2025-05-142024/25:AU10 · p.8AUArbetsmarknad

Ändringar i diskrimineringslagen

Diskrimineringslagens grunder för diskriminering

Vad som står på spel: Hur diskrimineringsgrunderna definieras avgör vilka anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen som kan prövas. En snävare lista riskerar att lämna vissa utsatta grupper utan skydd, medan en bredare eller öppen lista kan göra lagen svårare att tillämpa förutsägbart.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om diskrimineringslagens nuvarande sju uppräknade diskrimineringsgrunder ska ersättas av en bredare, generell bestämmelse om otillbörlig särbehandling, eller om den nuvarande ordningen med en avgränsad lista över grunder ska behållas, eventuellt kompletterad med nya grunder såsom språk.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avstyrker samtliga motioner i avsnittet. Man konstaterar att förslagen går i olika riktningar - från att helt avskaffa katalogen över diskrimineringsgrunder till att lägga till språk som en ny grund - och att frågan om vilka grunder lagen ska omfatta kan vara värd att undersöka närmare, men utskottet är i nuläget inte berett att förespråka något initiativ. Utskottet avvisar också förslag om att förtydliga skyddet mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet för hudfärg, språk eller religion, samt förslag om ett intersektionellt perspektiv, och hänvisar bland annat till DO:s pågående regeringsuppdrag om diskriminering som har samband med flera grunder.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 14 (SD)

Reservationen (SD) vill att de sju uppräknade diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen ersätts med en bredare bestämmelse om otillbörlig särbehandling, som skulle fånga upp alla former av diskriminering. Skälet är att många anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen i dag avskrivs för att de inte anses uppfylla rekvisiten för någon av de sju grunderna, och att en löpande revidering av en fast lista riskerar att exkludera grupper som ännu inte omfattas.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 14 från SD.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VJaAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
SNejJa 93/0/0/13avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
MPNejAvstår 0/0/15/3avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
CNejJa 21/0/0/3avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
LNejJa 14/0/0/2avviker från planensäkerhet: låghärlett
KDNejJa 16/0/0/3avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
MNejJa 60/0/0/8avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
SDegen reservationNejNej 0/63/0/9följer planensäkerhet: medelberörs ej

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:46 av Martina Johansson (C) yrkande 4, 2024/25:1260 av Dzenan Cisija (S), 2024/25:1310 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 28, 2024/25:1745 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 10, 2024/25:1747 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 4, 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 12, 2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 5, 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2-5.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietJaAvståravviker från planenberörs ej

Planen bygger på att olika sorters rasism och förtryck tar sig olika uttryck och att det krävs specifika historiska kunskaper om dem för att mönstren ska kunna brytas.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen bygger på att olika sorters rasism och förtryck tar sig olika uttryck och att det krävs specifika historiska kunskaper om dem för att mönstren ska kunna brytas. Att ersätta de uppräknade diskrimineringsgrunderna med en allmän bestämmelse om otillbörlig särbehandling suddar ut just den specificiteten och riskerar att försvaga skyddet för de grupper planen vill värna. Planen kräver ett aktivt arbete mot diskriminering, inte en urvattnad generalklausul.

  • specifik kunskap om olika rasismeravgörande»Därför behöver vi specifika historiska kunskaper om olika« (partiprogram ↗)
  • aktivt arbete mot diskriminering»Det kräver ett aktivt arbete med att förebygga och« (partiprogram ↗)
  • stoppad diskriminering i arbetslivet»Diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden måste stoppas.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Partiprogrammet kräver att jämlikhetspolitiken riktas mot alla former av över- och underordning och beskriver hur olika maktstrukturer förstärker varandra i dubbel eller flerdubbel underordning.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet kräver att jämlikhetspolitiken riktas mot alla former av över- och underordning och beskriver hur olika maktstrukturer förstärker varandra i dubbel eller flerdubbel underordning. En bredare bestämmelse som fångar all otillbörlig särbehandling ligger närmare den hållningen än en sluten lista med sju grunder. Planen uttalar sig inte om diskrimineringslagens konstruktion, så ställningstagandet är härlett.

  • alla former av underordningavgörande»Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över- och underordning, och dessa måste« (partiprogram ↗)
  • flerdubbel underordning»underordning, där olika maktstrukturer förstärker varandra.« (partiprogram ↗)
  • motverka diskriminering»Diskrimineringen på arbetsmarknaden ska motarbetas.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenberörs ej

Planen kräver ett effektivare arbete mot alla former av diskriminering och en starkare diskrimineringslagstiftning, vilket talar för att skyddet inte ska falla på att en utsatt grupp saknas i en fast uppräkning.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver ett effektivare arbete mot alla former av diskriminering och en starkare diskrimineringslagstiftning, vilket talar för att skyddet inte ska falla på att en utsatt grupp saknas i en fast uppräkning. Samtidigt vill planen lägga till bristande tillgänglighet som en ny diskrimineringsgrund, vilket förutsätter en katalog av grunder. Stödet för en bredare bestämmelse är därför härlett och osäkert.

