2022-12-212022/23:NU1 · p.1NUNäringsliv och energi
Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
Nytt mål för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
Vad som står på spel: Målformuleringen styr vilka prioriteringar som ska vägleda Sveriges handelspolitik och EU-arbete under kommande år, med betydelse för exportföretag och för de länder som Sveriges handel påverkar.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om det övergripande målet för utrikeshandeln ska formuleras kring en regelbaserad eller en rättvis internationell handel.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att det tidigare målet ersätts med ett mål om fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad samt växande export och investeringar, och betonar särskilt vikten av det multilaterala regelbaserade handelssystemet och WTO för förutsägbarhet och lika villkor för alla länder.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, V, MP)
Reservanterna vill behålla det tidigare målet om en fri, hållbar och rättvis internationell handel i stället för regeringens nya formulering, med motiveringen att en rättvis handel bättre värnar miljö, klimat, arbetsvillkor och en feministisk handelspolitik.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✓
SNej✓
MPNej✓
CNej✕
LJa✓
KDJa✓
MJa✓
SDJa✓
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
Vegen reservation
Nej
Nej 0/17/0/7
✓lika
säkerhet: hög
uttryckligt
Segen reservation
Nej
Nej 0/90/0/17
✓lika
säkerhet: hög
uttryckligt
MPegen reservation
Nej
Nej 0/14/0/4
✓lika
säkerhet: hög
uttryckligt
C
Nej
Ja 18/0/0/6
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
L
Ja
Ja 10/0/0/6
✓lika
säkerhet: medel
härlett
KD
Ja
Ja 15/0/0/4
✓lika
säkerhet: låg
härlett
M
Ja
Ja 54/0/0/14
✓lika
säkerhet: medel
härlett
SD
Ja
Ja 62/0/0/11
✓lika
säkerhet: medel
härlett
Utskottets förslag
Riksdagen godkänner att det tidigare målet för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande upphör att gälla och godkänner det mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 24 punkt 1 och avslår motionerna
2022/23:2064 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13 och
2022/23:2237 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.
Riksdagens beslut: Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Motförslag
Motförslaget vill behålla det nuvarande målet för handelspolitiken och föra en rättvis handel som bidrar till målen i Agenda 2030. (S, V, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Nej✓likauttryckligt
Planen slår fast att frihandel förutsätter likvärdiga förutsättningar och att en rättvis handelspolitik som motverkar dagens ojämlika världsmarknad måste utvecklas, samt att marknadsfundamentalistiska frihandelsregler ska utmanas.
Planen slår fast att frihandel förutsätter likvärdiga förutsättningar och att en rättvis handelspolitik som motverkar dagens ojämlika världsmarknad måste utvecklas, samt att marknadsfundamentalistiska frihandelsregler ska utmanas. Partiet står på feministisk grund. Att behålla målet om rättvis handel i stället för en regelbaserad frihandelsformulering ligger därför i linje med planen.
rättvis handel före frihandelavgörande»Frihandel förutsätter likvärdiga förutsättningar.«(partiprogram ↗)
motverka ojämlik världshandel»som motverkar dagens ojämlika förhållanden på världsmarknaden,«(partiprogram ↗)
utmana frihandelsregler»De marknadsfundamentalistiska konkurrens- och frihandelsregler som försvårar«(partiprogram ↗)
flags: citat_blockerat
SSocialdemokraternaNej→Nej✓likauttryckligt
Valmanifestet slår fast att partiet står upp för en öppen, fri och rättvis handel, vilket är precis den formulering motförslaget vill behålla.
Valmanifestet slår fast att partiet står upp för en öppen, fri och rättvis handel, vilket är precis den formulering motförslaget vill behålla. Planen kräver dessutom att handelsavtal vägleds av mänskliga rättigheter, social dialog och miljö och att de stämmer överens med miljöavtalen. Rättvisekravet är därmed ett eget åtagande, inte bara en fråga om ordval.
fri och rättvis handelavgörande»Vi står upp för en öppen, fri och rättvis handel.«(valmanifest 2022 ↗)
handel med värdegrund»EU behöver sluta fler handelsavtal där också våra värderingar om social dialog, mänskliga rättigheter och miljö är vägledande.«(valmanifest 2022 ↗)
rättvisa spelregler»Frihandel är ett av de viktigaste instrumenten för att främja en global ekonomisk
utveckling, men den förutsätter rättvisa spelregler i det internationella handelssystemet.«(partiprogram ↗)
handel förenlig med miljöavtal»De internationella handelsavtalen måste stämma överens med de internationella
miljöavtalen.«(partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNej→Nej✓likauttryckligt
Partiprogrammet säger att Sverige ska verka för frihandel på rättvisa villkor, att hårda miljökrav och sociala krav ska införas i handelspolitiken och att organisationer för rättvis handel ska stödjas.
Partiprogrammet säger att Sverige ska verka för frihandel på rättvisa villkor, att hårda miljökrav och sociala krav ska införas i handelspolitiken och att organisationer för rättvis handel ska stödjas. Valmanifestet vill dessutom förstärka den feministiska utrikespolitiken. Att behålla målet om en rättvis handel, i stället för en formulering utan rättvisekravet, är just planens linje.
frihandel på rättvisa villkoravgörande»omvärlden och verka för frihandel på rättvisa«(partiprogram ↗)
miljö- och sociala krav i handeln»införa hårda miljökrav och sociala krav i handelspolitiken som kan bidra till förbättringar långt«(partiprogram ↗)
feministisk handelspolitik»utveckla och förstärka Sveriges feministiska utrikes- och utvecklingspolitik.«(valmanifest 2022 ↗)
stöd till rättvis handel»Organisationer som verkar för rättvis handel«(partiprogram ↗)
CCenterpartietNej→Ja✕skiljerhärlett
Planen kombinerar frihandel med uttryckliga krav: hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal, och hänsyn till etiska och miljömässiga perspektiv.
Planen kombinerar frihandel med uttryckliga krav: hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal, och hänsyn till etiska och miljömässiga perspektiv. Partiet kallar sig dessutom feministiskt. Motförslagets krav att behålla rättvis handel i målet, med hänvisning till miljö, arbetsvillkor och jämställda effekter, svarar mot dessa åtaganden, även om planen samtidigt bejakar det regelbaserade handelssystemet.
krav på arbetsvillkor och miljöavgörande»Ställ hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal.«(valmanifest 2022 ↗)
etik och miljö i handeln»Hänsyn måste tas till etiska och miljömässiga perspektiv.«(partiprogram ↗)
feministisk politik»Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor.«(partiprogram ↗)
frihandel och öppna marknader»Sverige klarar sig inte utan frihandel. Öppna upp fler marknader för svenska varor och tjänster.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaJa→Ja✓likahärlett
Planens avgörande åtagande är att Sverige ska vara en stark röst för frihandel, i första hand genom globala avtal, och att EU ska stärkas som frihandelsunion med fler frihandelsavtal.
Planens avgörande åtagande är att Sverige ska vara en stark röst för frihandel, i första hand genom globala avtal, och att EU ska stärkas som frihandelsunion med fler frihandelsavtal. Ett mål om fri, hållbar och regelbaserad handel med växande export ligger nära den linjen, medan motförslagets begrepp rättvis handel pekar mot villkorad handel. Planen ser frihandeln som ett medel för både effektivitet och en friare värld.
stark röst för frihandelavgörande»Sverige ska vara en stark röst för frihandel, i första hand genom globala avtal men annars genom regionala«(partiprogram ↗)
fler frihandelsavtal»Vi ska stärka EU som frihandelsunion med en fördjupad inre marknad, värna den fria rörligheten i Europa och verka för fler frihandelsavtal med omvärlden.«(valmanifest 2022 ↗)
frihandelns fördelar»Handels- och främjandepolitiken ska stärka Sverige som aktör för en friare värld och dra nytta av frihandelns fördelar utan den naivitet som alltför länge uppvisats för kinesisk och rysk maktpolitik.«(valmanifest 2022 ↗)
frihandel ger effektivitet»Frihandel leder till effektivare hushållning med resurser och snabbare teknikspridning.«(partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Motförslaget vill behålla målet om rättvis handel i stället för regelbaserad handel, med feministisk handelspolitik som skäl.
Motförslaget vill behålla målet om rättvis handel i stället för regelbaserad handel, med feministisk handelspolitik som skäl. Planens handelslinje bygger på att regler förenklas, konkurrensen förbättras och att internationella organ som WTO ställer krav och ger förutsägbarhet, vilket ligger närmare den nya målformuleringen. Planen talar samtidigt om rättvisare spelregler i världshandeln, varför skillnaden är liten och bedömningen osäker.
regelförenkling och konkurrensavgörande»Det måste ske genom att förenkla regler och förbättra konkurrensen«(partiprogram ↗)
regelbaserat handelssystem»Internationella organ som Världshandelsorganisationen WTO«(partiprogram ↗)
friare handel med rättvisa regler»En friare världshandel med rättvisare spelregler är en förutsättning för att klyftorna ska kunna minska.«(partiprogram ↗)
MModeraternaJa→Ja✓likahärlett
Motförslaget vill behålla ett mål om rättvis handel och en feministisk handelspolitik i stället för ett regelbaserat handelsmål.
Motförslaget vill behålla ett mål om rättvis handel och en feministisk handelspolitik i stället för ett regelbaserat handelsmål. Planen sätter svenska intressen, frihandel och en djupare inre marknad i centrum, och partiprogrammet avvisar identitetspolitikens kollektivisering av människan som grund för politiken. Planen pekar därför bort från motförslagets formulering och kravet avvisas.
svenska intressen förstsvagt stöd»Svensk utrikespolitik ska värna svenska intressen.«(partiprogram ↗)
frihandel och inre marknadavgörande»Fördjupa den inre marknaden, inte minst för tjänster och digitala produkter«(valmanifest 2022 ↗)
avvisar identitetspolitik»identitetspolitikens kollektivisering av människan«(partiprogram ↗)
flags: citat_svagt
SDSverigedemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Motförslaget vill behålla ett handelsmål om rättvis handel med motiveringen att det bättre värnar en feministisk handelspolitik med lika effekter för kvinnor och män.
Motförslaget vill behålla ett handelsmål om rättvis handel med motiveringen att det bättre värnar en feministisk handelspolitik med lika effekter för kvinnor och män. Planen avvisar politiska åtgärder som ska skapa samma utfall på gruppnivå mellan könen och prioriterar i stället svensk export, konkurrenskraft och Sveriges ställning i handeln. Ett regelbaserat och exportinriktat mål ligger därmed närmare planen än motförslagets formulering.
avvisa utfallsjämställdhetavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.«(valmanifest 2022 ↗)
stärkt handelsposition»Förbättra Sveriges ställning på den internationella marknaden och i handel«(valmanifest 2022 ↗)
export som klimatstrategi»Bidra till minskade utsläpp genom att öka exporten av mat, varor och tjänster«(valmanifest 2022 ↗)
svenska intressen i handelspolitiken»Värna svenska intressen i frihandelsavtal«(valmanifest 2022 ↗)