Undervisning för nyanlända m.m.

Planen kräver en kompensatorisk och likvärdig skola och konstaterar att föräldrars bakgrund, inklusive om de är invandrade, spelar en allt större roll för elevers möjligheter. Den vill se fler lärare och tidigare insatser för barn som har det kämpigt. En utredning som gör bedömningen av svenska som andraspråk mer likvärdig och individuell i stället för schablonmässig följer av dessa åtaganden.

• kompensatorisk skolaavgörande»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• bakgrund avgör skolresultat»Om dina föräldrar är låg- eller höginkomsttagare, akademiskt skolade eller inte, invandrade eller svenskfödda, spelar en allt större roll för dina möjligheter att klara skolan.« (valmanifest 2022 ↗)
• fler lärare och tidiga insatser»Vänsterpartiet vill se fler lärare, tidigare insatser för barn som har det kämpigt och förbättrad tillgång till lärande genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdighet för utsatta elever»Alldeles för många barn går idag miste om en bra skolgång, särskilt barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen gör språket och skolarbetet till nyckeln för barn i utsatta miljöer och kräver mer resurser till de mest utsatta skolorna. Partiprogrammet ålägger hela utbildningssektorn att bryta sociala och könsbundna mönster och kräver att resurser fördelas så att alla elever får lika möjlighet till kunskap. En utredning om svenska som andraspråk för mer likvärdiga bedömningar följer av detta, även om ämnet inte nämns uttryckligen.

• likvärdiga möjligheter till kunskapavgörande»Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges« (partiprogram ↗)
• bryta könsbundna mönster»sociala och könsbundna mönstren bryts.« (partiprogram ↗)
• resurser till utsatta skolor»De mest utsatta skolorna och förskolorna måste få mer resurser.« (valmanifest 2022 ↗)
• språkutveckling i skolan»Det ger mer tid till att lyckas med språket och skolarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att undervisningen utformas utifrån varje elevs unika behov och att andra modersmål ses som en resurs, inte som en grund för schablonmässig placering. Den ålägger också skolan att arbeta aktivt för jämställdhet och att ge varje elev det stöd hen individuellt behöver oavsett kön. En utredning om svenska som andraspråk för mer likvärdiga bedömningar följer därför direkt av planens åtaganden.

• undervisning efter individuella behovavgörande»Undervisningen ska utformas utifrån varje elevs unika« (partiprogram ↗)
• modersmål som resurs»Andra modersmål än svenska ska ses som fördelar« (partiprogram ↗)
• stöd oavsett könstillhörighet»uppmärksamhet de individuellt behöver oavsett« (partiprogram ↗)
• jämställd bedömning i skolan»Skolan ska arbeta aktivt för jämställdhet och lika« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver rätt stöd till alla elever och en likvärdig skola i hela landet, och slår fast att undervisningen ska utgå från varje barns behov, inte minst i den tidiga språkinlärningen. Schablonmässiga placeringar i svenska som andraspråk utifrån bakgrund strider mot det. Planen tar också uttryckligen avstånd från särbehandling i skolan som trycker in flickor och pojkar i fack.

• individuell bedömning av behovavgörande»Det är viktigt att utgå från varje barns behov, inte minst för den tidiga språkinlärningen.« (partiprogram ↗)
• rätt stöd till alla elever»Det vill vi åstadkomma med bättre stöd och fortbildning för lärare och rektorer, och rätt stöd till alla elever.« (valmanifest 2022 ↗)
• mot särbehandling i skolan»Både flickor och pojkar tar skada när de trycks ner i fack som inte passar dem — vare sig det handlar om hederskultur i familjen, särbehandling i skolan eller diskriminering på arbetsplatsen. Sådana strukturer och normer måste tas på allvar och motarbetas.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig skola»Skolan ska bli bättre och mer likvärdig i hela landet. Det fria skolvalet ska värnas« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att den nyanlända eleven möts av höga förväntningar och en undervisning anpassad till elevens egna förkunskaper, inte till bakgrund, och att eleven tidigt får hjälp att lära sig svenska och delta i ordinarie undervisning. En utredning som ökar likvärdigheten i bedömningen av vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk tjänar det syftet. Planen behandlar dock inte ämnet svenska som andraspråk särskilt.

