbeta begränsande strukturer»Sådana strukturer och normer måste tas på allvar och motarbetas.« (valmanifest 2022 ↗)
- jämställt inflytande»Kön ska inte avgöra lön, inte heller status, inflytande i samhällets och« (partiprogram ↗)
- se strukturerna»Vi ser samtidigt de strukturer som håller människor tillbaka.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig, arbeta, göra karriär och forma samhället, och att jämställdhet uppnås där ordinarie beslut fattas och normer skapas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig, arbeta, göra karriär och forma samhället, och att jämställdhet uppnås där ordinarie beslut fattas och normer skapas. Det är just en förutsättningsbaserad snarare än rent kvantitativ måttstock som motförslaget efterfrågar. Planen slår också fast att Sverige inte är ett jämställt land och att patriarkala maktstrukturer måste brytas.
- lika förutsättningar för kvinnor och mänavgörande»samma förutsättningar att utbilda sig, arbeta, göra karriär och forma samhället« (partiprogram ↗)
- jämställdhet i ordinarie beslut»Jämställdhet uppnås där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas.« (partiprogram ↗)
- kvarstående ojämställdhet»Sverige är inte ett jämställt land.« (partiprogram ↗)
- fortsatt jämställdhetsarbete»Jämställdheten måste fortsätta gå framåt.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen definierar jämställdhet som att människor oavsett kön har makt att forma sitt eget liv, alltså i termer av verkligt inflytande snarare än enbart antal.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen definierar jämställdhet som att människor oavsett kön har makt att forma sitt eget liv, alltså i termer av verkligt inflytande snarare än enbart antal. Motförslagets krav att mätmetoden för delmålet om makt och inflytande revideras bort från rent kvantitativa faktorer ligger därför nära planens egen jämställdhetsdefinition. Planen kräver också att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden och att förslag och beslut analyseras ur ett sådant perspektiv. Själva mätmetoden behandlas dock inte, varför ställningstagandet är härlett.
- makt att forma sitt eget livavgörande»Jämställdhet är att människor, oavsett kön, har makt« (partiprogram ↗)
- jämställdhetsintegrering»Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden« (partiprogram ↗)
- jämställdhetsanalys av beslut»förslag och beslut ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv« (partiprogram ↗)
- jämställdhet som demokrativillkor»En fungerande demokrati förutsätter jämställdhet mellan kvinnor och män« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att både målet och medlet i jämställdhetspolitiken är större livschanser, inte krav på exakta eller statiska utfall, och att vägen går via självbestämmande och egenmakt.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att både målet och medlet i jämställdhetspolitiken är större livschanser, inte krav på exakta eller statiska utfall, och att vägen går via självbestämmande och egenmakt. Att revidera en mätmetod som lägger för stor vikt vid kvantitativa faktorer till förmån för verkliga förutsättningar att påverka sin vardag följer av det. Kravet på fördjupad förståelse av strukturellt våld ligger däremot längre från planen.
- livschanser före utfallskvoteravgörande»och medlet är större livschanser, inte krav på exakta eller« (partiprogram ↗)
- jämställdhet genom egenmakt»Vägen till ökad jämställdhet handlar om att stärka självbe« (partiprogram ↗)
- egenmakt genom självförsörjning»Ökad självförsörjning ger ökad egenmakt.« (valmanifest 2022 ↗)
- ekonomisk jämställdhet»Vi ska öka den ekonomiska jämställdheten« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen avvisar uttryckligen att jämställdhet mäts som samma utfall på gruppnivå och vill i stället rikta åtgärder mot det som konkret begränsar den enskilde.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen avvisar uttryckligen att jämställdhet mäts som samma utfall på gruppnivå och vill i stället rikta åtgärder mot det som konkret begränsar den enskilde. Att revidera ett mått som lägger för stor vikt vid kvantitativa faktorer till förmån för verkliga förutsättningar att påverka sin vardag är samma linje. Planens formella jämställdhetssyn talar dock emot motförslagets tal om strukturellt våld.
- nej till utfallsmått på gruppnivåavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
- formell jämställdhet»förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på« (partiprogram ↗)
- individens egna val»Varje individ ska stå fri att göra sina egna val och forma sina egna liv, utan att det offentliga ska styra dessa val.« (valmanifest 2022 ↗)
- valfrihet och likhet inför lagen»Sverigedemokraterna vill arbeta mot diskriminering och särbehandling, värna valfrihet, säkra likhet inför lagen och utforma en politik som underlättar tillvaron för män såväl som kvinnor i de livssituationer som de själva valt.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:AU6)
- Betänkandets fulltext (HB01AU6)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1029 — Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund av Dzenan Cisija (S)
- Motion 2023/24:1240 — Företag inom besöksnäringen av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:1396 — Ingen plats för hederskultur i ett demokratiskt och jämställt samhälle av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1524 — Politik för de nationella minoriteterna av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1697 — Ekonomiskt våld i nära relationer av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2023/24:1735 — Ekonomiskt våld av Robert Hannah m.fl. (L)
- Motion 2023/24:2073 — Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2446 — Politik för det samiska folket av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2499 — Jämställdhet på riktigt av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2617 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2621 — Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2636 — Familjerätt av Jennie Nilsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2640 — Utgiftsområde 4 Rättsväsendet av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2664 — Jämställdhetspolitisk motion av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2669 — Rättspolitik av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2691 — En tydlig väg till integration av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2705 — Ett rikare liv för äldre av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:327 — Vitbok om svenska samhällets brott mot hbt-personer av Robert Hannah (L)
- Motion 2023/24:386 — Jämställdhet och diskriminering av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:403 — Svenskt jordbruk av Staffan Eklöf m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag