2024-06-182023/24:TU18 · p.2TUTransport och infrastruktur
Infrastrukturplanering
Infrastrukturplanering: prognos- eller målstyrd process
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur miljarder kronor i vägar, järnvägar och andra transportsatsningar prioriteras framöver, och om klimatmål eller prognoser om ökad trafik ska styra vilka projekt som byggs.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om den etablerade planeringsprocessen för transportinfrastruktur - där åtgärdsplaneringen utgår från trafikprognoser - ska ligga fast, eller om regeringen i stället ska styra den ansvariga myndigheten att arbeta målstyrt med klimatmålen som överordnad princip.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna och står fast vid den planeringsprocess som gällt sedan 2012, där riksdagen ungefär en gång per mandatperiod beslutar om strategiska vägval och ekonomiska ramar utifrån regeringens infrastrukturproposition, och finner ingen anledning att ändra denna ordning.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (S, V, MP)
Reservanterna (S, V, MP) vill att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att arbeta målstyrt i stället för prognosbaserat, med klimatmålen som överordnad och styrande princip, och att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå förbättras, eftersom dagens prognosbaserade modell inte anses vara transportslagsneutral.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:728 av Magnus Resare (M), 2023/24:969 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 7 och 8, 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 35, 2023/24:1022 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S), 2023/24:1118 av Jan Ericson (M), 2023/24:1373 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 2, 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 31 och 39, 2023/24:1676 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S) yrkande 2, 2023/24:2000 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 2 i denna del, 2023/24:2146 av Saila Quicklund (M), 2023/24:2345 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 5, 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 3 och 28, 2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 17 och 2023/24:2897 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.
Motförslag
- Motförslaget vill inrätta en infrastrukturberedning med alla riksdagspartier för långsiktighet i infrastrukturplaneringen. (S, V, MP) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Valplattformen slår fast att omställningen måste ske omgående och att alla politiska beslut ska ta hänsyn till den akuta klimatkrisen, samt kräver stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valplattformen slår fast att omställningen måste ske omgående och att alla politiska beslut ska ta hänsyn till den akuta klimatkrisen, samt kräver stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål. Motförslagets krav på målstyrning med klimatmålet som överordnad princip är just en sådan styrning. Planen vill dessutom styra tunga transporter till järnväg och se en sammanhållen transportplanering, vilket en prognosbaserad och icke transportslagsneutral modell motverkar.
- klimatkrisen styr alla beslutavgörande»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
- styrning utifrån skärpta klimatmål»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
- godset till järnväg»Tunga transporter behöver styras till järnväg och hållbar sjöfart.« (valmanifest 2022 ↗)
- samordnad transportplanering»en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna, där stadsplanering, kollektivtrafik och elfordon alla har viktiga roller att spela.« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast och partiprogrammet att transportsystemen ska läggas om mot kollektivtrafik, järnväg och sjöfart och att stadsbyggandet ska bli transportsnålt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast och partiprogrammet att transportsystemen ska läggas om mot kollektivtrafik, järnväg och sjöfart och att stadsbyggandet ska bli transportsnålt. Målstyrd planering med klimatmålen som överordnad princip är en tillämpning av detta. Samtidigt varnar planen för att skuldbelägga dem som behöver bilen i stora delar av landet, vilket gör stödet villkorat och slutsatsen osäker.
- fast klimatramverkavgörande»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
- omlagt transportsystem»Transportsystemen ska läggas om för mer gång-, cykel- och kollektivtrafik« (partiprogram ↗)
- transportsnål planering»framtidsinriktat stadsbyggande som skapar integrerade, variationsrika och transportsnåla« (partiprogram ↗)
- klimatpolitik för vanligt folk»Klimatkrisen kan aldrig lösas med att skuldbelägga människor som behöver ta bilen till affären« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet säger uttryckligen att klimatmålen ska styra investeringarna i infrastruktur, vilket är exakt motförslagets krav på målstyrning med klimatmålet som överordnad princip i stället för prognosbaserad planering.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet säger uttryckligen att klimatmålen ska styra investeringarna i infrastruktur, vilket är exakt motförslagets krav på målstyrning med klimatmålet som överordnad princip i stället för prognosbaserad planering. Planen kräver också att klimatskadliga investeringar som ökar privatbilism och lastbilstrafik väljs bort till förmån för järnväg, vilket träffar invändningen om bristande transportslagsneutralitet. Ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak förstärker samma slutsats.
- klimatmålen styr investeringaravgörande»Klimatskadliga subventioner ska fasas ut och klimatmålen ska styra investeringarna i infrastruktur.« (partiprogram ↗)
- järnväg före väg»Klimatskadliga investeringar som ökar privatbilism och lastbilstrafik ska väljas bort till förmån för ökade järnvägsinvesteringar.« (partiprogram ↗)
- bindande klimattak»För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan såväl i Sverige som internationellt.« (partiprogram ↗)
- utsläppsbudget som styrmedel»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet sätter klimatet först och kräver att transporternas utsläpp ska bort och att ny utsläppsfri infrastruktur kommer på plats, vilket i sak är att låta klimatmålen styra infrastrukturvalen snarare än trafikprognoser.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet sätter klimatet först och kräver att transporternas utsläpp ska bort och att ny utsläppsfri infrastruktur kommer på plats, vilket i sak är att låta klimatmålen styra infrastrukturvalen snarare än trafikprognoser. Manifestet kräver också att statliga myndigheter samverkar och arbetar marksnålt när mark tas i anspråk, vilket motsvarar kravet på bättre samordning mellan planeringsnivåerna. Att planen samtidigt vill rusta upp landsbygdens vägar begränsar men upphäver inte stödet.
- nollutsläpp i transportsystemetavgörande»Transporternas utsläpp ska bort och ny utsläppsfri infrastruktur ska komma på plats.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatet först»Centerpartiet sätter klimatet först, för att framtiden måste vara grön.« (valmanifest 2022 ↗)
- samordnad statlig planering»Statliga myndigheter måste samverka och arbeta marksnålt när man tar ny mark i anspråk för väg, tåg, el, etc.« (valmanifest 2022 ↗)
- bättre landsbygdsvägar»Landsbygden behöver bättre vägar och bättre tillgång till cykelvägar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill nå klimatmålen inom ramen för en växande ekonomi och styr utsläppen med generella medel: varje transportslag ska bära sina klimatkostnader.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill nå klimatmålen inom ramen för en växande ekonomi och styr utsläppen med generella medel: varje transportslag ska bära sina klimatkostnader. Att göra klimatmålet till överordnad och styrande princip i infrastrukturplaneringen är en annan sorts styrning än den planen förordar, och planen varnar för symbolpolitik. Att kollektivtrafik bör ges större utrymme i städer med miljöproblem ligger däremot nära motförslaget.
- klimatmål i växande ekonomiavgörande»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
- transportslag bär klimatkostnader»Beroendet av fossila bränslen måste brytas och alla transportslag måste stå för sina« (partiprogram ↗)
- avstånd från symbolpolitik»Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik« (partiprogram ↗)
- kollektivtrafik före privatbilism»I städer med trängsel- eller miljöproblem bör nyttotrafik och kollektivtrafik ges större utrymme på« (partiprogram ↗)
Valmanifestet prioriterar en miljardsatsning på eftersatta vägar i hela landet framför dyra höghastighetståg och slår fast att klimatomställningen ska ske på ett sätt som både fungerar och är effektivt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet prioriterar en miljardsatsning på eftersatta vägar i hela landet framför dyra höghastighetståg och slår fast att klimatomställningen ska ske på ett sätt som både fungerar och är effektivt. Principprogrammet anger att styrmedlen ska stimulera de samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen och att varje transportslag ska bära sina egna samhällsekonomiska kostnader. Motförslagets krav att klimatmålet ska vara överordnad och styrande princip i planeringen sätter ett enskilt mål före den samhällsekonomiska avvägning planen bygger på. Planen talar därför emot kravet.
- vägar före höghastighetstågavgörande»Miljardsatsning för att rusta eftersatta vägar i hela landet - istället för att bygga dyra höghastighetståg.« (valmanifest 2022 ↗)
- samhällsekonomisk effektivitet styr»ska utformas så att de samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras« (partiprogram ↗)
- effektiv klimatomställning»Sverige är världsledande i klimatomställningen och det ska vi fortsätta vara på ett sätt som både fungerar och är effektivt.« (valmanifest 2022 ↗)
- transportslag bär egna kostnader»Målet ska vara att respektive transportslag bär sina egna samhällsekonomiska« (partiprogram ↗)
Planen vill att transportsektorn ställs om genom elektrifiering och att bilen ska vara överkomlig i hela landet, med sänkta bränslepriser och lagade vägar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill att transportsektorn ställs om genom elektrifiering och att bilen ska vara överkomlig i hela landet, med sänkta bränslepriser och lagade vägar. Att göra klimatmålen överordnad och styrande princip för infrastrukturplaneringen skulle underordna framkomlighet och kostnader ett enda mål. Planen varnar dessutom för klimatpolitik som blir dyrbar symbolpolitik.
- omställning via elektrifieringavgörande»Vår politik syftar därför till att ställa om transportsektorn genom elektrifiering.« (valmanifest 2022 ↗)
- bilen ska vara överkomlig»Där du som behöver åka en bit för att skjutsa dina barn till fotbollsträningen eller musikskolan har råd att ta bilen, oavsett om den går på bensin eller el.« (valmanifest 2022 ↗)
- framkomlighet prioriteras»Laga Sveriges vägar så att du kan komma fram säkert och i tid« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen symbolklimatpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål snarare än viljan att gå först och längst, och att samtliga transportslag behövs.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål snarare än viljan att gå först och längst, och att samtliga transportslag behövs. Motförslagets krav på målstyrd planering med klimatmålen som överordnad och styrande princip gör just klimatmålet till rättesnöre för infrastrukturen, vilket planen betraktar som symbolpolitik som slår mot näringsliv och vanliga människors vardag.
- evidens före klimatmålavgörande»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
- alla trafikslag behövs»Sverigedemokraterna anser att samtliga transportslag, inklusive bil och flyg, är viktiga för att samhället ska fungera.« (valmanifest 2022 ↗)
- stopp för symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
- vardagens behov styr»anser att infrastrukturpolitiken i högre grad bör utgå från vanliga människors behov och vardag« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:TU18)
- Betänkandets fulltext (HB01TU18)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1000 — Militär mobilitet genom Jämtlands län av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
- Motion 2023/24:1021 — Inlandsbanan av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)
- Motion 2023/24:1022 — Ökad transparens kring fördelningen av länsplanemedel av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
- Motion 2023/24:1042 — Nya stambanor av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1083 — Infrastruktur av Azra Muranovic m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1099 — Säkerställ Ostlänken av John E Weinerhall (M)
- Motion 2023/24:1102 — Långsiktig finansiering av infrastruktur av Lars Püss (M)
- Motion 2023/24:1115 — Konkurrenskraftiga transporter i Stockholm-Mälardalen av Fredrik Ahlstedt och Anna af Sillén (båda M)
- Motion 2023/24:1118 — Trafikverkets makt över kommunernas planarbete av Jan Ericson (M)
- Motion 2023/24:1154 — Färdigställande av riksväg 40 till dubbelfilig väg av Staffan Eklöf och Björn Tidland (båda SD)
- Motion 2023/24:1167 — Stärkt tillväxt i Norden med dubbelspår mellan Oslo och Göteborg av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1169 — Trygga och säkra vägar i Fyrbodal av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1189 — Utredning av statligt ansvar för järnvägen Halmstad-Nässjö av Staffan Eklöf och Eric Westroth (båda SD)
- Motion 2023/24:1194 — Dubbelspår på hela Skånebanan av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1215 — Framtidssäkring av det svenska vägnätet av Alireza Akhondi (C)
- Motion 2023/24:1218 — Trafiksituationen i Ystad av Stina Larsson (C)
- Motion 2023/24:1225 — Situationsanpassade regelverk vid infrastrukturplanering av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:1249 — Turismöversiktsplan av Martina Johansson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
- Motion 2023/24:1285 — Förverkligande av Öresundsmetron - för jobb och utveckling i södra Sverige av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S)
- Motion 2023/24:1324 — Säkerställa och färdigställa Hjulstabron av Lena Johansson och Fredrik Olovsson (båda S)
Källa: Sveriges riksdag