Styrningen av Sveriges genomförande av Agenda 2030
Vad som står på spel: Agenda 2030 styr hur Sverige arbetar med sociala, ekonomiska och miljömässiga mål. Tydligare roller och nya krav skulle påverka regioner och kommuner i deras planering och företag som då måste hantera och redovisa risker för mänskliga rättigheter och miljö i sin verksamhet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringens redovisning av arbetet med Agenda 2030 är tillräcklig, eller om genomförandet ska skärpas genom klargjorda roller för regionerna, feministisk analys och krav på företag när det gäller mänskliga rättigheter och miljö.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet står bakom regeringens redovisning av arbetet med Agenda 2030, avstyrker motionsyrkandena om ett skärpt genomförande och föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V, MP)
Reservanten vill förtydliga genomförandet av Agenda 2030 genom att klargöra regionernas roller, genomföra feministisk analys av arbetet och etablera krav på företag när det gäller mänskliga rättigheter och miljö.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✓
SNej✕
MPNej✓
CNej✕
LNej✕
KDNej✕
MJa✓
SDJa✓
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att lägga regeringens skrivelse till handlingarna (ärendet avslutas utan åtgärd) samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
Vegen reservation
Nej
Nej 0/20/0/4
✓lika
säkerhet: hög
berörs ej
S
Nej
Ja 93/0/0/14
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
MPegen reservation
Nej
Nej 0/15/0/3
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
C
Nej
Ja 20/0/0/4
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
L
Nej
Ja 13/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
KD
Nej
Ja 16/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
M
Ja
Ja 59/0/0/9
✓lika
säkerhet: medel
härlett
SD
Ja
Ja 63/0/0/10
✓lika
säkerhet: medel
härlett
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4768 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1-8 och
2021/22:4769 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1-4 och
lägger skrivelse 2021/22:247 till handlingarna.
Riksdagens beslut: I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.
Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen.
I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige.
För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning.
Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motförslag
Motförslaget vill förtydliga genomförandet av Agenda 2030 genom att klargöra roller för regionerna, genomföra feministisk analys och etablera företagskrav på mänskliga rättigheter och miljö. (V, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planen kräver att politiken ställer krav på företagen i klimat- och miljöfrågor och vilar uttalat på en feministisk och antirasistisk grund där mänskliga rättigheter ska vara grundläggande för all politik.
Planen kräver att politiken ställer krav på företagen i klimat- och miljöfrågor och vilar uttalat på en feministisk och antirasistisk grund där mänskliga rättigheter ska vara grundläggande för all politik. Motförslagets krav på feministisk analys och på företagskrav om mänskliga rättigheter och miljö följer direkt av detta, även om Agenda 2030 inte nämns i dokumenten.
krav på företagens omställningavgörande»Politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om«(valmanifest 2022 ↗)
mänskliga rättigheter styr politiken»Respekten för de mänskliga rättigheterna ska vara grundläggande«(partiprogram ↗)
flags: citat_blockerat
SSocialdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen är uttryckligen feministisk och vill se ett globalt regelverk som bygger på social rättvisa och hänsyn till miljön, med systematiserad bevakning av de transnationella företagen.
Planen är uttryckligen feministisk och vill se ett globalt regelverk som bygger på social rättvisa och hänsyn till miljön, med systematiserad bevakning av de transnationella företagen. Motförslagets krav på feministisk analys och krav på företag om mänskliga rättigheter och miljö följer av dessa åtaganden. Planen slår också fast att arbetet med de globala hållbarhetsmålen måste ta ny fart.
feministisk politikavgörande»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.«(partiprogram ↗)
globalt regelverk med miljöhänsyn»En central del i detta arbete är att i olika internationella organisationer verka för ett globalt
ekonomiskt regelverk, som bygger på respekt för demokratin, social rättvisa och hänsyn till
miljön.«(partiprogram ↗)
bevakning av företagen»En mer systematiserad bevakning av de transnationella företagen och en
samordning mellan fackliga aktioner och konsumentaktioner ska eftersträvas.«(partiprogram ↗)
hållbarhetsmålen prioriteras»Covid-19-pandemin har försvårat genomförandet av de globala hållbarhetsmålen. Det arbetet måste nu åter ta fart.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MPMiljöpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planen vill utveckla och förstärka en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik, slår fast att alla aktörer i ekonomin har ett ansvar att ta etiska, sociala och ekologiska hänsyn och att Sverige ska ställa krav på importerade varor.
Planen vill utveckla och förstärka en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik, slår fast att alla aktörer i ekonomin har ett ansvar att ta etiska, sociala och ekologiska hänsyn och att Sverige ska ställa krav på importerade varor. Den decentralistiska grundsynen ger också stöd för att regionernas roll klargörs. Motförslagets tre krav ligger därmed i planens riktning, även om Agenda 2030 inte nämns.
feministisk utrikespolitikavgörande»utveckla och förstärka Sveriges feministiska utrikes- och utvecklingspolitik.«(valmanifest 2022 ↗)
företagens etiska ansvar»Alla aktörer i ekonomin har ett ansvar att ta etiska,«(partiprogram ↗)
krav på miljö och rättigheter»Sverige ska ställa krav på att importerade varor är«(partiprogram ↗)
regioners roll och decentralisering»Miljöpartiet har en decentralistisk grundsyn som«(partiprogram ↗)
CCenterpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen saknar skrivningar om Agenda 2030 men innehåller de tre komponenter motförslaget efterfrågar: partiet kallar sig uttryckligen feministiskt, vill decentralisera så att beslut fattas nära dem som berörs, och vill ställa hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat gentemot företag i handelsavtal.