• individuellt anpassad undervisningavgörande»Den elev som är nyanländ till Sverige ska mötas av höga förväntningar och en undervisning som är anpassad« (partiprogram ↗)
• tidigt stöd i svenska»En nyanländ elev ska tidigt få hjälp och tid att lära sig svenska.« (partiprogram ↗)
• svenska som samhällsbärande språk»Svenska är och ska vara det samhällsbärande språket.« (partiprogram ↗)
• tidiga språkinsatser»För att se till att alla barn får rätt start i livet vill vi både införa en obligatorisk språkförskola för nyanlända barn och barn till nyanlända och göra den allmänna förskolan obligatorisk från fem års ålder.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att skolan ger varje elev det stöd och den stimulans som motsvarar behoven och att studier för den som har annat modersmål är individanpassade. Schablonmässiga bedömningar baserade på bakgrund strider mot detta, och planen kräver dessutom att skillnader mellan flickor och pojkar uppmärksammas och påverkar skolans arbetssätt. Utvärdering för att åtgärda brister är ett uttalat åtagande, vilket bär kravet på en utredning.

• stöd efter individens behovavgörande»det stöd och den stimulans som motsvarar deras behov« (partiprogram ↗)
• individanpassad undervisning»Studierna bör vara individanpassade och« (partiprogram ↗)
• könsskillnader uppmärksammas»måste uppmärksammas och påverka skolans arbetssätt« (partiprogram ↗)
• utvärdering av elevers kunnande»Det är viktigt att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att eventuella brister kan åtgärdas« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör kvaliteten i undervisningen och det svenska språket till de enskilt viktigaste åtgärderna mot segregation och konstaterar att många barn börjar skolan utan att kunna tala svenska. Den bygger på individuell språkuppföljning och riktade insatser, inte på schablonmässiga bedömningar utifrån bakgrund. En utredning som ökar likvärdigheten i bedömningen av svenska som andraspråk tjänar därmed planens språkmål, även om ämnet inte nämns uttryckligen.

• svenska språket avgörandeavgörande»De enskilt viktigaste åtgärderna för att bryta segregationen handlar om kvaliteten i undervisningen och det svenska språket.« (valmanifest 2022 ↗)
• bristande svenska hos elever»Idag är det många barn som börjar skolan utan att kunna tala svenska« (valmanifest 2022 ↗)
• individuell språkbedömning»Införa obligatorisk språkuppföljning vid 3 års ålder för att upptäcka barn som inte kan tala svenska« (valmanifest 2022 ↗)
• insats efter behov»Införa obligatorisk språkförskola för barn som visar en bristande språkutveckling« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör svenska språket till kärnan i både barnomsorg och integration, och kräver att alla som växer upp i Sverige får samma förutsättningar att bli självständiga samhällsmedborgare. Schablonmässiga placeringar i svenska som andraspråk utifrån bakgrund i stället för individuellt behov motverkar detta. En utredning som ökar likvärdigheten i bedömningen ligger därför i planens riktning.

• svenska språket som grundavgörande»Alla barn ska också ges möjlighet att bli en del av det svenska samhället och verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdiga förutsättningar»Målet ska vara att ge alla som växer upp i Sverige har samma förutsättningar att bli goda och självständiga samhällsmedborgare.« (valmanifest 2022 ↗)
• språkinlärning som krav»Utforma en kravbaserad integrationspolitik som ger rättigheter till välfärden i takt med språkinlärning, arbete och slutligen medborgarskap« (valmanifest 2022 ↗)
• svenska språket prioriteras»Prioritera svenska språket inom barnomsorgen« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.