2023-02-232022/23:UbU3 · p.2UbUUtbildning
Studiemedel för vidareutbildning och omställning
Finansiering av omställningsstudiestöd genom ränta på studielån
Vad som står på spel: Frågan handlar om hur en ny statlig satsning på vidareutbildning och omställning för vuxna ska finansieras, och vem som i slutänden betalar: studielåntagarna genom högre ränta, eller andra aktörer som arbetsgivare. Det påverkar både studielåntagares kostnader och möjligheterna till livslångt lärande.
Vad omröstningen gäller
Voteringen gäller om räntan på studielån ska finansiera det nya omställningsstudiestödet, eller om finansieringsmodellen bör ändras och kostnaden bäras på annat sätt.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Man ser positivt på det nya omställningsstudiestödet och vill att införandet följs noga. Om räntan på studielån konstaterar utskottet att det är rimligt att även studielåntagare betalar en riskpremie som täcker kreditförlusterna, precis som för andra typer av lån, och att den nya räntemodellen samtidigt skapar utrymme i statens budget för bidraget inom omställningsstudiestödet. Utskottet ser inte heller skäl att se över studiestartsstödet.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 4 (V)
Reservanten (V) anser att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri och att det är fel att låta studielåntagarna som kollektiv bekosta det nya omställningsstudiestödet genom högre ränta. Eftersom en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter innebär försämrat anställningsskydd bör arbetsgivarna i stället vara med och finansiera stödet, och regeringen bör utreda hur räntan på studielån kan återställas till den modell som gällde tidigare.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 4 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Avstår 1/0/92/14 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/13/5 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Ja 20/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Ja | Ja 12/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 14/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/10 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| SJytte Guteland (S, Stockholms kommun) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkande 1, 2022/23:1192 av Teresa Carvalho (S), 2022/23:1757 av Johan Löfstrand m.fl. (S) och 2022/23:2219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.
Motförslag
- Motförslaget vill att arbetsgivarna finansierar omställningsstödet och att räntemodellen för studielånen återställs till tidigare nivå. (V) — Reservation 4
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att utbildning inte ska bero på plånbokens tjocklek och att studiemedlen ska höjas, vilket talar mot att lånekollektivet får bära kostnaden för ett nytt omställningsstöd genom höjd ränta.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att utbildning inte ska bero på plånbokens tjocklek och att studiemedlen ska höjas, vilket talar mot att lånekollektivet får bära kostnaden för ett nytt omställningsstöd genom höjd ränta. Valplattformen binder dessutom partiet till att försvara en stark arbetsrättslagstiftning, vilket underminerar skälet att låntagarna ska betala för en uppgörelse som försämrar anställningsskyddet. Motförslagets krav ligger därmed i linje med planens åtaganden.
- utbildning oberoende av ekonomiavgörande»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor« (valmanifest 2022 ↗)
- höjt studiestöd»Studiemedlen ska höjas« (partiprogram ↗)
- starkt anställningsskydd»Vänsterpartiet kommer att fortsätta försvara förhandlingsrätten och en stark arbetsrättslagstiftning« (valmanifest 2022 ↗)
- finansierad högre utbildning»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig« (valmanifest 2022 ↗)
Planens princip är att högre utbildning i samhällelig regi ska vara avgiftsfri och att skattesystemet, inte enskilda låntagare, ska finansiera välfärd och framtidsinvesteringar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens princip är att högre utbildning i samhällelig regi ska vara avgiftsfri och att skattesystemet, inte enskilda låntagare, ska finansiera välfärd och framtidsinvesteringar. Att låta lånekollektivet betala omställningsstudiestödet via höjd ränta står i strid med detta, och studiefinansieringen ska tvärtom anpassas till livslångt lärande. Att motförslaget samtidigt underkänner parternas överenskommelse ligger dock inte i linje med planens tillit till partsmodellen.
