2023-04-192022/23:FiU26 · p.1FiUEkonomi och finans
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket ekonomiskt stöd kommuner med svag skattekraft, till exempel på landsbygden eller i glesbygd, får från kommuner med starkare ekonomi, vilket i förlängningen avgör hur likvärdig välfärden blir mellan olika delar av landet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen redan nu bör se över det kommunalekonomiska utjämningssystemet för att motverka växande skillnader mellan kommuner, eller om riksdagen ska invänta resultatet av en redan pågående statlig utredning innan några förändringar övervägs.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att regeringen nyligen har tillsatt en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med uppdrag att säkerställa att utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar för välfärd och kommunal service. Utskottet vill invänta utredningens resultat innan några åtgärder vidtas och avstyrker därför samtliga motionsyrkanden.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservationen (S) anser att regeringen redan nu bör se över utjämningssystemet, utan att invänta utredningen, eftersom stora och växande skillnader i skattekraft gör det ohållbart att invånare i vissa kommuner får betala allt mer i kommunalskatt för samma välfärd medan andra kommuner har hög skattekraft men lägre behov; en åldrande befolkning gör situationen särskilt kännbar i vissa regioner, och utjämningen bör därför stärkas så att den bättre främjar en likvärdig välfärd i hela landet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/91/0/16 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 1/0/15/2 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 64/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| MPAmanda Lind (MP, Stockholms län) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:35 av Rasmus Ling (MP) yrkande 2, 2022/23:792 av Johan Hultberg (M) yrkande 2, 2022/23:1319 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), 2022/23:1660 av Ulrika Heie (C), 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 29, 2022/23:1837 av Maria Stockhaus m.fl. (M), 2022/23:1956 av Ida Drougge m.fl. (M) yrkandena 1-4, 2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3, 2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 8 och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 20.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen ser över det kommunala utjämningssystemet för att i större utsträckning främja likvärdig välfärd i hela landet, särskilt med hänsyn till demografisk utveckling. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Programmet kräver uttryckligen att utjämningsgraden i det kommunala skatteutjämningssystemet höjs så att de regionalpolitiska målen nås fullt ut, och att samma välfärd garanteras över hela landet genom ett nationellt omfördelningssystem.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Programmet kräver uttryckligen att utjämningsgraden i det kommunala skatteutjämningssystemet höjs så att de regionalpolitiska målen nås fullt ut, och att samma välfärd garanteras över hela landet genom ett nationellt omfördelningssystem. Valmanifestet vill öka omfördelningen till kommuner och regioner som inte får ihop sin ekonomi trots höga skatter. En översyn för mer likvärdig välfärd är därmed planens egen linje.
- höjd utjämningsgradavgörande»Utjämningsgraden i kommunala skatteutjämningssystemet bör höjas så att systemet når de regionalpolitiska målsättningarna fullt ut.« (partiprogram ↗)
- ökad omfördelning till kommunerna»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
- samma välfärd i hela landet»Genom ett nationellt omfördelningssystem och andra åtgärder ska samma välfärd garanteras över hela landet.« (partiprogram ↗)
- skattepolitik för hela landet»Skattepolitiken ska gynna hela landet.« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation kring 10 procent och svag BNP-utveckling — Pressar kommunernas och regionernas ekonomi och skärper behovet av utjämning som planen förutsätter.
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet säger uttryckligen att skatteutjämningssystemet ska ses över så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet säger uttryckligen att skatteutjämningssystemet ska ses över så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag. Partiprogrammet förutsätter en kommunal skatteutjämning så att skillnader i skattekraft inte ger skillnader i välfärd. Det är i sak motförslagets krav; planen tar däremot inte ställning till om utredningens resultat bör avvaktas.
- översyn av skatteutjämningenavgörande»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunal skatteutjämning»förutsätter en kommunal skatteutjämning så att inte olika skattekraft och skillnader i« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)
- ökade statsbidrag»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet slår uttryckligen fast att ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet och att statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår uttryckligen fast att ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet och att statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora. Välfärdstjänster ska erbjudas på lika villkor och efter behov. En översyn av utjämningssystemet för mer likvärdig välfärd är därmed planens egen linje.
- likvärdig kommunal serviceavgörande»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet.« (partiprogram ↗)
- regelverk för små kommuner»Statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora tillväxtkommuner.« (partiprogram ↗)
- välfärd efter behov»Välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg ska erbjudas alla människor på lika villkor och efter behov.« (partiprogram ↗)
- behovsanpassad fördelning»Vid fördelning av samhällets resurser till olika områden ska hänsyn tas till att behoven kan se olika ut.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet pekar uttryckligen ut ett väl fungerande skatteutjämningssystem som ett styrmedel för att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet pekar uttryckligen ut ett väl fungerande skatteutjämningssystem som ett styrmedel för att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar. Valmanifestet lovar dessutom likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var man bor och offentlig service nära i hela landet. Att se över utjämningssystemet så att det bättre främjar likvärdig välfärd är därmed planens egen linje.
