Ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän

Planen bygger på att demokratiskt valda beslutsfattare anpassar sig till mäktiga ekonomiska intressen och att politikens roll måste återupprättas genom att ansvar utkrävs av de som bestämmer. Skarpare karensregler med sanktioner och bredare anmälningsskyldighet vid övergångar mellan politik och näringsliv är just en sådan begränsning av kapitalets inflytande över politiken. Planen är dock tyst om karenslagstiftningens tekniska utformning.

• kapitalets makt över politikenavgörande»beslutsfattare anpassar sig till mäktiga ekonomiska intressen bortom« (partiprogram ↗)
• utkräva ansvar av makthavare»Att återupprätta politikens roll, och utkräva ansvar från de som bestämmer, är något som du är med och gör.« (valmanifest 2022 ↗)
• politisk och ekonomisk elit»De som är ansvariga för att det ser ut så här är de politiker och den ekonomiska elit som styrt Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen ålägger partier, offentliga organ och rättsvårdande myndigheter ett gemensamt ansvar att med all kraft förhindra all form av otillbörlig påverkan, och bygger tilliten till demokratin på öppen redovisning av politikers uppdrag och bidrag. Ett tandlöst regelverk utan sanktioner vid övergångar mellan politik och näringsliv står i strid med det. Att strama åt tillsynen ligger därför i planens linje.

• förhindra otillbörlig påverkanavgörande»ett gemensamt ansvar att med all kraft förhindra all form av otillbörlig påverkan« (partiprogram ↗)
• tillit till förtroendevalda»Tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på att de valda politikerna« (partiprogram ↗)
• öppen redovisning av bidrag»Partierna ska vara skyldiga att öppet redovisa de bidrag de erhåller« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet slår fast att alla former av korruption måste motarbetas, inte minst inom den politiska sfären, och att medborgarna alltid ska kunna granska makten. Ett skarpare regelverk med sanktioner vid övergångar mellan politik och näringsliv är en direkt tillämpning av det åtagandet, på samma sätt som kravet på öppenhet om partiernas bidragsgivare.

• korruption i politiken motarbetasavgörande»Alla former av korruption måste motarbetas. Det gäller inte minst inom den politiska sfären.« (partiprogram ↗)
• medborgerlig granskning av makten»Medborgarna ska alltid kunna granska makten.« (partiprogram ↗)
• offentlighetsprincipen värnas»Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten måste värnas och stärkas.« (partiprogram ↗)
• öppenhet om partibidrag»Vi vill ha en lag om att politiska partier och enskilda kandidater ska offentliggöra sina bidragsgivare.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet vill inrätta en antikorruptionsmyndighet, skärpa reglerna mot korruption och införa ett lobbyregister, med målet att Sverige ska bli ännu mer transparent. Ett tandlöst regelverk utan sanktioner och utan anmälningsplikt vid övergångar till offentlig sektor lever inte upp till det åtagandet, så en åtstramning av tillsynen ligger i planens linje. Partiprogrammet gör öppenhet till ett skydd mot korruption och övergrepp.

• skärpta korruptionsregleravgörande»Vi vill inrätta en antikorruptionsmyndighet, skärpa regler mot korruption och införa ett lobbyregister.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökad transparens»Sverige ska bli ännu mer transparent.« (valmanifest 2022 ↗)
• öppenhet mot korruption»Öppenhet och transparens är grundförutsättningar för frihet, demokrati och för att förhindra korruption och övergrepp.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver uttryckligen en karensregel för statsråd och statssekreterare som går vidare till enskilda uppdrag där känslig regeringsinformation kan användas. Ett regelverk utan sanktioner och utan anmälningsskyldighet vid övergångar till offentlig sektor uppfyller inte det åtagandet. Planens krav på stärkt tillsyn och på offentlighet som grund för granskning talar i samma riktning.

• karens för statsrådavgörande»En karensregel ska finnas för statsråd och statssekreterare« (partiprogram ↗)
• stärkt tillsyn»Tillsynen över myndigheternas maktutövning mot enskilda behöver utvecklas« (partiprogram ↗)
• offentlighet och insyn»Offentlighetsprincipen har en grundläggande betydelse« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Ofullkomlighetstanken i partiprogrammet leder till att för mycket makt inte får läggas i enskilda händer och att det behövs balanserande maktdelning och kontroll. Valmanifestet lyfter hederlighet som ett av de värden politiken ska främja. Ett tandlöst regelverk utan sanktioner vid övergångar mellan politik och näringsliv strider mot detta, och motförslagets krav på skärpt tillsyn stöds därför av planen.

• maktdelning mot maktkoncentrationavgörande»makt inte får läggas i en enskild människas, grupps eller partis händer.« (partiprogram ↗)
• hederlighet i det offentliga»främja goda värden som medmänsklighet ansvarstagande, förvaltarskap, hederlighet, måttfullhet och jämställdhet« (valmanifest 2022 ↗)
• regler ska upprätthållas»Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att ansvarsutkrävandet för offentliga beslut behöver förtydligas och att tjänstemannaansvaret ska skärpas, så att det med all offentlig maktutövning följer ett ansvar. Ett regelverk för övergångsrestriktioner utan sanktioner och utan att omfatta övergångar till offentlig sektor uppfyller inte det. Motförslagets krav på en åtstramad tillsyn följer därmed av planens princip om likabehandling och ansvar i maktutövningen.

• skärpt tjänstemannaansvaravgörande»Skärpa tjänstemannaansvaret så att du som skattebetalare vet att med all offentlig maktutövning följer ett ansvar för de beslut som fattas« (valmanifest 2022 ↗)
• tydligare ansvarsutkrävande»Vi ser stora behov av att förstärka domstolarnas oberoende och förtydliga hur ansvar kan utkrävas för offentliga beslut.« (valmanifest 2022 ↗)
• likabehandling i maktutövning»principer om likabehandling och förutsebarhet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill införa tjänstemannaansvar och genomföra åtgärder som ökar transparensen och möjligheten till politiskt ansvarsutkrävande, och kritiserar den politiserade utnämningsmakten för att försvåra just detta. Motförslagets krav på skärpt tillsyn med sanktioner vid övergångar mellan politik och näringsliv och offentlig sektor är en sådan åtgärd. Planen vill också generellt stärka möjligheterna till ansvarsutkrävande.

• transparens och ansvarsutkrävandeavgörande»Tjänstemannaansvar ska införas och åtgärder ska genomföras för att öka transparensen och möjligheten att utkräva politiskt ansvarsutkrävande.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt ansvarsutkrävande»Sverigedemokraterna vill stärka möjligheter för ansvarsutkrävande när hanteringen av de offentliga resurserna brister.« (valmanifest 2022 ↗)
• tjänstemannaansvar»Återinför tjänstemannaansvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• mot politiserad utnämningsmakt»En politiserad utnämningsmakt tillsammans med en i hög grad informell myndighetsstyrningsmodell försvårar demokratiskt ansvarsutkrävande.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.