Alternativ lösning

Planen vill att idrottens och kulturens organisationer är förankrade i föreningsdemokrati och står starka mot marknadsintressen, och driver på för villkor som säkrar deras självständighet. Motförslagets krav på att resurserna går till organisationerna i stället för till en individuell kortförmån följer av det. Valmanifestet vill dessutom ge barn och unga kommunalt stödda fritidsaktiviteter, alltså stöd till verksamheten snarare än till enskilda köp.

• föreningsdemokratisk idrottavgörande»demokrati och stå starka mot marknadsintressen.« (partiprogram ↗)
• offentligt stödd fritid för barn»Ge barn och ungdomar möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter« (valmanifest 2022 ↗)
• säkrade villkor för föreningslivet»Vi driver på för villkor som säkrar en stark« (partiprogram ↗)
• meningsfull fritid för alla barn»för att alla barn ska ha en meningsfull fritid.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens genomgående linje är kollektiva lösningar genom ett livskraftigt föreningsliv och en idrottsrörelse som bygger broar, snarare än individuella bidragskonstruktioner. Valmanifestet vill att tillgången till fritidsaktiviteter till rimliga kostnader ökar och slår fast att föräldrarnas plånbok inte ska avgöra, vilket motförslaget vill uppnå genom att sänka trösklarna hos organisationerna. Det talar för organisationsstöd framför en riktad kortförmån.

• starkt föreningsliv för ungaavgörande»Livskraftigt föreningsliv som särskilt stöttar barn och unga.« (partiprogram ↗)
• fritidsaktiviteter för alla barn»Tillgången till fritidsaktiviteter till rimliga kostnader, både vad gäller idrott och kultur, behöver öka. Föräldrarnas plånbok ska inte avgöra.« (valmanifest 2022 ↗)
• livskraftiga folkrörelser»Livskraftiga folkrörelser för att hålla ihop samhället.« (partiprogram ↗)
• idrottsrörelsens roll»Idrottsrörelse som främjar integration, bygger broar mellan människor och bidrar till bättre folkhälsa och psykiskt välmående.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen pekar ut att barn i ekonomiskt utsatta familjer har sämre tillgång till fritidsaktiviteter och kräver ökade resurser riktade till de sämst ställda familjerna. Det talar för ett stöd som når dessa barn direkt snarare än ett generellt organisationsbidrag, alltså emot motförslagets omfördelning. Planens stöd till bredd- och ungdomsidrott drar åt andra hållet, varför slutsatsen är osäker.

• ojämlik tillgång till fritidavgörande»Barn i familjer i ekonomisk utsatthet har också sämre tillgång till fritidsaktiviteter.« (partiprogram ↗)
• riktade resurser till de sämst ställda»Det behövs en politik som ger ökade resurser till de sämst ställda familjerna för att ge alla barn trygghet och minska klyftorna i Sverige.« (partiprogram ↗)
• deltagande oavsett familjens ekonomi»Alla barn ska ha möjlighet att utöva kultur inom någon form av kulturskola oavsett familjens ekonomiska förutsättningar.« (partiprogram ↗)
• stöd till breddidrotten»Genom resurser till ungdoms- och breddidrotten, inklusive idrott för människor med funktionsnedsättning, korpidrott och motionsidrott, investerar vi i såväl livskvalitet som folkhälsa.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet gör pengsystem och individens valfrihet till nycklarna för att förena rättvisa med självbestämmande i offentligt finansierad verksamhet. Motförslaget vill i stället flytta resurserna från den enskilda till organisationerna, vilket går emot den principen. Planen värdesätter samtidigt idrottsrörelsens insatser, men den avgörande linjen är att stödet ska följa individens val.

• peng som följer individenavgörande»Vårdpeng, skolpeng, omsorgspeng och jobbpeng är nycklar för att förena rättvisa med självbestämmande.« (partiprogram ↗)
• valfrihet som princip»Valfriheten är en viktig princip och en nyckel för att förena frihet med rättvisa.« (partiprogram ↗)
• individens inflytande»Alla ska ha inflytande över sina egna liv också när det gäller välfärdstjänster.« (partiprogram ↗)
• idrottens samhällsvärde»Idrottsrörelsen och Sveriges folkrörelser gör värdefulla insatser för att bygga tillit och gemenskap.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens bärande princip är att stöd ska stärka den enskildes makt och valfrihet, även när insatsen är behovsprövad, och att politiken ska prioritera dem som har minst frihet. Ett stöd som går direkt till barnets egen fritidsaktivitet svarar mot den principen bättre än ett generellt organisationsbidrag. Planen värnar visserligen civilsamhällets finansiering, men det räcker inte för att stödja kravet på att styra om resurserna till organisationerna.

