2024-12-122024/25:TU5 · p.1TUTransport och infrastruktur
Ekonomiska ramar för 2026-2037
Vad som står på spel: Fördelningen avgör hur snabbt Sveriges eftersatta järnvägsunderhåll kan betas av jämfört med vägnätet, vilket påverkar tågförseningar, urspårningsrisk och framkomlighet för alla som pendlar eller transporterar gods, samtidigt som den totala satsningen är lika stor oavsett vilket alternativ som väljs.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller hur den ekonomiska ramen på 1 171 miljarder kronor för transportinfrastrukturen 2026–2037 ska fördelas mellan vidmakthållande av vägar och järnvägar - enligt regeringens förslag med tyngdpunkt på vägar, eller enligt en fördelning med större andel till järnvägen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens utgångspunkt att den ekonomiska ramen ska förvaltas effektivt och att den befintliga väg- och järnvägsinfrastrukturen i första hand ska vårdas och underhållas, eftersom behoven under lång tid underskattats och underhållet släpat efter. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om en ekonomisk ram på 1 171 miljarder kronor för 2026–2037, varav 354 miljarder kronor går till vidmakthållande av statliga vägar och 210 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga järnvägar, samt 607 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservationen (S) satsar lika mycket totalt på transportinfrastrukturen 2026–2037 men vill prioritera annorlunda: 309 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga vägar och 255 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga järnvägar, det vill säga mer till järnvägen och mindre till vägarna än regeringens förslag. Skälet är att järnvägen har ett omedelbart behov av upprustning och en stor underhållsskuld, vilket redan märks genom inställda tåg, urspårningar, förseningar och försämrad framkomlighet - något reservanten menar hotar ambitionen att hela Sverige ska leva och hålla ihop samt hotar trafiksäkerheten och klimatmålen.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna regeringens förslag samt att godkänna det som utskottet föreslår.
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/19/5 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/91/0/15 | följer planen | säkerhet: medel | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Avstår 0/0/20/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 17/0/0/2 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Ja | Ja 58/0/0/10 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/10 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen a) godkänner regeringens förslag om att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. som finansieras med anslagsmedel under perioden 2026–2037 ska uppgå till 1 171 miljarder kronor i 2025 års priser, b) godkänner regeringens förslag om att av den ekonomiska ramen ska 354 miljarder kronor i 2025 års priser användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar samt att av den ekonomiska ramen ska 210 miljarder kronor i 2025 års priser användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar, c) godkänner regeringens förslag om att av den ekonomiska ramen ska 607 miljarder kronor i 2025 års priser användas till utveckling av transportsystemet samt att den del av den ekonomiska ramen som ska användas till utveckling av transportsystemet 2026–2037 får användas för investeringar i statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur och statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., bidrag till åtgärder i allmänna farleder, slussar och isbrytare, driftsstöd till icke-statliga flygplatser, stöd för att främja hållbara stadsmiljöer för att fullfölja tidigare ingångna avtal, samt räntor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån, d) bemyndigar regeringen att efter åtgärdsplaneringen slutligt besluta om fördelningen av medel mellan nationell plan och länsplaner, e) godkänner regeringens förslag om att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till 63 miljarder kronor för perioden 2010–2037. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:28 punkterna 1-5 och avslår motionerna 2024/25:193 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5 och 6, 2024/25:711 av Daniel Persson (SD), 2024/25:740 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S), 2024/25:960 av Stina Larsson (C), 2024/25:1081 av Jörgen Berglund m.fl. (M), 2024/25:1707 av Laila Naraghi (S), 2024/25:1772 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2192 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1, 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 129 i denna del, 2024/25:2630 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 19, 20 och 35, 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13, 35 och 36, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 3 i denna del, 13-15, 25, 38 och 57, 2024/25:3234 av Malin Östh m.fl. (V) yrkandena 1, 12-16, 21-23 och 25, 2024/25:3235 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 19, 2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 1-4, 13-15, 25 och 30 samt 2024/25:3239 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 1-3.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ekonomisk ram, på totalt 1 171 miljarder kronor, som under tolv år ska användas för att rusta upp Sveriges transportinfrastruktur. Summan räknas i 2025 års priser. Under perioden 2026–2037 ska medlen användas till både upprätthållande och utveckling av bland annat vägar och järnvägar. 354 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga vägar och 210 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga järnvägar. 607 miljarder ska användas till att utveckla transportsystemet. Bland annat gäller det utveckling av statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur samt statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar.
Motförslag
- Motförslaget vill öka satsningarna på järnvägsunderhål och järnvägskapacitet. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Valmanifestet slår fast att järnvägen behöver rustas upp och att tunga transporter ska styras till järnväg och hållbar sjöfart, och partiprogrammet kräver en långsiktig investeringsplan som bland annat innehåller utbyggnad av järnvägen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att järnvägen behöver rustas upp och att tunga transporter ska styras till järnväg och hållbar sjöfart, och partiprogrammet kräver en långsiktig investeringsplan som bland annat innehåller utbyggnad av järnvägen. Att flytta medel från vidmakthållande av vägar till järnvägens underhåll ligger därför i planens riktning. Klimat- och tillgänglighetsargumenten sammanfaller med planens skäl.
- godset till järnvägavgörande»Tunga transporter behöver styras till järnväg och hållbar sjöfart.« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustad järnväg»Vägnätet och järnvägen behöver rustas upp i stora delar av Sverige, när industrierna nu expanderar på nya platser.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbyggd järnväg»som bland annat innehåller en utbyggnad av järnvägen.« (partiprogram ↗)
- fungerande tågtrafik»billig och fungerande tåg- och kollektivtrafik« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet utlovar massiva investeringar i både ny och befintlig järnväg, vilket direkt träffar motförslagets krav på mer pengar till vidmakthållande av järnväg.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet utlovar massiva investeringar i både ny och befintlig järnväg, vilket direkt träffar motförslagets krav på mer pengar till vidmakthållande av järnväg. Partiprogrammet går längre och vill att vägtransporter ersätts med järnvägstransporter och sjötrafik. Planen värnar samtidigt bilberoendet i stora delar av landet, men det gäller vardagsresor snarare än fördelningen av vidmakthållandeanslagen.
- investeringar i befintlig järnvägavgörande»Genom massiva investeringar i både ny och befintlig järnväg kommer fler att kunna resa klimatsmart med tåg.« (valmanifest 2022 ↗)
- överflyttning väg till järnväg»vägtransporter ersätts med järnvägstransporter och sjötrafik.« (partiprogram ↗)
- infrastruktur i hela landet»satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vägar och järnvägar« (partiprogram ↗)
- bilen behövs på landsbygden»Klimatkrisen kan aldrig lösas med att skuldbelägga människor som behöver ta bilen till affären – det är helt nödvändigt i stora delar av vårt land.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet är uttryckligt i just den avvägning voteringen gör: klimatskadliga investeringar som ökar privatbilism och lastbilstrafik ska väljas bort till förmån för ökade järnvägsinvesteringar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet är uttryckligt i just den avvägning voteringen gör: klimatskadliga investeringar som ökar privatbilism och lastbilstrafik ska väljas bort till förmån för ökade järnvägsinvesteringar. Motförslaget flyttar pengar från vidmakthållande av vägar till järnväg och ligger därmed i planens riktning. Att spåren måste underhållas och förseningar minimeras är också en uttalad ambition i planen.
- järnväg före vägavgörande»Klimatskadliga investeringar som ökar privatbilism och lastbilstrafik ska väljas bort till förmån för ökade järnvägsinvesteringar.« (partiprogram ↗)
- underhållen järnväg»Man ska kunna lita på järnvägen. Därför måste spåren underhållas och förseningar minimeras.« (partiprogram ↗)
- upprustat järnvägsnät»bygga ut och rusta upp järnvägsnätet för snabba tåg i hela landet och skynda på bygget av nya stambanor för höghastighetståg.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbyggd spårtrafik i hela landet»Kollektivtrafiken och järnvägsnätet behöver byggas ut kraftigt och förbättras för både personer och gods i hela landet.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet lovar uttryckligen att rusta upp vägarna och förbättra vägunderhållet året runt för landsbygdens skull, vilket motförslaget skär ned med 45 miljarder kronor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen att rusta upp vägarna och förbättra vägunderhållet året runt för landsbygdens skull, vilket motförslaget skär ned med 45 miljarder kronor. Planen vill samtidigt storsatsa på järnvägen, men den satsningen gäller upprustning och nya stambanor inom utvecklingsdelen, inte en omfördelning från vägunderhållet. Planen talar därför emot den föreslagna omfördelningen.