- väl fungerande skatteutjämningavgörande»Exempel på sådana styrmedel är ett väl fungerande skatteutjämningssystem« (partiprogram ↗)
- likvärdiga förutsättningar i hela landet»Alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt.« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd oavsett bostadsort»Alla invånare ska ha tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor, och den offentliga servicen ska finnas där när man behöver den.« (valmanifest 2022 ↗)
- nära offentlig service»Offentlig service ska vara nära och pålitlig i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet slår fast att de ekonomiska villkoren för kommuner och regioner ska utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka, och att alla har rätt till likvärdig välfärd oavsett bostadsort.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att de ekonomiska villkoren för kommuner och regioner ska utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka, och att alla har rätt till likvärdig välfärd oavsett bostadsort. Motförslagets krav på en översyn av utjämningssystemet för mer likvärdig välfärd i hela landet följer direkt av detta. Planen vill dessutom flytta finansieringsansvaret för skolan och LSS till staten för mer likvärdiga villkor, men kräver också att utjämningen behåller drivkrafter för tillväxt.
- utjämning av opåverkbara villkoravgörande»De ekonomiska villkoren för kommuner och regioner behöver därför utjämnas med avseende« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd oavsett bostadsort»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten« (partiprogram ↗)
- statlig finansiering för likvärdighet»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillväxtdrivkrafter i utjämningen»Utjämningssystemet ska innehålla drivkrafter för tillväxt.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen uttalar sig direkt om utjämningssystemet: det ska vara statligt och utformat så att skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur och geografiska avstånd utjämnas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen uttalar sig direkt om utjämningssystemet: det ska vara statligt och utformat så att skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur och geografiska avstånd utjämnas. Motförslagets krav på en översyn som ger mer likvärdig välfärd i hela landet är precis det systemets uppgift enligt planen. Målet att hela Sverige ska leva och det statliga ansvaret för kommuner med svagt skatteunderlag pekar i samma riktning.
- statlig kommunal utjämningavgörande»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader« (partiprogram ↗)
- utjämning av strukturskillnader»i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd,« (partiprogram ↗)
- hela Sverige ska leva»Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande samhälle, där« (partiprogram ↗)
- statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att välfärden ska fungera oavsett var i landet man bor och vill öka likvärdigheten genom tydligare statlig styrning av resurserna.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att välfärden ska fungera oavsett var i landet man bor och vill öka likvärdigheten genom tydligare statlig styrning av resurserna. Att se över utjämningssystemet så att det i högre grad bär en likvärdig välfärd i hela landet följer av det åtagandet. Planen tar dock inte ställning till utjämningens konstruktion, och beslut ska enligt programmet fattas på lägsta effektiva nivå.
- likvärdig välfärd i hela landetavgörande»Du ska kunna känna dig trygg med att välfärden fungerar oavsett var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig styrning för likvärdighet»Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
- hela Sverige ska fungera»Moderaterna vill ta vara på hela Sveriges möjligheter.« (valmanifest 2022 ↗)
- beslut på lägsta effektiva nivå»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 10,6 procent och styrränta 3,0 procent — pressar kommunernas ekonomi och gör en översyn av utjämningen mer angelägen
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att politiken ska bedrivas för hela Sverige och att välståndet ska nå hela landet, medan principprogrammet balanserar kommunalt självstyre mot rätten till likvärdig välfärd för alla medborgare.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att politiken ska bedrivas för hela Sverige och att välståndet ska nå hela landet, medan principprogrammet balanserar kommunalt självstyre mot rätten till likvärdig välfärd för alla medborgare. Att se över utjämningssystemet så att invånare inte betalar mer kommunalskatt för samma välfärd följer av dessa åtaganden. Planen uttalar sig inte om att en pågående utredning bör avvaktas.
- likvärdig välfärd i hela landetavgörande»måste balanseras mot principen om att alla svenska medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd« (partiprogram ↗)
- politik för hela landet»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
- välstånd till hela landet»Låta hela landet få del av välstånd« (valmanifest 2022 ↗)
- hela Sverige ska leva»Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktig för Sverigedemokraterna.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:FiU26)
- Betänkandets fulltext (HA01FiU26)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1121 — Fler företag, fler jobb och stärkt konkurrenskraft i hela landet av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1124 — En hållbar besöksnäring av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1319 — Jämlik välfärd i hela landet av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1404 — Tillsyn inom servicenäringen av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M)
- Motion 2022/23:1563 — Kommunklivet, en viktig del av omställningen av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1564 — Förbud mot vinster i välfärden av Niklas Karlsson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1660 — Översyn av det kommunala utjämningssystemet av Ulrika Heie (C)
- Motion 2022/23:1672 — En levande landsbygd för Sveriges bästa av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1825 — Redovisning av kommunernas användning av skattepengar av Sten Bergheden (M)
- Motion 2022/23:1837 — Utredning av det kommunala utjämningssystemet av Maria Stockhaus m.fl. (M)
- Motion 2022/23:1838 — Villkor för fristående aktörer i välfärdssektorn av Maria Stockhaus m.fl. (M)
- Motion 2022/23:1912 — Förbättrad redovisning av välfärdstjänster av Sten Bergheden (M)
- Motion 2022/23:1956 — Reformering av det kommunala utjämningssystemet av Ida Drougge m.fl. (M)
- Motion 2022/23:2061 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2171 — Lands- och glesbygd med stark samhällsutveckling av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:2192 — Skatter för företagande och tillväxt i hela landet av Helena Lindahl m.fl. (C)
- Motion 2022/23:35 — Tid för en ny kommunreform av Rasmus Ling (MP)
- Motion 2022/23:402 — Statsbidragsprincip av Niklas Karlsson och Åsa Eriksson (båda S)
- Motion 2022/23:792 — Kommunalskatt för delårsboende av Johan Hultberg (M)
- Motion 2022/23:901 — En äldreomsorg med trygghet och valfrihet i hela landet av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
Källa: Sveriges riksdag