Älvdalskans ställning

Partiprogrammet vill att rätten att använda det egna språket och utbildningen i och om minoritetsspråken utvidgas och att alla talare av ett nationellt minoritetsspråk omfattas oavsett var i landet de bor. Det knyter också an till uppgörelsen med tvångsassimileringen av minoriteter. Att utreda för- och nackdelarna med att erkänna älvdalskan som minoritetsspråk ligger i linje med den principen, men planen behandlar inte älvdalskan och stödet är därför härlett.

• minoritetsspråk i hela landetavgörande»minoritetsspråk oavsett var i landet de bor.« (partiprogram ↗)
• rätt till språk och kulturarv»rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion« (partiprogram ↗)
• uppgörelse med tvångsassimilering»Förtryck av nationella minoriteter och en politik för tvångsassimilering« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla det egna språket och kulturen, och att kulturlivet ska spegla den kulturella mångfalden. Valmanifestet vill ett levande, fritt och obundet kulturliv. Att utreda för- och nackdelar med att erkänna älvdalskan som minoritetsspråk ligger i linje med dessa åtaganden, men planen säger inget om vilka språk som ska erkännas.

• stöd till minoritetsspråkavgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
• kulturell mångfald»Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens« (partiprogram ↗)
• levande kulturliv»Sverige ska ha ett levande, fritt och obundet kulturliv som både stärker samhörigheten och utmanar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen räknar upp fem nationella minoriteter och nämner inte älvdalskan, men partiprogrammet slår fast att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur och att minoriteternas kultur och språk måste respekteras och stärkas. Valmanifestet lovar att stärka nationella minoriteters rättigheter. Att utreda för- och nackdelar med att erkänna älvdalskan som minoritetsspråk följer av dessa principer, men slutsatsen är härledd och osäker.

• rätt att definiera sin kulturavgörande»Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur.« (partiprogram ↗)
• minoritetsspråkens ställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget språk, måste respekteras och stärkas.« (partiprogram ↗)
• stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
• värna kulturarvet»Kulturarvet är vårt gemensamma arv.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, vilket direkt talar för att utreda älvdalskans status som minoritetsspråk. Planen betonar dessutom att kulturarv och kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt. En utredning av för- och nackdelar är ett begränsat steg som ligger väl inom detta åtagande.

• stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
• kultur och kulturarv i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen tar inte ställning till älvdalskan. Den räknar upp de fem nationella minoriteterna vars ställning ska upprätthållas och behandlar dialekter som en del av kulturarvet som ska hållas tillgängligt, inte som kandidater till minoritetsspråksstatus. Närmast liggande princip talar därför mot att utreda ett erkännande, samtidigt som planen vill understödja ett utbud med minoritetsspråksprofil.

• fem erkända minoriteteravgörande»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter« (partiprogram ↗)
• dialekter som kulturarv»dialekter och annat – utvecklas ständigt genom att samtiden ger sitt bidrag.« (partiprogram ↗)
• stöd till minoritetsspråk»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud« (partiprogram ↗)

Planen ser det som en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser och vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning. Kulturpolitiken ska dessutom förvalta det kulturarv tidigare generationer lämnat, vilket älvdalskan är en del av. Att utreda för- och nackdelar med att erkänna älvdalskan som minoritetsspråk ligger därmed i planens linje; planen slår samtidigt vakt om svenskans ställning som majoritetsspråk.

• minoritetsspråkens ställningavgörande»att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en« (partiprogram ↗)
• offentligt stöd till minoriteter»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla« (partiprogram ↗)
• förvalta kulturarvet»En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv som tidigare« (partiprogram ↗)
• svenskan som majoritetsspråk»det svenska språket, vars ställning som majoritetsspråk bör vara grundlagsskyddat.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte minoritetsspråk och säger ingenting om älvdalskan. Närmast liggande principer är att svensk kultur och historia värderas som ett förenande arv, men också att politiken måste prioritera och välja bort och att statens kärnuppgifter går först. Härlett ur detta avvisas att inleda ett utredningsarbete om ett nytt erkänt minoritetsspråk, men underlaget är svagt.

• prioritering av kärnuppgifteravgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort« (partiprogram ↗)
• kulturarvet värderas»Svensk kultur och svensk historia« (partiprogram ↗)

Planen lägger stor vikt vid att lokala och regionala identiteter med djup historisk förankring bevaras och vid att värna det svenska kulturarvet, där språk och dialekter utvecklas organiskt över geografi. En utredning av för- och nackdelar med att erkänna älvdalskan ligger i linje med det bevarandeuppdraget. Eftersom dokumenten inte behandlar minoritetsspråkens ställning är slutsatsen osäker.

• bevara lokala identiteteravgörande»Att lokala och regionala identiteter med en djup historisk förankring bevaras även i framtiden« (partiprogram ↗)
• språk som levande kulturarv»Kulturen liksom språk och dialekter utvecklas organiskt, över tid, mellan generationer och över geografi.« (valmanifest 2022 ↗)
• värna svensk kultur»Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur.« (valmanifest 2022 ↗)
• kulturarvet angår alla»Bevarandet av detta kulturarv är således en angelägenhet för alla svenskar« (partiprogram ↗)