- upprustade vägar och vägunderhållavgörande»Landsbygden behöver bättre vägar och bättre tillgång till cykelvägar. Vi vill rusta upp vägarna, göra dem mer trafiksäkra för alla trafikanter, förbättra belysningen, vägunderhållet året runt och bygga fler laddstolpar och snabbladdare i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- storsatsning på järnväg»Vi vill rusta upp regionala järnvägar, bygga nya stambanor från norr till söder, höja standarden på det nationella stambanenätet i hela landet och storsatsa på morgondagens tågtrafik — för klimatets och landsbygdens bästa.« (valmanifest 2022 ↗)
- pålitlig infrastruktur i hela landet»Hela landet ska ha tillgång till en pålitlig infrastruktur, snabbt bredband och pålitlig mobiltäckning.« (valmanifest 2022 ↗)
- både vägar och järnvägar behövs»vägar och järnvägar och en god digital infrastruktur i hela landet.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestets transportlinje är att bygga bort järnvägsnätets flaskhalsar så att tågen går i tid här och nu, i stället för att lägga hundratals miljarder på höghastighetsjärnväg, och partiprogrammet beskriver järnvägsnätet som i starkt behov av upprustning medan bara vissa delar av vägnätet nämns.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestets transportlinje är att bygga bort järnvägsnätets flaskhalsar så att tågen går i tid här och nu, i stället för att lägga hundratals miljarder på höghastighetsjärnväg, och partiprogrammet beskriver järnvägsnätet som i starkt behov av upprustning medan bara vissa delar av vägnätet nämns. Att flytta medel från vidmakthållande av väg till vidmakthållande av järnväg ligger därför nära planens prioritering. Planen vill samtidigt att vägnätet ska fungera, vilket gör slutsatsen härledd och inte entydig.
- upprustad järnväg före höghastighetstågavgörande»Vi vill bygga bort järnvägsnätets flaskhalsar och så att tågen går i tid här och nu i stället för att lägga hundratals miljarder på en höghastighetsjärnväg som inte är klar ens om 20 år.« (valmanifest 2022 ↗)
- järnvägen i starkt behov av upprustning»persontransporter är i starkt behov av upprustning och utbyggnad, liksom vissa delar av vägnätet.« (partiprogram ↗)
- fossilfri kollektivtrafik 2030»all kollektivtrafik på väg och spår ska vara fossilfri senast 2030« (valmanifest 2022 ↗)
- fungerande vägnät»Vägnätet ska fungera och statliga myndigheter ska finnas närvarande i alla delar av Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet lovar uttryckligen en miljardsatsning för att rusta eftersatta vägar i hela landet i stället för dyra tågsatsningar, och lyfter den som bor utanför storstäderna och är beroende av sin bil.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen en miljardsatsning för att rusta eftersatta vägar i hela landet i stället för dyra tågsatsningar, och lyfter den som bor utanför storstäderna och är beroende av sin bil. Partiprogrammet betraktar tillgång till bil som en förutsättning för att kunna leva och verka i hela landet. Att flytta 45 miljarder från vägunderhåll till järnvägsunderhåll går därför emot planens prioritering.
- vägunderhåll prioriterasavgörande»Miljardsatsning för att rusta eftersatta vägar i hela landet - istället för att bygga dyra höghastighetståg.« (valmanifest 2022 ↗)
- bilberoende utanför storstäderna»Vi ser den som bor utanför storstäderna och är beroende av sin bil.« (valmanifest 2022 ↗)
- bilen nödvändig i hela landet»Tillgång till bil är för många en förutsättning för att« (partiprogram ↗)
- vägtransporter nödvändiga»Lastbilen utgör en nödvändig del av transportsystemet.« (partiprogram ↗)
Planen är uttalat vägorienterad i underhållsfrågan: vägarna ska lagas och de hastigheter som sänkts på grund av bristande underhåll ska på sikt återställas, samtidigt som befintlig järnväg ska rustas upp i stället för höghastighetståg.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen är uttalat vägorienterad i underhållsfrågan: vägarna ska lagas och de hastigheter som sänkts på grund av bristande underhåll ska på sikt återställas, samtidigt som befintlig järnväg ska rustas upp i stället för höghastighetståg. Motförslaget flyttar 45 miljarder kronor från vidmakthållande av vägar till järnväg, vilket direkt urholkar planens vägåtagande. Planen vill ha både fungerande tåg och vägar av hög kvalitet, inte en omfördelning på vägarnas bekostnad.
