2023-03-232022/23:UbU12 · p.2UbUUtbildning
Ett nytt system för resursfördelning
Ett nytt system för resursfördelning till skolan
Vad som står på spel: Skolpengens utformning påverkar hur mycket pengar kommunala och fristående skolor får per elev, och kritiker menar att den kan överkompensera friskolor för kostnader som bara kommunerna har, vilket i så fall missgynnar elever i kommunala skolor.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen omgående ska lägga fram förslag till ett nytt, mer likvärdigt system för resursfördelning till skolan utifrån redan befintligt utredningsunderlag, eller om frågan i stället ska utredas vidare innan förslag läggs fram.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att regeringen i sin skrivelse i huvudsak instämmer i Riksrevisionens slutsatser och aviserar en översyn av regelverket om ersättning till fristående skolor. Utskottet ser positivt på denna översyn och bedömer att den kommer att omfatta de frågor som motionärerna lyfter, varför motionerna om ett nytt resursfördelningssystem inte behöver bifallas nu.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, V, MP)
Reservanterna (S, V, MP) anser att skolpengssystemet överkompenserar friskolor för kostnader som bara kommunerna har, vilket missgynnar elever i kommunala skolor, och vill att regeringen utan dröjsmål lägger fram förslag för en mer likvärdig skolpeng utifrån redan befintligt utredningsunderlag, i stället för att invänta ytterligare utredning.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 1/93/0/13 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Avstår 1/0/19/4 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/11 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| SKenneth G Forslund (S, Västra Götalands läns västra) | Ja — partilinjen: Nej |
| CHelena Lindahl (C, Västerbottens län) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:610 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 32, 2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4, 2022/23:2313 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1-4 och 2022/23:2318 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 1-4.
Riksdagens beslut: Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.
Motförslag
- Motförslaget vill att skolpengen reformeras för att kompensera kommunala skolor rättvist och att kommunerna ges större möjlighet att påverka var nya friskolor etableras. (S, V, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet kräver att skolpengssystemet ersätts med en fördelningsmodell som riktar resurserna dit behoven är störst, och valmanifestet vill avskaffa marknadsskolan och den fria dragningsrätten på skattemedel.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att skolpengssystemet ersätts med en fördelningsmodell som riktar resurserna dit behoven är störst, och valmanifestet vill avskaffa marknadsskolan och den fria dragningsrätten på skattemedel. Ett omgående förslag om en mer likvärdig skolpeng som stoppar överkompensationen till fristående skolor är precis den reform planen kräver. Planen slår också fast att barnens rätt till utbildning inte kan vänta, vilket talar mot att avvakta ytterligare utredning.
- behovsstyrd resursfördelningavgörande»Skolpengssystemet behöver ersättas med en fördelningsmodell« (partiprogram ↗)
- avskaffa marknadsskolan»Vänsterpartiet vill avskaffa marknadsskolan med start nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa fri dragningsrätt»Som enda land i världen råder det fri dragningsrätt på de skattemedel som ska gå till våra barns utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
- reformen kan inte vänta»Barnens rätt till utbildning kan inte vänta.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet säger uttryckligen att skolpengen måste bli rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på ett sätt som går ut över elever i kommunala skolor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet säger uttryckligen att skolpengen måste bli rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på ett sätt som går ut över elever i kommunala skolor. Det är precis motförslagets krav. Planen vill dessutom förbjuda vinstuttag och se till att resurserna stannar i skolan, och programmet kräver att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjligheter.
- rättvisare skolpengavgörande»Skolpengen måste bli rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på ett sätt som går ut över elever i kommunala skolor.« (valmanifest 2022 ↗)
- stopp för vinstuttag»Vi vill förbjuda vinstuttagen i skolan och ta tillbaka kontrollen över var och när fristående skolor etablerar sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- resurserna stannar i skolan»För det krävs mer resurser och att resurserna stannar i skolan genom ett stopp för marknadsskolan.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig resursfördelning»Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges« (partiprogram ↗)
Valmanifestet slår fast att resurserna till skola och förskola ska fördelas efter behov och att vinstjakten i skolan ska stoppas, samt att skolsegregationen ska brytas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att resurserna till skola och förskola ska fördelas efter behov och att vinstjakten i skolan ska stoppas, samt att skolsegregationen ska brytas. Ett skolpengssystem som överkompenserar fristående skolor för kostnader som bara kommunerna bär strider mot behovsprincipen och missgynnar elever i kommunala skolor. Partiprogrammet kräver dessutom att välfärdstjänster erbjuds på lika villkor och efter behov, varför en mer likvärdig skolpeng stöds.
- resursfördelning efter behovavgörande»I det nya gröna folkhemmet fördelas resurserna till skola och förskola efter behov så att varje barn klarar sin utbildning och mår bra.« (valmanifest 2022 ↗)
- stopp för vinstjakt i skolan»sätta stopp för vinstjakten i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)
- välfärd på lika villkor»Välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg ska« (partiprogram ↗)
- bryta skolsegregationen»bryta skolsegregationen och göra skolvalet fritt och rättvist för alla.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet kräver uttryckligen att skolpengen anpassas efter huvudmännens ansvar och efter elevernas förutsättningar och behov, vilket är exakt vad motförslaget vill åstadkomma genom en mer likvärdig skolpeng.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver uttryckligen att skolpengen anpassas efter huvudmännens ansvar och efter elevernas förutsättningar och behov, vilket är exakt vad motförslaget vill åstadkomma genom en mer likvärdig skolpeng. Planen kombinerar detta med strikta kvalitetskrav och likvärdighet i styrningen av skolan. Att brister i skolvalet och skolfinansieringen ska åtgärdas, inte skjutas upp, följer också av planen.