- avgiftsfri högre utbildningavgörande»ska vara avgiftsfria liksom högskoleutbildning i samhällelig regi.« (partiprogram ↗)
- skatten finansierar välfärden»Skattesystemets viktigaste uppgift är att finansiera vår välfärd och nödvändiga« (partiprogram ↗)
- studiestöd för livslångt lärande»Utbildningssektorn och studiefinansieringssystemet måste avpassas för« (partiprogram ↗)
- prioritera kortutbildade»Särskild uppmärksamhet ska ägnas de med kort grundutbildning.« (partiprogram ↗)
flags: delvis_konflikt_med_partsmodellen
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens bärande åtagande är att högre utbildning ska vara avgiftsfri och att studiestödet ska höjas, inte att studenterna själva ska bära kostnaden för nya stöd via högre ränta.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande åtagande är att högre utbildning ska vara avgiftsfri och att studiestödet ska höjas, inte att studenterna själva ska bära kostnaden för nya stöd via högre ränta. Att låta lånekollektivet finansiera omställningsstudiestödet strider mot principen att de med störst resurser ska bidra mer. Därför stöder planen kravet på återställd räntemodell och annan finansiering.
- avgiftsfri högre utbildningavgörande»En grundläggande princip är att all högre utbildning ska vara« (partiprogram ↗)
- stärkt studiestöd»höja studiestödet och förbättra studenters a-kassa och sjukförsäkring« (valmanifest 2022 ↗)
- tillräckliga studiemedel»annat ska studiemedlen vara tillräckligt höga, det« (partiprogram ↗)
- de starkaste bidrar mer»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen försvarar den arbetsmarknadsreform som motförslaget beskriver som en försämring av anställningsskyddet och lyfter fram den som en egen framgång.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen försvarar den arbetsmarknadsreform som motförslaget beskriver som en försämring av anställningsskyddet och lyfter fram den som en egen framgång. Den kräver dessutom att det ska bli billigare och lättare att anställa och utesluter skattehöjningar som skadar jobben, vilket talar emot att lägga finansieringen av omställningsstudiestödet på arbetsgivarna. Planen ser fortbildning som något staten ska uppmuntra, inte som en pålaga på företagen.
- försvarad arbetsmarknadsreformavgörande»Den senaste mandatperioden drev Centerpartiet igenom en historisk arbetsmarknadsreform som innebär större flexibilitet för företagen och bättre omställningsmöjligheter för medarbetare.« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre kostnader för att anställa»Det måste bli billigare och lättare att anställa, särskilt personer som står långt från arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga jobbskadliga pålagor»Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- uppmuntrad, ej tvingad fortbildning»Staten bör uppmuntra och gynna enskildas och arbetsgivares investeringar i, och sparande till, fortbildning och kompetensutveckling.« (partiprogram ↗)
Motförslaget bygger på att partsöverenskommelsen försämrar anställningsskyddet och att arbetsgivarna därför ska stå för finansieringen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget bygger på att partsöverenskommelsen försämrar anställningsskyddet och att arbetsgivarna därför ska stå för finansieringen. Planen vill tvärtom att arbetsrätten reformeras så att turordningen utgår från kompetens, och att det ska bli enklare och billigare att anställa genom lägre arbetsgivaravgifter. Omställning ska enligt planen stärkas via individens egna möjligheter till kompetensutveckling, inte genom nya pålagor på arbetsgivarna. Planen vill dock lätta låntagarnas börda genom en CSN-paus.
- las utifrån kompetensavgörande»Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (Las) ska utgå ifrån kompetens, inte« (partiprogram ↗)
- lägre arbetsgivaravgifter»Därför vill vi att det ska bli enklare och billigare att anställa genom att arbetsgivaravgifterna sänks för både småföretagare och för dem som vill anställa unga.« (valmanifest 2022 ↗)
- individens egen omställning»Anställda ska kunna gå ner i lön och arbetstid för att kompetensutveckla sig på deltid.« (partiprogram ↗)
- lättnad för studielåntagare»vill vi dessutom införa en femårig CSN-paus« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver ett överblickbart och långsiktigt hållbart studiestödssystem och återhållsamhet i de offentliga utgifterna.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver ett överblickbart och långsiktigt hållbart studiestödssystem och återhållsamhet i de offentliga utgifterna. Den lägger utformningen av villkoren på arbetsmarknadens parter med en klar rollfördelning mot staten och vill att anställningsskyddet är rimligt utan att skada små företag. Att i stället lägga finansieringen på arbetsgivarna och återställa den tidigare räntemodellen har inget stöd i planen.
- långsiktigt hållbart studiestödavgörande»Studiestödssystemet ska vara överblickbart och långsiktigt hållbart.« (partiprogram ↗)
- klar rollfördelning parter–stat»En klar rollfördelning ska upprätthållas mellan dessa och staten.« (partiprogram ↗)
- rimligt anställningsskydd»Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska ge ett rimligt anställningsskydd för arbetstagaren« (partiprogram ↗)
- återhållsamhet i utgifterna»Sparandet i den svenska ekonomin måste hållas högt genom hushållssparande och genom återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill flytta finansieringen av omställningsstudiestödet till arbetsgivarna och återställa den tidigare räntemodellen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill flytta finansieringen av omställningsstudiestödet till arbetsgivarna och återställa den tidigare räntemodellen. Planens avgörande åtagande går i motsatt riktning: anställningskostnaderna ska sänkas kraftigt och de samlade skatterna får inte höjas, samtidigt som alla nya reformer måste finansieras eller rymmas inom överskottsmålet. Planen bär därför inte kravet.
- lägre anställningskostnaderavgörande»Kraftigt sänka anställningskostnaderna för den som anställer nyanlända och långtidsarbetslösa« (valmanifest 2022 ↗)
- skattehöjarstopp»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
- finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
- lönsamt att utbilda sig»att investera i kunskap i vårt land« (partiprogram ↗)
Planen ser vidareutbildning och omställning som ett offentligt åtagande inom arbetsmarknadspolitiken, inte som något arbetsgivarna ska finansiera, och vill tvärtom sänka arbetsgivaravgifter och andra kostnader för att anställa.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen ser vidareutbildning och omställning som ett offentligt åtagande inom arbetsmarknadspolitiken, inte som något arbetsgivarna ska finansiera, och vill tvärtom sänka arbetsgivaravgifter och andra kostnader för att anställa. Planen försvarar också den svenska partsmodellen, vilket talar emot motförslagets premiss att parternas överenskommelse ska motiveras med nya pålagor på arbetsgivarna. Planen berör inte utskottets skäl om räntemodellen och riskpremien på studielån.
- offentligt ansvar för omställningavgörande»Det offentliga bör som en del av arbetsmarknadspolitiken tillgodose behovet av vidareutbildning och omställning för den som behöver byta yrke under livets gång.« (valmanifest 2022 ↗)
- sänkta arbetsgivarkostnader»Vidare behöver kostnader för arbetsgivaravgift och sjuklöner sänkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- lättare att anställa»Göra det lättare att anställa och skapa bästa förutsättningar för svensk industri« (valmanifest 2022 ↗)
- försvara partsmodellen»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:UbU3)
- Betänkandets fulltext (HA01UbU3)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1141 — En tillgänglig sjukvård i världsklass av Linda Lindberg m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:1192 — Fler vägar till jobb och bättre studiefinansiering av Teresa Carvalho (S)
- Motion 2022/23:1339 — Bostadssituationen för studenter av Amalia Rud Pedersen och Adrian Magnusson (båda S)
- Motion 2022/23:1383 — Slopat fribelopp av Patrik Jönsson (SD)
- Motion 2022/23:1480 — Möjligheten att ta CSN-lån för den som omskolar sig till yrkeschaufför av Adnan Dibrani (S)
- Motion 2022/23:1673 — Jämställdhet för hållbar utveckling av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:168 — Borttagande av fribeloppet för studiemedel av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2022/23:1757 — Återinförande av korttidsstudiestödet av Johan Löfstrand m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2080 — Koppling av studiemedel till avklarade poäng av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
- Motion 2022/23:2219 — Utgiftsområde 15 Studiestöd av Åsa Westlund m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2240 — Avskrivning av studielån vid tjänstgöring på landsbygden inom samhällsviktiga verksamheter av Mattias Eriksson Falk (SD)
- Motion 2022/23:489 — Ett förändrat stöd för studier vid folkhögskola av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S)
- Motion 2022/23:494 — Slopat fribelopp av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
- Motion 2022/23:560 — Ändrade regler för studiestöd av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2022/23:583 — Avskaffa fribeloppet av Helena Storckenfeldt (M)
- Motion 2022/23:740 — Rätt för personer med funktionsnedsättning att få delar av studielånen avskrivna av Nicklas Attefjord (MP)
- Motion 2022/23:82 — Högskola och forskning av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V)
- Motion 2022/23:884 — Utbildning för livslångt lärande av Muharrem Demirok m.fl. (C)
Källa: Sveriges riksdag