- återställ vägunderhålletavgörande»Hastigheten på alla statliga vägar där hastigheten sänkts på grund av bristande underhåll bör på sikt återställas.« (valmanifest 2022 ↗)
- laga vägarna»Laga Sveriges vägar så att du kan komma fram säkert och i tid« (valmanifest 2022 ↗)
- upprusta befintlig järnväg»Rusta upp dagens järnväg i stället för att satsa på höghastighetståg som riskerar att vara omoderna redan innan de är klara« (valmanifest 2022 ↗)
- både väg och järnväg»Vi vill ta ansvar för att tågen går i tid och att vägarna håller hög kvalitet i stället för låg hastighet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen gör vägnätet till ett eget åtagande: vägarna ska rustas upp så att man kan ta sig fram i hela landet snabbt och säkert, och landsbygdens vägar pekas ut som eftersatta i underhåll.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör vägnätet till ett eget åtagande: vägarna ska rustas upp så att man kan ta sig fram i hela landet snabbt och säkert, och landsbygdens vägar pekas ut som eftersatta i underhåll. Att flytta 45 miljarder kronor från vidmakthållande av vägar till järnvägen går därför emot planens prioritering, även om planen vill rusta upp båda trafikslagen. Bilberoendet på landsbygden är planens uttalade skäl för att inte prioritera ned vägarna.
- upprustade vägaravgörande»Sverigedemokraterna vill rusta upp vägarna så att det ska gå att ta sig fram i hela landet säkert och snabbt.« (valmanifest 2022 ↗)
- eftersatt vägunderhåll»Vägarna på landsbygden är i många fall i dåligt skick på grund av bristande underhåll.« (valmanifest 2022 ↗)
- vägnätet prioriteras»Rusta upp vägnätet« (valmanifest 2022 ↗)
- både väg och järnväg»Rusta upp väg- och järnvägsnätet i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:TU5)
- Betänkandets fulltext (HC01TU5)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1015 — Motorvägstunnel under Södertälje kanal av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2024/25:1023 — Riksväg 56 mellan Gysinge och Valbo av Anders W Jonsson (C)
- Motion 2024/25:1045 — Vägavgifter av Denis Begic (S)
- Motion 2024/25:1053 — Säkerställa och färdigställa Hjulstabron av Lena Johansson och Fredrik Olovsson (båda S)
- Motion 2024/25:1081 — Höjd vägstandard i norra Sverige av Jörgen Berglund m.fl. (M)
- Motion 2024/25:1082 — Förbifart Örnsköldsvik av Jörgen Berglund (M)
- Motion 2024/25:1083 — Förbifart Härnösand av Jörgen Berglund (M)
- Motion 2024/25:11 — Bättre infrastruktur i Jämtland av Josef Fransson (SD)
- Motion 2024/25:1124 — Långsiktig finansiering av infrastruktur av Lars Püss (M)
- Motion 2024/25:1129 — Sprinklers i Södra länken i Stockholm av Alexandra Anstrell (M)
- Motion 2024/25:1161 — Utbyggnad av järnvägarna i Fyrbodal av Magnus Jacobsson (KD)
- Motion 2024/25:1163 — Utbyggnad av vägnätet i Fyrbodal av Magnus Jacobsson (KD)
- Motion 2024/25:1182 — Byggande av fler broar och färre hinder i Öresundsregionen av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:120 — Förverkligande av Öresundsmetron för jobb och utveckling i södra Sverige av Nima Gholam Ali Pour och Jörgen Grubb (båda SD)
- Motion 2024/25:1208 — Förbättrad tillgänglighet på Viskadalsbanan av Mikael Larsson och Christofer Bergenblock (båda C)
- Motion 2024/25:1217 — Upprustning av Inlandsbanan av Mathias Bengtsson (KD)
- Motion 2024/25:1218 — Rusta Dalabanan av Mathias Bengtsson (KD)
- Motion 2024/25:1219 — Investering i upprustning av Västerdalsbanan av Mathias Bengtsson (KD)
- Motion 2024/25:1221 — Utredning av kapacitetseffekt för utbyggnad av Västra stambanan av Ingemar Kihlström (KD)
- Motion 2024/25:1223 — Sista etappen av vägförbättrande ombyggnation av väg 181 av Ingemar Kihlström (KD)
Källa: Sveriges riksdag