Planen saknar skrivningar om Agenda 2030 men innehåller de tre komponenter motförslaget efterfrågar: partiet kallar sig uttryckligen feministiskt, vill decentralisera så att beslut fattas nära dem som berörs, och vill ställa hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat gentemot företag i handelsavtal. Härlett ur dessa principer stöder planen kraven, även om planen samtidigt driver regelförenkling för företag.
feministiskt partiavgörande»Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor.«(partiprogram ↗)
krav på företag om miljö och arbetsvillkor»Ställ hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal.«(valmanifest 2022 ↗)
tydligare regional roll»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Partiprogrammet kräver att ett jämställdhetsperspektiv integreras där ordinarie beslut fattas och resurser fördelas, och Liberalerna definierar sig som ett feministiskt parti.
Partiprogrammet kräver att ett jämställdhetsperspektiv integreras där ordinarie beslut fattas och resurser fördelas, och Liberalerna definierar sig som ett feministiskt parti. Det stöder motförslagets krav på feministisk analys av Agenda 2030-arbetet. Att Sverige ska vara pådrivande i det globala hållbarhetsarbetet och att regionerna har tydligt angivna uppdrag talar också för de förtydliganden som begärs.
jämställdhet i alla beslutavgörande»Jämställdhet uppnås där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas.«(partiprogram ↗)
feministiskt parti»gör Liberalerna till ett feministiskt parti.«(partiprogram ↗)
pådrivande för hållbarhet»Sverige ska vara en förebild och en pådrivande kraft i det globala arbetet för ett hållbart samhälle.«(partiprogram ↗)
tydliga regionala uppdrag»regioner med ansvar för bland annat sjukvård, kollektivtrafik, näringslivsutveckling och regionplanering.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Motförslaget vill klargöra regionernas roll, analysera arbetet ur ett jämställdhetsperspektiv och ställa krav på företag i fråga om mänskliga rättigheter och miljö.
Motförslaget vill klargöra regionernas roll, analysera arbetet ur ett jämställdhetsperspektiv och ställa krav på företag i fråga om mänskliga rättigheter och miljö. Principprogrammet kräver att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden, att multinationella företags ansvar för mänskliga rättigheter skärps och att den kommunala och regionala självstyrelsen är stark och tydlig. Kraven ligger därför i linje med planen, som dock inte behandlar Agenda 2030 som sådan.
jämställdhet i alla politikområdenavgörande»Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden.«(partiprogram ↗)
företags ansvar för rättigheter»Förhållandet mellan näringslivet och mänskliga rättigheter kommer i fokus genom globaliseringen.«(partiprogram ↗)
tydliga roller för självstyrelsen»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaJa→Ja✓likahärlett
Motförslaget vill lägga på nya krav på företag när det gäller mänskliga rättigheter och miljö samt bygga ut styrningen av Agenda 2030-arbetet med nya analysformer.
Motförslaget vill lägga på nya krav på företag när det gäller mänskliga rättigheter och miljö samt bygga ut styrningen av Agenda 2030-arbetet med nya analysformer. Valmanifestet går i motsatt riktning: en tredjedel av företagens administrationskostnader och regelkrånglet ska bort, överimplementering ska motverkas och beslut fattas på lägsta möjliga nivå. Partiprogrammet varnar för att en stor stat ger ett svagare samhälle. Kravet avvisas därför.
minskad regelbörda för företagavgörande»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet«(valmanifest 2022 ↗)
nej till överimplementering»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut - som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå«(valmanifest 2022 ↗)
beslut på lägsta nivå»Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, så nära medborgarna som möjligt.«(valmanifest 2022 ↗)
begränsad statlig ambition»En stor stat leder till ett svagare samhälle.«(partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Motförslaget vill förtydliga Agenda 2030-arbetet med feministisk analys och nya krav på företag kring mänskliga rättigheter och miljö.
Motförslaget vill förtydliga Agenda 2030-arbetet med feministisk analys och nya krav på företag kring mänskliga rättigheter och miljö. Planen avvisar politiska åtgärder som ska skapa samma utfall på gruppnivå mellan kvinnor och män och kräver att onödiga regler som kostar företagen mer än de ger samhället tas bort. Nya krav av detta slag är därför enligt planen fel väg.
formell, inte utfallsstyrd jämställdhetavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.«(valmanifest 2022 ↗)
minskad regelbörda»För att få fler och växande företag är det viktigt att ta bort onödiga regler där kostnaderna för företagen inte motsvarar nyttan för samhället.«(valmanifest 2022 ↗)
regelförenkling för företag»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda«(valmanifest 2022 ↗)
stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring«(valmanifest 2022 ↗)