- likvärdig skolpengavgörande»Skolpengen ska anpassas efter huvudmännens ansvar och elevernas förutsättningar och behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- åtgärda skolvalets brister»För att uppnå det måste vi värna och vidareutveckla det fria skolvalet, och åtgärda de brister som finns.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig skolstyrning»Styrningen av skolan ska kännetecknas av strikta kvalitetskrav och likvärdighet.« (valmanifest 2022 ↗)
- offentligt kvalitetsansvar»Det offentliga ska garantera att utbildningen lever upp till höga krav på kvalitet« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet vill införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och en ny friskolereform som stoppar friskolor där kortsiktiga vinster går före elevernas kunskaper, och partiprogrammet kräver att privata och offentliga utförare verkar på lika villkor med samma ersättningsregler.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och en ny friskolereform som stoppar friskolor där kortsiktiga vinster går före elevernas kunskaper, och partiprogrammet kräver att privata och offentliga utförare verkar på lika villkor med samma ersättningsregler. En mer likvärdig skolpeng som tar bort överkompensation följer av dessa åtaganden. Planen säger inget om att avvakta ytterligare utredning.
- likvärdig statlig skolpengavgörande»I ett första steg kommer vi att införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
- vinstbegränsning i friskolor»Vi vill se en ny friskolereform med en samlad friskolelag som sätter stopp för friskolor där kortsiktiga vinster går före elevernas kunskaper.« (valmanifest 2022 ↗)
- lika villkor för utförare»Privata och offentliga utförare ska verka på lika villkor« (partiprogram ↗)
- socioekonomisk resursfördelning»Resurser ska fördelas till skolorna utifrån socioekonomiska faktorer.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen värnar rätten till fria skolor och kräver att verksamhet i enskild regi ges lika förutsättningar som offentligt driven verksamhet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen värnar rätten till fria skolor och kräver att verksamhet i enskild regi ges lika förutsättningar som offentligt driven verksamhet. Ett omgående förslag som utgår från att fristående skolor överkompenseras och därför ska få lägre ersättning drar i motsatt riktning. Planen kräver däremot att skolor tillförsäkras resurser för elever med särskilda behov.
- rätten till fria skoloravgörande»rätten till fria skolor« (partiprogram ↗)
- lika villkor för enskild regi»stiftelser, kooperativ och ideella organisationer ges lika« (partiprogram ↗)
- mångfald av utförare»produktion av välfärdstjänster i enskild regi« (partiprogram ↗)
- resurser efter elevers behov»Skolorna ska tillförsäkras resurser för att kunna tillmötesgå elever med särskilda« (partiprogram ↗)
Planen vill uttryckligen öka likvärdigheten genom en tydligare statlig styrning av skolpengen, vilket är just det motförslaget kräver ett förslag om.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill uttryckligen öka likvärdigheten genom en tydligare statlig styrning av skolpengen, vilket är just det motförslaget kräver ett förslag om. Samtidigt slår planen fast att det fria skolvalet ska bevaras, så stödet gäller en mer likvärdig skolpeng, inte premissen att fristående skolor generellt ska missgynnas. Underlaget pekar därför i båda riktningarna och stödet är svagt.
- tydligare styrning av skolpengenavgörande»Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
- alla skolor ska vara bra»Målet måste självklart vara att alla skolor ska vara bra« (valmanifest 2022 ↗)
- det fria skolvalet värnas»Det fria skolvalet gör att alla barn oavsett bakgrund och ekonomi kan välja den skola som passar dem bäst. Den friheten vill vi bevara.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvalitetskrav på friskolor»Se till att skolor som drivs i företagsform lever upp till högt ställda kvalitetskriterier för att få göra vinstutdelning samt dra in tillståndet för skolor som allvarligt brister« (valmanifest 2022 ↗)
flags: planen pekar i båda riktningarna
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver lika villkor på alla skolor och menar att friskolorna ska vara ett komplement till den offentliga skolan, inte något som gör att kvaliteten i den kommunala skolan blir lidande.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver lika villkor på alla skolor och menar att friskolorna ska vara ett komplement till den offentliga skolan, inte något som gör att kvaliteten i den kommunala skolan blir lidande. En ersättningsmodell som överkompenserar fristående skolor för kostnader bara kommunerna bär strider mot detta och mot kravet på tydliga resultat för varje offentlig satsning. Kravet stöds därför, med spänning mot planens värn om det fria skolvalet.
- lika villkor på alla skoloravgörande»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- friskolor som komplement»Sverigedemokraterna menar att friskolorna skall fungera som ett komplement till den offentliga skolan« (partiprogram ↗)
- medborgarnytta för skattemedel»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
- värna det fria skolvalet»Det fria skolvalet ska värnas för att ge valfrihet åt föräldrar och elever.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:UbU12)
- Betänkandets fulltext (HA01UbU12)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:2128 — En jämlik kunskapsskola utan vinstjakt av Åsa Westlund m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2313 — med anledning av skr. 2022/23:44 Riksrevisionens rapport om skolpengen - effektivitet och konsekvenser av Åsa Westlund m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2318 — med anledning av skr. 2022/23:44 Riksrevisionens rapport om skolpengen - effektivitet och konsekvenser av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2022/23:610 — Marknadsskolan av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:884 — Utbildning för livslångt lärande av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Regeringens skrivelse 2022/23:44 — Riksrevisionens rapport om skolpengen - effektivitet och konsekvenser
Källa: Sveriges riksdag