2023-04-122022/23:CU10 · p.1CUCivilrätt och bostäder

Åtgärder på bostadsmarknaden

Vad som står på spel: Frågan gäller den övergripande inriktningen för bostadspolitiken: hur bostadsbyggandet ska öka och vilka boendeformer som ska prioriteras. Det påverkar bostadstillgången och boendekostnaderna för hushåll i hela landet, inte minst i storstäderna där bristen är som störst.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om en mer offensiv bostadspolitik med fler hyresrätter och minskade kostnadsskillnader mellan att hyra och äga, eller om regeringens redan aviserade inriktning med förenklade byggregler, typgodkännande och höjd planberedskap är tillräcklig.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden om övergripande bostadsmarknadsåtgärder. Utskottet välkomnar regeringens aviserade reformer för fler ägda bostäder, förenklade byggregler, typgodkännande av hus samt höjd planberedskap hos kommunerna, särskilt för småhus, och anser att denna inriktning redan möter de behov som finns.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (S)

(S) vill att riksdagen tillkännager behovet av en offensiv bostadspolitik där staten och kommunerna tar gemensamt ansvar, med fler blandade bostadsområden, fler hyresrätter med rimliga hyror och minskade skillnader i boendekostnad mellan hyresrätt och ägt boende, med utgångspunkten att en god bostad är en social rättighet för alla.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejAvstår 1/0/20/3avviker från planensäkerhet: höguttryckligt
Segen reservationNejNej 0/92/0/15följer planensäkerhet: höguttryckligt
MPNejAvstår 0/0/15/3avviker från planensäkerhet: höguttryckligt
CJaAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LJaJa 14/0/0/2följer planensäkerhet: medelhärlett
KDNejJa 16/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 59/0/0/9följer planensäkerhet: medelhärlett
SDNejJa 64/0/0/9avviker från planensäkerhet: låghärlett

Avvek från partilinjen

VNooshi Dadgostar (V, Stockholms län)Ja — partilinjen: Avstår

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2022/23:64 av Martin Westmont (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:562 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2022/23:564 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:683 av Yasmine Bladelius (S), 2022/23:762 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10, 2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1, 6, 7, 11 och 13, 2022/23:1009 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 6-8, 2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 8, 2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 29, 2022/23:1333 av Matilda Ernkrans och Karin Sundin (båda S), 2022/23:1339 av Amalia Rud Pedersen och Adrian Magnusson (båda S) yrkande 4, 2022/23:1655 av Anders Ådahl (C), 2022/23:1963 av Joakim Järrebring m.fl. (S), 2022/23:2026 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 2, 2022/23:2028 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 11, 2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3, 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 59 och 2022/23:2217 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 1-3.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejAvståravviker från planenuttryckligt

Planens nästa steg i bostadspolitiken är massivt bostadsbyggande och sänkta hyror, genomfört med statligt byggbolag, investeringsstöd och aktiv markpolitik — det vill säga ett delat statligt och kommunalt ansvar.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens nästa steg i bostadspolitiken är massivt bostadsbyggande och sänkta hyror, genomfört med statligt byggbolag, investeringsstöd och aktiv markpolitik — det vill säga ett delat statligt och kommunalt ansvar. Programmet vill främja hyresrätten och bygga blandade områden som motverkar segregation. Motförslagets krav på fler hyresrätter till rimliga hyror och bostaden som social rättighet är därmed planens egen linje.

  • massivt byggande och sänkta hyroravgörande»Vänsterpartiets nästa steg handlar om en politik för massivt bostadsbyggande, klimatsmarta renoveringar och sänkta hyror som går hand i hand med den gröna omställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statligt ansvar för byggandet»Vänsterpartiet vill se ett statligt byggbolag, investeringsstöd för ökat bostadsbyggande och en aktiv markpolitik.« (valmanifest 2022 ↗)
  • främja hyresrätten»Hyresrätten med stärkt boendeinflytande och delaktighet ska främjas och kooperativa bostadsformer utan vinstsyfte ges möjlighet att utvecklas.« (partiprogram ↗)
  • blandade bostadsområden»Genom en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer ska alla miljöer främja jämställdhet och gemenskap och motverka segregation, slutenhet och kategoriboende.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

SSocialdemokraternaNejNejföljer planenuttryckligt

Motförslaget upprepar planens egen bostadspolitik: blandade boende- och upplåtelseformer, fler hyresrätter som vanligt folk har råd med och ett delat ansvar där alla kommuner ska ta sin del.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Motförslaget upprepar planens egen bostadspolitik: blandade boende- och upplåtelseformer, fler hyresrätter som vanligt folk har råd med och ett delat ansvar där alla kommuner ska ta sin del. Partiprogrammet ser bostaden som en social rättighet och bostadsförsörjningen som ett samhälleligt ansvar, med allmännyttan som verktyg för att hålla nere kostnaderna. Planen talar därmed direkt mot utskottets inriktning på i första hand ägt boende.

  • blandade upplåtelseformeravgörande»Boende- och upplåtelseformer ska vara blandade. Trångboddheten ska bekämpas.« (valmanifest 2022 ↗)
  • bostaden som social rättighet»socialdemokrater ser bostaden som en social rättighet och bostadspolitiken som en del av« (partiprogram ↗)
  • statens ansvar för bostadsförsörjning»Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att trygga« (partiprogram ↗)
  • stark allmännytta»Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga för att« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenuttryckligt

Valmanifestet kräver fler klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror och ett utökat investeringsstöd, och partiprogrammet slår fast att alla har rätt till en bostad, att boendeformer ska blandas i alla områden och att hyresrätten och en reglering av hyresmarknaden ska värnas.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet kräver fler klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror och ett utökat investeringsstöd, och partiprogrammet slår fast att alla har rätt till en bostad, att boendeformer ska blandas i alla områden och att hyresrätten och en reglering av hyresmarknaden ska värnas. Motförslagets offensiva bostadspolitik med delat statligt och kommunalt ansvar är just den inriktningen.

  • fler hyresrätter med rimliga hyroravgörande»bygga fler klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror, utveckla och utöka investeringsstödet som gjorde det billigare att bygga och se till att fler kan äga sin bostad.« (valmanifest 2022 ↗)
  • bostad som rättighet»Alla har rätt till en bostad.« (partiprogram ↗)
  • blandade bostadsområden»Olika boendeformer bör blandas och finnas tillgängliga i alla områden.« (partiprogram ↗)
  • värna hyresrätten»Därför är det särskilt viktigt att värna hyresrätten och en reglering av hyresmarknaden.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

CCenterpartietJaAvståravviker från planenhärlett

Planens bostadslinje bygger på enkla regler och starka drivkrafter att investera, en marknad med rörlighet och låga trösklar och ett växande ägt boende, inte på ett delat statligt och kommunalt ansvar för att styra fram hyresrätter.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens bostadslinje bygger på enkla regler och starka drivkrafter att investera, en marknad med rörlighet och låga trösklar och ett växande ägt boende, inte på ett delat statligt och kommunalt ansvar för att styra fram hyresrätter. Partiprogrammet avvisar dessutom planekonomiska pekpinnar i ekonomin. Motförslagets krav på en statligt driven bostadspolitik med bostaden som social rättighet får därför inte stöd i planen.

  • drivkrafter framför statlig styrningavgörande»starka drivkrafter att investera i bostäder, kan byggandet öka i hela landet.« (partiprogram ↗)
  • rörlig bostadsmarknad»präglas av rörlighet, låga trösklar, långsiktighet och mångfald.« (partiprogram ↗)
  • ägt boende i centrum»Boendet är den största investeringen många människor gör.« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_blockerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planens bostadslinje är mer marknad, fri hyressättning i nyproduktion och avskaffade byggsubventioner, inte ett utbyggt statligt och kommunalt ansvar för hyresrätter med politiskt hållna hyror.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens bostadslinje är mer marknad, fri hyressättning i nyproduktion och avskaffade byggsubventioner, inte ett utbyggt statligt och kommunalt ansvar för hyresrätter med politiskt hållna hyror. Motförslagets synsätt att bostaden är en social rättighet som staten ska tillhandahålla går därför emot planen. Planen erkänner däremot särskilda behovsbostäder för svaga grupper, vilket är en avgränsad kvalificering.

  • fri hyressättning i nyproduktionavgörande»hyran i nybyggda hyresrätter ska få avtalas fritt mellan hyresvärd och hyresgäst« (valmanifest 2022 ↗)
  • nej till byggsubventioner»Dagens dyra byggsubventioner ska avskaffas« (valmanifest 2022 ↗)
  • mer marknad i bostadspolitiken»Vi vill skapa en bostadsmarknad med fler bostäder och mer marknad« (valmanifest 2022 ↗)
  • behovsbostäder för utsatta»ett nytt system med behovsbostäder ska införas för grupper med särskilt stora bostadsbehov« (valmanifest 2022 ↗)
KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen ålägger både stat och kommun att trygga bostadsförsörjningen åt alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar, och vill ha varierande upplåtelseformer i alla bostadsområden för att motverka segregation.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen ålägger både stat och kommun att trygga bostadsförsörjningen åt alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar, och vill ha varierande upplåtelseformer i alla bostadsområden för att motverka segregation. Lagstiftningen ska utformas rättvist mellan boendeformer och skydda hyresgäster från oskäliga hyreshöjningar. En bostadspolitik med delat statligt och kommunalt ansvar, blandade områden och rimliga hyror följer därmed av planen.

  • bostad åt allaavgörande»bostadsförsörjningen åt alla, i olika åldrar och med olika sociala och ekonomiska förutsättningar.« (partiprogram ↗)
  • blandade upplåtelseformer»i alla stadsdelar och bostadsområden ska finnas varierande upplåtelseformer« (partiprogram ↗)
  • neutralitet mellan boendeformer»viktigt att lagstiftning utformas rättvist med hänsyn« (partiprogram ↗)
  • skydd mot oskäliga hyror»Någon form av hyresreglering som skyddar de boende från oskäliga hyreshöjningar bör finnas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen bygger bostadspolitiken på ägt boende och på hyror som speglar hyresgästernas egen värdering av boendet, inte på politiskt bestämda rimliga hyresnivåer och utjämnade boendekostnader.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen bygger bostadspolitiken på ägt boende och på hyror som speglar hyresgästernas egen värdering av boendet, inte på politiskt bestämda rimliga hyresnivåer och utjämnade boendekostnader. Fler bostäder ska komma genom förenklingar och reformer som ökar byggandet, inte genom ett utvidgat statligt ansvar för bostadsförsörjningen. Motförslagets synsätt att bostaden är en social rättighet som staten ska garantera ligger utanför planens linje.

  • marknadsnära hyressättningavgörande»Möjliggöra mer rättvisa hyror genom att potentiella hyresgästers värdering av boendet ges större vikt« (valmanifest 2022 ↗)
  • ägt boende i fokus»I Moderaternas Sverige ska alla våga drömma om att äga sin egen bostad.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ökat byggande genom reformer»Vi vill genomföra reformer som ökar byggandet av såväl hyressom bostadsrätter.« (valmanifest 2022 ↗)
  • begränsad statlig roll i ekonomin»Statens roll i ekonomin är att värna dess grundläggande« (partiprogram ↗)

flags: citat_migrerat

SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen slår fast att alla ska ha tillgång till en bostad med god standard och att åtgärder behövs för att bromsa de skenande boendekostnaderna; partiprogrammet lägger dessutom ett gemensamt ansvar på stat och kommun för att även resurssvaga grupper ska få ett värdigt boende.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att alla ska ha tillgång till en bostad med god standard och att åtgärder behövs för att bromsa de skenande boendekostnaderna; partiprogrammet lägger dessutom ett gemensamt ansvar på stat och kommun för att även resurssvaga grupper ska få ett värdigt boende. Motförslagets krav på delat statligt och kommunalt ansvar och rimliga boendekostnader ligger därför i planens riktning, även om planens egna verktyg främst är mer byggande och förenklade regler.

  • lägre boendekostnaderavgörande»Åtgärder behöver också vidtas för att bromsa de skenande boendekostnaderna så att fler har råd till ett hem.« (valmanifest 2022 ↗)
  • delat ansvar för boendet»Sverigedemokraternas bedömning är att marknaden inte ensam kan garantera alla medborgare« (partiprogram ↗)
  • bostad med god standard»Alla ska ha tillgång till en bostad med god standard och kunna leva i en säker, trygg och trivsam miljö.« (valmanifest 2022 ↗)
  • mer byggande»Öka bostadsbyggandet« (valmanifest 2022 ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 12 procent och styrränta 3,0 procent — Kraftigt stigande boendekostnader ökar tyngden i planens åtagande att bromsa boendekostnaderna.

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag