Införlivande

Planen kräver att den alltför svaga diskrimineringslagstiftningen stärks, att hela samhället görs tillgängligt och att ett funktionshinderperspektiv finns inom alla politikområden. Där makt redan förts över till EU verkar partiet aktivt för förslag som gör unionen mer social. Ett fullständigt genomförande av direktivets krav, i stället för en urvattnad lagtext, stärker skyddet för personer med funktionsnedsättning och stöds därför.

• skärpt diskrimineringslagstiftningavgörande»den alltför svaga diskrimineringslagstiftningen stärkas« (partiprogram ↗)
• funktionshinderperspektiv överallt»Ett tydligt funktionshinderperspektiv ska finnas med inom alla« (partiprogram ↗)
• rätten att delta i samhället»På samma sätt ska du som lever med funktionsnedsättning kunna lita på att du får det stöd du behöver, och på att din rätt att delta i samhället på det sätt du vill inte ständigt ifrågasätts och försvåras.« (valmanifest 2022 ↗)
• sociala framsteg i EU-regler»makt redan förts över till EU verkar Vänsterpartiet aktivt för förslag« (partiprogram ↗)

Planens åtagande är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra och att alla, oavsett funktionsförmåga, ska ha full rörelsefrihet och lika möjlighet till delaktighet. En lagtext som genomför tillgänglighetsdirektivet fullt ut stärker just det skyddet, medan en ofullständig implementering svagar det. Direktivets tekniska genomförande behandlas inte i dokumenten, varför slutsatsen härleds.

• full rörelsefrihet och delaktighetavgörande»funktionsförmåga, har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv.« (partiprogram ↗)
• jämlika livsvillkor»Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.« (valmanifest 2022 ↗)
• lika möjlighet till delaktighet»Vi socialdemokrater vill att alla ska ha lika förutsättningar och lika möjlighet till delaktighet« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att bristande tillgänglighet i sig är en typ av diskriminering och vill stärka lagstiftningen mot diskriminering. Ett genomförande som inte fullt ut motsvarar direktivets krav lämnar därmed kvar just de hinder planen vill undanröja. Att skärpa lagtexten så att den svarar mot direktivets artiklar och bilagor ligger därför i planens linje.

• otillgänglighet är diskrimineringavgörande»Bristande tillgänglighet är i sig en typ av« (partiprogram ↗)
• starkare diskrimineringslagstiftning»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)
• lika rättigheter»Alla människor, oavsett funktionsnedsättning eller« (partiprogram ↗)
• hinder ska undanröjas»Skolan ska vara tillgänglig för alla och därför ska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att tillgängligheten är avgörande för personer med funktionsnedsättning och att målet är ett samhälle med full tillgänglighet där ingen missgynnas. Ett fullständigt genomförande av direktivets krav stärker det skyddet. Planens åtagande om regelförenkling talar dock mot fler detaljkrav, vilket gör ställningstagandet osäkert.

• full tillgänglighetavgörande»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)
• stöd vid funktionsnedsättning»Du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver, och staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
• ingen ska missgynnas»Vi måste fortsätta arbetet för ett Sverige där ingen missgynnas på grund av kön, härkomst eller funktionsnedsättning« (valmanifest 2022 ↗)
• regelförenkling»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver ett tillgängligt Sverige där hinder systematiskt röjs undan och gör frihetsuppdraget för personer med funktionsnedsättning till en fråga som genomsyrar all politik. Ett genomförande som fullt ut följer tillgänglighetsdirektivets krav ger ett starkare skydd och ligger därför i planens linje, liksom planens krav på harmoniserade regelverk på den inre marknaden. Planen uttalar sig inte om lagtekniken.

• ett tillgängligt Sverigeavgörande»Sverige ska vara ett tillgängligt land. Den offentliga miljön, inklusive kollektivtrafiken, ska vara tillgänglig.« (partiprogram ↗)
• frihetsuppdrag oavsett funktionsförmåga»funktionsnedsättning är en del av det liberala frihetsuppdraget och genomsyrar alla politiska frågor.« (partiprogram ↗)
• undanröj hinder systematiskt»Systematisk tillsyn behövs för att få bort enkelt avhjälpta hinder.« (partiprogram ↗)
• harmoniserade EU-regelverk»Den inre marknaden ska utvecklas, regelverk ska harmoniseras« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att offentliga inrättningar och informationssystem utformas med höga krav på tillgänglighet och säger uttryckligen att lagstiftningsinstrumentet är befogat för att underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning. Att lagtexten fullt ut genomför direktivets krav följer därför av planen, med FN-konventionen som ledstjärna. Kompensatoriska insatser beskrivs som nödvändiga, inte valfria.

• höga krav på tillgänglighetavgörande»informationssystem utformas med höga krav på tillgänglighet« (partiprogram ↗)
• lagstiftning för funktionsrätt»Det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer« (partiprogram ↗)
• FN-konventionen som ledstjärna»viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s konvention« (partiprogram ↗)
• kompensatoriska insatser nödvändiga»Även insatser som är kompensatoriska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att överimplementering av EU-beslut ska motverkas och att direktiv som huvudregel ska genomföras på miniminivå. Motförslaget vill i stället skriva in varje artikel och bilaga i direktivet i lagtexten och därmed lägga fler krav på marknadens aktörer än den svenska avvägningen gjort. Det går emot planens åtagande om minskad regelbörda för företagen.

• EU-regler på miniminivåavgörande»som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
• ingen överimplementering»motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut« (valmanifest 2022 ↗)
• minskad regelbörda»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att medborgare med fysiska eller kognitiva begränsningar inte ska begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet och har rätt till en fullgod levnadsstandard. Ett fullständigt genomförande av direktivets krav stärker det skyddet, vilket talar för motförslaget. Planens krav på kostnadseffektiva regler och avlastning för småföretagen drar samtidigt i motsatt riktning, varför stödet är svagt.

• fullgod levnadsstandardavgörande»Alla medborgare ska ha rätt till ett gott liv och en fullgod levnadsstandard, även om man är född med eller råkar ut för något som gjort att man har fysiska eller kognitiva begränsningar eller variationer.« (valmanifest 2022 ↗)
• tillgänglighet till samhällslivet»Medborgare som på grund av omständigheter bortom egen kontroll möter andra utmaningar i vardagen ska inte begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet.« (valmanifest 2022 ↗)
• kostnadseffektiva regler»Nya regler ska vara kostnadseffektiva och befintliga regler behöver ses över.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.