Minoriteter

Planen säger inget om hur folkmord bör erkännas formellt, men den vill att brott mot internationell lag uppmärksammas och motverkas och att folkrätten försvaras. Den erkänner också uttryckligen svenska statens egna historiska oförrätter mot urfolk och minoriteter, vilket talar för politiska erkännanden snarare än tystnad. Ställningstagandet är härlett ur allmänna principer och därför osäkert.

• brott mot folkrätten ska synliggörasavgörande»Genom FN får även små länder en röst och starka militärmakters brott mot internationell lag kan uppmärksammas och motverkas.« (partiprogram ↗)
• försvara folkrätten»Folkrätten behöver försvaras och« (partiprogram ↗)
• erkänna historiska oförrätter»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
• markera mot grova MR-brott»regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om riksdagens roll vid erkännanden av historiska folkrättsbrott. Närmast liggande princip är partiprogrammets krav på att världssamfundet måste kunna reagera vid allvarliga hot mot befolkningsgrupper och att respekten för mänskliga rättigheter alltid ska hävdas, tillsammans med valmanifestets folkrättsliga hållning. Det talar för ett erkännande, men underlaget är svagt.

• reagera mot övergreppavgörande»kunna reagera vid allvarliga hot mot befolkningsgrupper, även när hotet kommer från dem« (partiprogram ↗)
• kompromisslös MR-hållning»Socialdemokratin vägrar acceptera att någon makt på grund av politiska eller ekonomiska« (partiprogram ↗)
• folkrätten som ledstjärna»Vi har en lång historia av att stå upp för folkrätten, solidaritet, nedrustning, demokrati och jämställdhet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om huruvida riksdagen bör erkänna enskilda historiska folkmord. Närmast liggande princip är att folkrätten och de mänskliga rättigheterna sätts i centrum och att Sverige ska arbeta för mänskliga rättigheter internationellt, vilket talar för ett erkännande av en dokumenterad massaker på en etnisk minoritet. Slutsatsen är härledd och osäker.

• folkrätten i centrumavgörande»Miljöpartiet de gröna sätter folkrätten och de mänskliga rättigheterna i centrum.« (partiprogram ↗)
• MR nationellt och internationellt»Sverige ska arbeta för mänskliga rättigheter nationellt och internationellt.« (partiprogram ↗)
• samstämmig värdegrund»Inrikes- och utrikespolitik måste vila på samma värdegrund.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om riksdagens roll i att erkänna historiska folkmord. Närmast liggande princip är att medborgare i demokratiska länder inte får kompromissa med sina ideal utan ska stå upp för dem som utsätts för förtryck, samt att alla strukturer som förtrycker människor ska bekämpas. Härlett ur det talar planen för ett erkännande, även om planens betoning av oberoende domstolar ger visst stöd åt en mer återhållsam linje.

• kompromissa inte om idealenavgörande»Därför är det särskilt viktigt att vi, medborgare i de demokratiska länderna, inte kompromissar med våra ideal utan förenas i en strävan efter alla människors fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)
• ansvar att stå upp mot förtryck»har ett särskilt ansvar att stå upp för dem,« (partiprogram ↗)
• bekämpa förtryckande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
• oberoende rättsliga prövningar»stärka domstolarnas oberoende« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om folkmordserkännanden. Närmast liggande princip är att trakasserier av minoriteter bjuder varje liberal till handling och att Sverige ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter och stödja dem som utmanar förtrycket, vilket talar för ett erkännande. Samtidigt värnar planen den akademiska friheten och rättsliga prövningar, vilket drar åt motsatt håll, varför slutsatsen är osäker.

• handling mot förtryck av minoriteteravgörande»Politisk ofrihet, förtryck av kvinnor, trakasserier av minoriteter, svält och undernäring, mödradödlighet, infektionssjukdomar, brist på skolgång och sjukvård bjuder varje liberal till handling.« (partiprogram ↗)
• stark röst för mänskliga rättigheter»Sverige ska vara en stark röst för dessa värden och ge stöd åt de människor som utmanar förtrycket.« (partiprogram ↗)
• ansvarsutkrävande för MR-brott»Internationella brottmålsdomstolens roll för att lagföra brott mot mänskliga rättigheter ska stärkas.« (partiprogram ↗)
• akademisk frihet»Individuell akademisk frihet ska vara en bärande princip för all offentlig verksamhet inom forskning och högre utbildning.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen bygger på en klar maktdelning mellan den lagstiftande och den dömande makten och på att domstolarna fritt och oberoende prövar rättsliga frågor, inklusive i det internationella rättssystemet. Ett formellt folkrättsligt avgörande fattat av riksdagen ligger utanför den ordning planen förordar. Planen betonar samtidigt försoning mellan folkgrupper som en viktig del av internationell politik, vilket ger stöd åt att uppmärksamma övergreppen på annat sätt.

• maktdelning mellan statsmakternaavgörande»Därför kräver en fungerande demokrati en klar maktdelning mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.« (partiprogram ↗)
• oberoende domstolar avgör»Domstolarna ska stå fria och oberoende från statsmakterna och handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt.« (partiprogram ↗)
• internationell rättslig prövning»Därför måste FN:s ställning skyddas och stärkas, liksom olika internationella domstolar och rättssystem inom FN-systemet.« (partiprogram ↗)
• försoning mellan folkgrupper»En viktig del av den internationella politiken är tanken om försoning mellan folkgrupper och tidigare fiender.« (partiprogram ↗)

Planen vill att forskningen ska stå fri från politiska pekpinnar och knyter sanningssökandet till forskningen och den fria samhällsdebatten, inte till politiska beslut. Att riksdagen formellt fastställer den folkrättsliga rubriceringen av en enskild historisk händelse ligger utanför den ordningen. Planen står samtidigt fast vid att Sverige ska vara en tydlig röst mot förtryck och för mänskliga rättigheter.

• fri forskningavgörande»Värna den fria forskningen från politiska pekpinnar« (valmanifest 2022 ↗)
• sanningssökande utanför politiken»men också med forskningens och samhällsdebattens sanningssökande.« (partiprogram ↗)
• akademisk frihet»Vi måste bättre värna den akademiska friheten i Sverige och se till att forskningen står fri från politiska pekpinnar« (valmanifest 2022 ↗)
• mänskliga rättigheter prioriteras»Prioritera insatser som stödjer arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill att Sverige tydligt markerar mot kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter och är en tydlig röst för mänskliga fri- och rättigheter i världspolitiken. Ett formellt erkännande av ett dokumenterat folkmord mot en etnisk minoritet ligger i linje med den hållningen. Planen säger dock ingenting om riksdagens roll vid folkrättsliga erkännanden, varför slutsatsen är osäker.

• markering mot övergreppavgörande»Sverige ska tydligt markera mot kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter och av suveräna staters territorium.« (valmanifest 2022 ↗)
• tydlig röst för mänskliga rättigheter»Vara en tydlig röst för den västerländska demokratimodellen och mänskliga fri- och rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
• aktiv människorättspolitik»Sverige ska bli en tydligare röst för demokrati, yttrandefrihet och grundläggande mänskliga fri och rättigheter i världspolitiken.« (valmanifest 2022 ↗)