  • mot alla former av diskrimineringavgörande»arbete mot alla former av diskriminering.« (partiprogram ↗)
  • stärkt diskrimineringslagstiftning»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ny diskrimineringsgrund»Bristande tillgänglighet är i sig en typ av« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejJaavviker från planenberörs ej

Planens principiella utgångspunkt är att alla strukturer som förtrycker eller diskriminerar ska bekämpas, oavsett på vilken grund det sker, och att diskriminering i alla dess former ska motverkas.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens principiella utgångspunkt är att alla strukturer som förtrycker eller diskriminerar ska bekämpas, oavsett på vilken grund det sker, och att diskriminering i alla dess former ska motverkas. Det talar för en bredare bestämmelse som inte lämnar grupper utanför skyddet. Samtidigt arbetar planen konkret med namngivna grunder när den vill lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder, varför slutsatsen är osäker.

  • all diskriminering bekämpasavgörande»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
  • alla former av diskriminering»Diskriminering, strukturell rasism och intolerans, i alla dess former, ska motverkas.« (partiprogram ↗)
  • utökade diskrimineringsgrunder»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
  • individen före grupptillhörighet»Varje individ har rätt att skapa sin egen identitet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Planen åtar sig att modernisera diskrimineringslagen och att staten med kraft ska bekämpa all slags diskriminering, med den uttalade måttstocken att den som drabbas ska kunna få upprättelse.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen åtar sig att modernisera diskrimineringslagen och att staten med kraft ska bekämpa all slags diskriminering, med den uttalade måttstocken att den som drabbas ska kunna få upprättelse. Att anmälningar avskrivs för att de inte passar in i någon av de sju grunderna talar mot den måttstocken, vilket ger stöd åt en bredare bestämmelse om otillbörlig särbehandling. Samtidigt bygger planen själv på namngivna förbud, till exempel mot köns- och åldersdiskriminering, vilket gör stödet osäkert.

  • bekämpa all slags diskrimineringavgörande»Därför ska staten med kraft bekämpa all slags rasism, diskriminering och intolerans.« (valmanifest 2022 ↗)
  • modernisera diskrimineringslagen»Vi vill modernisera diskrimineringslagen, prioritera polisens hatbrottsverksamhet och säkerställa att alla skolor står upp för alla människors lika värde.« (valmanifest 2022 ↗)
  • upprättelse för den drabbade»kosta att diskriminera och den som drabbas ska kunna få hjälp att få upprättelse.« (partiprogram ↗)
  • upprätthållna diskrimineringsförbud»Förbudet mot könsdiskriminering ska upprätthållas på alla samhällsområden.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver väl fungerande lagar mot all diskriminering och bygger på att varje människa har samma okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, funktionsvariationer, sexuell identitet eller etnisk och religiös tillhörighet - en uppräkning som är bredare än de sju grunderna.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver väl fungerande lagar mot all diskriminering och bygger på att varje människa har samma okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, funktionsvariationer, sexuell identitet eller etnisk och religiös tillhörighet - en uppräkning som är bredare än de sju grunderna. Det talar för en bestämmelse som fångar upp all otillbörlig särbehandling snarare än en sluten katalog. Planen tar dock inte ställning till diskrimineringslagens tekniska konstruktion, varför slutsatsen är osäker.

  • lagar mot all diskrimineringavgörande»Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas.« (partiprogram ↗)
  • lika värde oavsett grund»har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, funktionsvariationer, sexuell identitet, etnisk eller religiös tillhörighet.« (partiprogram ↗)
  • negativ särbehandling motverkas»Personer med funktionsnedsättning riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planens bärande princip är att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv och att var och en ska bedömas utifrån sin person och sina handlingar, inte utifrån bakgrund, kön eller läggning.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planens bärande princip är att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv och att var och en ska bedömas utifrån sin person och sina handlingar, inte utifrån bakgrund, kön eller läggning. En bred bestämmelse om otillbörlig särbehandling i stället för en fast katalog över grupper ligger närmare den principen än dagens uppräkning. Planen stöder därför motförslagets krav, om än härlett ur allmänna principer.

  • bedomning efter person inte gruppavgörande»allas rätt att bli bedömda utifrån sin person« (partiprogram ↗)
  • rattigheter tillhor individer»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
  • individen fore kollektivet»kommer alltid hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
  • likabehandling och ickediskriminering»utövas godtyckligt, eller på ett sätt som diskriminerar« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaNejNejföljer planenberörs ej

Partiprogrammet slår fast att varken negativ eller positiv särbehandling ska vara tillåten och att alla medborgare ska vara lika inför lagen med samma rättigheter och skyldigheter.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att varken negativ eller positiv särbehandling ska vara tillåten och att alla medborgare ska vara lika inför lagen med samma rättigheter och skyldigheter. En bred bestämmelse om otillbörlig särbehandling i stället för en sluten katalog över sju grunder ligger nära den principen, eftersom skyddet då inte hänger på vilken grupp den utsatte tillhör. Planen behandlar dock inte diskrimineringslagens konstruktion direkt.

  • ingen särbehandling allsavgörande»Vare sig negativ eller positiv särbehandling på basis av kön, ålder, sexuell läggning« (partiprogram ↗)
  • likhet inför lagen»skall vara lika inför lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter« (partiprogram ↗)
  • motverka särbehandling»Motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag