2026-01-282025/26:NU4 · p.2NUNäringsliv och energi
Statens ägande av företag
Statens ägande av företag
Vad som står på spel: Hur staten styr sina bolag påverkar allt från regional service och sysselsättning till klimatarbete och exportvärde; frågan är om lönsamhetskraven ska vika för samhällsnyttan eller om nuvarande balans mellan de två ska bestå.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om staten i sin styrning av bolag som Vattenfall, LKAB och Sveaskog tydligare ska prioritera samhällsnytta, regional utveckling och demografiska utmaningar framför lönsamhetskrav, eller om nuvarande ägarstrategi, som förenar båda hänsynen, ska ligga fast.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna om att ändra inriktningen på statens ägarstyrning och anser att nuvarande ägarstrategi, som förenar krav på samhällsnytta och ekonomisk effektivitet, bör ligga fast.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (V)
Reservationen (V) anser att samhällsnyttan alltid bör stå i fokus för statens ägarstrategi framför lönsamhetskrav, vill att staten är en aktiv ägare i bolag som Vattenfall, LKAB och Sveaskog för att främja teknikutveckling, klimatåtgärder och fler jobb, och vill att en utredning tillsätts om de statliga bolagens ansvar för att möta demografiska utmaningar som avfolkning och åldrande befolkning.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade blivit ett annat
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: SSocialdemokraterna
Ja 202–21Nej 110–113
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 92/0/0/14 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 16/0/0/2 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| C | Ja | Avstår 0/0/18/6 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 17/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Avstår 3/0/55/13 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| SDAnnelie Sjöberg (SD, Östergötlands län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| SDDaniel Persson (SD, Gävleborgs län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| SDMona Olin (SD, Kalmar län) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:172 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1-3 och 15, 2025/26:178 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2, 2025/26:273 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkande 1, 2025/26:864 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 19.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill att samhällsnyttan prioriteras framför vinstkrav i statens ägarstrategi och att regeringen utreder statliga bolags roll för att möta demografiska utmaningar. (V) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet slår fast att de verksamheter vi äger tillsammans ska drivas med fokus på långsiktig samhällsnytta och att ägarmakten aktivt ska styra ekonomin mot samhälleliga mål, vilket är precis motförslagets krav på samhällsnytta framför lönsamhetskrav.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att de verksamheter vi äger tillsammans ska drivas med fokus på långsiktig samhällsnytta och att ägarmakten aktivt ska styra ekonomin mot samhälleliga mål, vilket är precis motförslagets krav på samhällsnytta framför lönsamhetskrav. Planen vill dessutom se ett större gemensamt ägande i gruvbrytningen och pekar ut regionalt balanserad utveckling som ett skäl till gemensamt ägande. Aktiva ägardirektiv för klimat och jobb följer direkt av detta.
- samhällsnytta före avkastningavgörande»Vi vill att de verksamheter vi äger tillsammans drivs med fokus på den« (partiprogram ↗)
- aktivt statligt ägande»Vi vill använda den ägandemakten till att aktivt styra« (partiprogram ↗)
- regional balans»för att skapa en regionalt balanserad ekonomisk utveckling.« (partiprogram ↗)
- gemensamt ägd gruvbrytning»Vi vill gå mot ett större gemensamt ägande av gruvbrytningen i« (partiprogram ↗)
Planen kräver uttryckligen ett stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen och demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen ett stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen och demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner. Att staten är en aktiv ägare som via ägardirektiv driver teknikutveckling, klimatåtgärder och jobb är därmed planens egen linje, liksom ett större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela landet. Det motsvarar också planens krav på system som stärker lokalsamhället vid stora industrietableringar.
- samhällsintresse i statliga bolagavgörande»Stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen.« (partiprogram ↗)
- demokratisk kontroll»Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner.« (partiprogram ↗)
- regional likvärdighet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
- stöd till lokalsamhället»System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att statliga bolag ska styras mot klimatmålen och att avkastningskrav ska nedprioriteras, och att offentliga medel inte ska placeras i miljöförstörande verksamhet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att statliga bolag ska styras mot klimatmålen och att avkastningskrav ska nedprioriteras, och att offentliga medel inte ska placeras i miljöförstörande verksamhet. Den vill också att hela landet ska leva med samhällsservice i alla områden. Motförslagets krav på samhällsnytta före lönsamhet, aktiva ägardirektiv för klimat och jobb samt regional balans följer av detta.
- samhällsnytta före avkastningavgörande»Statliga bolag och myndigheter inom järnvägssektorn ska styras mot klimatmålen och krav på avkastning ska nedprioriteras.« (partiprogram ↗)
- hållbarhetskrav på offentligt kapital»Offentliga medel och pensionsfonder ska inte placeras i verksamheter som bidrar till miljöförstöring, krig eller kränkningar av mänskliga rättigheter.« (partiprogram ↗)
- samhällsservice i hela landet»Vi vill att alla delar av landet ska leva, och att samhället ska säkerställa att samhällsservice ska finnas i alla områden.« (partiprogram ↗)
- marknaden underordnad samhällsnyttan»Marknaden är till för människan – inte tvärtom.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet kräver en välfungerande marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och slår fast att det är enskilda människor som startar och driver företagen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver en välfungerande marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och slår fast att det är enskilda människor som startar och driver företagen. Att staten som ägare ska sätta samhällsnyttiga ändamål före lönsamhetskrav och styra bolagen med politiska ägardirektiv för teknikutveckling och jobb är just en sådan politisk detaljstyrning av näringsverksamhet. Motförslagets krav strider därmed mot planens ekonomiska grundsyn.
- konkurrens som drivkraftavgörande»Konkurrens är en viktig drivkraft för utvecklingen av marknadsekonomin.« (partiprogram ↗)
- enskilda skapar jobben»Det är enskilda människor som startar, driver och utvecklar företagen och som skapar jobben i hela vårt land.« (partiprogram ↗)
- lokalt värde av naturresurser»Mer av värdet som skapas från naturresurser — exempelvis vindkraft, vattenkraft och gruvor — ska stanna kvar lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen begränsar statligt företagande till fall med starkt samhällsintresse och varnar för verksamhet som tränger ut privata alternativ.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen begränsar statligt företagande till fall med starkt samhällsintresse och varnar för verksamhet som tränger ut privata alternativ. Att staten i stället ska använda ägandet aktivt för samhällsnyttiga ändamål framför lönsamhet, med ägardirektiv om teknikutveckling, klimat och jobb, är motsatsen till den hållningen. Planen vill dessutom möta regionala utmaningar med generella åtgärder, inte via de statliga bolagen.
- begränsat statligt företagandeavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
- staten ska inte tränga ut privata»Det offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar nyföretagande. Staten ska inte äga flygbolag, banker och telebolag.« (partiprogram ↗)
- generell regionalpolitik»Viktigast är generella åtgärder för att förbättra företagsklimatet och infrastrukturen, samt en fungerande offentlig service.« (partiprogram ↗)
- marknadsekonomins företräde»Den fria marknadsekonomin är det mest framgångsrika ekonomiska system som finns för att skapa välstånd, men också det enda kända system som går att förena med individuell frihet.« (partiprogram ↗)
Planen ser statens roll i näringspolitiken som att övervaka att lagstiftning och god etik upprätthålls på marknaden, vill att näringspolitiken bedrivs med generella medel och att det personliga ägandet uppmuntras på bekostnad av det institutionella.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen ser statens roll i näringspolitiken som att övervaka att lagstiftning och god etik upprätthålls på marknaden, vill att näringspolitiken bedrivs med generella medel och att det personliga ägandet uppmuntras på bekostnad av det institutionella. Motförslagets krav på att staten som aktiv ägare ska sätta samhällsnyttiga ändamål före lönsamhetskrav och styra bolagen genom ägardirektiv går i motsatt riktning mot denna marknadsekonomiska grundsyn.