• valfrihet stärker individenavgörande»välfärdstjänsterna stärker individens makt och ska tillämpas på alla områden där så är möjligt« (partiprogram ↗)
• valfrihet vid behovsprövning»Valfrihet ska garanteras även för behovsprövade insatser.« (partiprogram ↗)
• utjämnade livschanser»Det socialliberala uppdraget är att förbättra varje individs livschanser genom att utjämna de« (partiprogram ↗)
• värnad civilsamhällesfinansiering»Vi vill fortsätta förbättra civilsamhällets finansiering genom både bredare skatteavdrag för gåvor och långsiktiga statsbidrag.« (valmanifest 2022 ↗)

Subsidiaritetsprincipen innebär att det offentliga ska stödja de naturliga gemenskaperna i stället för att ersätta dem, och planen vill att det offentliga stödet i första hand inriktas mot barn- och ungdomsverksamhet i föreningslivet. Att rikta resurserna till idrotts- och kulturorganisationerna följer av detta, liksom av att ideell verksamhet ska prioriteras framför kommersiella intressen. Samtidigt prioriterar valmanifestet samhällets yngsta, vilket också kan tala för ett riktat individstöd, så ställningstagandet är osäkert.

• stödja, inte ersätta gemenskaperavgörande»ska det offentliga stödja de naturliga nätverken.« (partiprogram ↗)
• stöd till barn- och ungdomsverksamhet»första hand inriktas mot barn- och ungdomsverksamhet.« (partiprogram ↗)
• idrotten som folkrörelse»idrotten som folkrörelse utgörs dock av många enskildas ideella insatser« (partiprogram ↗)
• stärkt civilsamhälle»STÄRKT CIVILSAMHÄLLE« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill rikta resurserna till idrotts- och kulturorganisationerna i stället för till en individuell kortförmån. Planens konkreta åtagande på området är ett särskilt idrottslyft för utsatta områden och satsningar som förebygger att unga dras in i kriminalitet, alltså stöd som går via verksamheterna. Planen betonar samtidigt valfrihet för den enskilde, vilket drar åt andra hållet och gör bedömningen osäker.

• idrottslyft i utsatta områdenavgörande»Genomföra ett särskilt idrottslyft för utsatta områden« (valmanifest 2022 ↗)
• förebyggande satsningar»Samtidigt behövs satsningar på socialtjänsten och skolan för att på sikt förhindra att fler dras in i kriminalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
• ansvar för de utsatta»en offentlig välfärd som skyddar dem som är utsatta« (partiprogram ↗)
• valfrihet för den enskilde»För Moderaterna är valfrihet en central del av den svenska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill främja föreningslivet och ge idrottsrörelserna förutsättningar till fortsatt livskraft, och partiprogrammet slår fast att det offentligas uppgift är att lyfta fram och stödja den ideella sektorn. Att rikta resurserna till organisationerna i stället för till individuella bidrag ligger i linje med detta. Målet att fler barn ska idrotta delas, men vägen dit går enligt planen via föreningarna.

• främja föreningslivetavgörande»Samhället bör i större utsträckning tillgodose behovet av idrottsanläggningar, främja föreningslivet och underlätta elitklubbar att bedriva verksamhet på en nivå som mäter sig i internationell konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
• stöd till ideella sektorn»Precis som i fallet med familjerna består statens och kommunernas primära uppgift i att lyfta fram och stödja den ideella sektorn utan att i alltför hög grad begränsa dess handlingsfrihet.« (partiprogram ↗)
• livskraftig idrottsrörelse»Ge idrottsrörelserna förutsättningar till fortsatt livskraft« (valmanifest 2022 ↗)
• ökat idrottande»Öka idrottandet i hela befolkningen« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.