- statens roll är att övervakaavgörande»Statens roll i näringspolitiken är att övervaka att lagstiftningen och en god etik upprätthålls« (partiprogram ↗)
- personligt ägande framför institutionellt»angeläget att det personliga ägandet uppmuntras på bekostnad av det institutionella ägandet.« (partiprogram ↗)
- generella medel i näringspolitiken»Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel« (partiprogram ↗)
- marknadsekonomi som grund»Marknadsekonomin bygger på att människor enskilt eller i olika former av samverkan fritt« (partiprogram ↗)
Planen vill minska det statliga ägandet och sälja av en större andel av Sveaskogs innehav, inte använda ägandet som politiskt styrmedel.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill minska det statliga ägandet och sälja av en större andel av Sveaskogs innehav, inte använda ägandet som politiskt styrmedel. Partiprogrammet slår fast att en stor stat leder till ett svagare samhälle och att välståndet skapas i ett fritt näringsliv. Kravet att samhällsnyttiga ändamål ska gå före lönsamhetskrav och att staten ska styra bolagen genom ägardirektiv går därför emot planen.
- minskat statligt ägandeavgörande»Sälja av en större andel av statliga Sveaskogs innehav till personer med regional anknytning« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsad statlig roll»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
- näringslivet driver utveckling»Stärka drivkrafterna för investeringar, forskning och entreprenörskap, genom lägre skatter på företagande« (valmanifest 2022 ↗)
- respekt för skattemedel»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.« (partiprogram ↗)
Planen kritiserar att intäkter från råvaruutvinning och industri sällan kommer lokalbygden till del och kräver att hela landet får del av välståndet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kritiserar att intäkter från råvaruutvinning och industri sällan kommer lokalbygden till del och kräver att hela landet får del av välståndet. Motförslagets krav på att staten som ägare i bolag som Vattenfall, LKAB och Sveaskog styr mot samhällsnytta och regional balans ligger i linje med det. Kravet på klimatinriktade ägardirektiv har dock inget stöd i planen, varför slutsatsen är osäker.
- råvaruintäkter till lokalbygdenavgörande»om hur intäkter från råvaruutvinning och industri sällan kommer lokalbygden till del« (valmanifest 2022 ↗)
- välstånd i hela landet»Låta hela landet få del av välstånd« (valmanifest 2022 ↗)
- hela Sverige ska leva»Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktig för Sverigedemokraterna.« (partiprogram ↗)
- prioriterad svensk industri»Prioritera svensk industri och konkurrenskraft« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:NU4)
- Betänkandets fulltext (HD01NU4)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:172 — med anledning av skr. 2024/25:140 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande av Birger Lahti m.fl. (V)
- Motion 2025/26:178 — med anledning av skr. 2024/25:140 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2025/26:217 — med anledning av skr. 2024/25:140 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:2213 — Försäljning av delar av Sveaskog av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2240 — Försäljning av SJ av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2258 — Stärkt landsbygd med ökad försäljning av Sveaskogs skogar av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2269 — Avyttring av delar av Sveaskog för satsning på försvaret och kärnkraften av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2370 — Fungerande postservice, bredband och telefoni i hela landet av Malin Östh m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2441 — Statligt ägande av Oliver Rosengren och Gustaf Göthberg (båda M)
- Motion 2025/26:2526 — Lämnande av Postnord och återupprättande av Posten AB av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
- Motion 2025/26:273 — med anledning av skr. 2024/25:140 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
- Motion 2025/26:2784 — Biologisk mångfald av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2817 — En aktiv industri- och landsbygdspolitik av Birger Lahti m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2831 — En näringspolitik för tillväxt i hela landet av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3274 — För en framtidssäkrad och hållbar svensk järnväg av Linus Lakso m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3354 — Opinionsbildande myndigheter och statliga bolag av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
- Motion 2025/26:3422 — En grön klimathandlingsplan 2026 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:769 — Statliga bolags medlemskap i Svenskt Näringsliv av Joakim Sandell m.fl. (S)
- Motion 2025/26:864 — Heltid som norm i statligt ägda bolag av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2025/26:90 — Begränsningar i myndigheters och statliga bolags opinionsbildning av Josef Fransson (SD)
Källa: Sveriges riksdag