Krisberedskapssystemet

Planen drar slutsatsen att pandemin satte privatiseringarnas och den underfinansierade välfärdens konsekvenser i blixtbelysning och att förberedelserna var för dåliga. Den kräver att samhället kan växla upp kapaciteten i kristider och att samhällsviktig verksamhet och infrastruktur tas tillbaka i gemensam regi. En utvärdering och revidering av krishanteringens principer för tydligare styrning ligger i linje med den slutsatsen.

• kapacitet i kristideravgörande»Sverige behöver rusta upp hela vårdsektorn för att kunna klara de mer normala skiftningarna i vårdbehov men också för att kunna växla upp kapaciteten i kristider.« (valmanifest 2022 ↗)
• gemensam kontroll över samhällsviktig verksamhet»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
• pandemin blottlade bristerna»Coronapandemin har satt privatiseringarnas och den underfinansierade välfärdens konsekvenser i blixtbelysning« (valmanifest 2022 ↗)
• otillräcklig beredskap»Det fanns för få vårdplatser, alltför belastade vårdcentraler, för lite personal och för dåliga förberedelser med skyddsutrustning.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att arbetet med det civila försvaret och krisberedskapen fortsätter och att samhället flyttar fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen, vilket talar för en utvärdering och skärpt styrning av krishanteringens principer. Partiprogrammet lägger dessutom det yttersta ansvaret för styrningen på politiken, inte på myndigheterna. Planen uttalar sig dock inte om ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna som sådana.

• fortsatt stärkt krisberedskapavgörande»Rusta upp det civila försvaret. Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta, bland annat genom ökade resurser för att rusta och bygga beredskapslager för sjukvården« (valmanifest 2022 ↗)
• starkare samhällelig styrning»Samhället ska flytta fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen.« (valmanifest 2022 ↗)
• politiskt ansvar för styrningen»ansvaret kan aldrig överlämnas till icke valda ämbetsmän. Politikerna har alltid det yttersta« (partiprogram ↗)
• skydd av kritisk infrastruktur»störningar av kritisk infrastruktur som el,« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet vill bredda och utveckla den nationella säkerhetspolitiken så att den bättre motsvarar framtidens kriser och pekar på att samhället är sårbart genom sin storskaliga infrastruktur. Valmanifestet vill öka anslagen till krisberedskapen. En utvärdering och revidering av krishanteringens principer ligger i linje med detta, även om planen inte uttalar sig om regleringsgraden.

• utvecklad krisberedskapavgörande»För att kunna möta hoten mot vårt samhälle måste vi bredda och utveckla den nationella säkerhetspolitiken så att den bättre motsvarar framtidens kriser.« (partiprogram ↗)
• sårbart samhälle»Samhället förlitar sig i dag i alltför hög grad på en storskalig och högteknologisk infrastruktur som är sårbar för oförutsedda störningar.« (partiprogram ↗)
• mer till civilt försvar»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
• förebyggande politik»Politiken ska ligga steget före och förhindra att katastrofer inträffar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig att rusta civilförsvaret och samhällets beredskap och att anpassa förmågan efter nya hot, vilket talar för att principerna för krishantering bör utvärderas om de inte fungerar i praktiken. Planen säger däremot ingenting om krisberedskapens författningsreglering eller styrmodell, så ställningstagandet vilar på allmänna beredskapsåtaganden och är osäkert.

• rusta krisberedskapenavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• anpassning efter nya hot»Därför måste vi också anpassa vår försvarsförmåga efter nya hot mot landet.« (partiprogram ↗)
• stärkt civil beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver att det civila försvaret stärks i samma takt som det militära och att staten tar ett större ansvar för beredskap och strategisk planering, vilket förutsätter tydlig styrning i krishanteringen. En utvärdering och vid behov revidering av krishanteringens principer ligger därmed i planens riktning. Planen betonar också att Sverige ska kunna möta kriser utan att välfärden hotas.

• stärkt civilt försvaravgörande»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
• tydligare statligt ansvar»Staten ska ta ett större ansvar för sjukvårdens strategiska planering, placering av högspecialiserad vård, beredskap och långsiktig kompetensförsörjning.« (valmanifest 2022 ↗)
• beredskap för kriser»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser« (partiprogram ↗)
• ökad försvarsförmåga»Sveriges nationella försvarsförmåga måste öka.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att kriser möts med politikens alla preventiva möjligheter och att totalförsvaret har tillräckliga resurser för att skydda befolkningen vid civila katastrofer. Utvärdering och uppföljning är enligt planen en central politisk uppgift, och subsidiaritetsprincipen kräver rätt makt på rätt plats i styrningen. Att utvärdera och vid behov revidera principerna för krishantering ligger därmed i linje med planen.

• preventiv krisberedskapavgörande»Kriser måste mötas med politikens alla preventiva« (partiprogram ↗)
• gott skydd vid katastrofer»skydd mot effekterna av såväl civila katastrofer som« (partiprogram ↗)
• utvärdering som politisk uppgift»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)
• tydlig ansvarsfördelning»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Programmet konstaterar att skogsbränder och pandemin blottat brister i beredskapen och statsmaktens oförmåga att agera i kris, och valmanifestet svarar med ett nationellt säkerhetsråd och en säkrad långsiktig planering för det civila försvaret. En utvärdering och vid behov revidering av krishanteringens principer för tydligare styrning ligger i linje med den kritiken. Motförslagets krav sammanfaller alltså med planens problembild.

• kritik mot krishanteringsförmåganavgörande»brister i vår beredskap och statsmaktens oförmåga att agera« (partiprogram ↗)
• tydligare krisstyrning»Inrätta ett nationellt säkerhetsråd på Statsrådsberedningen« (valmanifest 2022 ↗)
• långsiktig beredskapsplanering»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• planlagd hantering av hot»Införa en handlingsplan med konkreta åtgärder mot hybridhot och cyberattacker« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver uttryckligen en särskild krislagstiftning som reglerar hur en krisorganisation ska samordna samhällets insatser och hur undantagsåtgärder snabbt kan sättas in. Motförslagets bild av en underreglerad krisberedskap med principer som inte fungerar ändamålsenligt, och kravet på utvärdering och revidering för tydligare styrning, motsvarar detta åtagande. Planen vill också förbättra den centrala krisledningsförmågan.

• särskild krislagstiftningavgörande»Ta fram en särskild krislagstiftning« (valmanifest 2022 ↗)
• reglerad krishantering»Särskild lagstiftning bör tas fram för hur en krisorganisation effektivt ska kunna samordna samhällets insatser vid en kris och hur undantagsåtgärder snabbt ska kunna sättas in av det allmänna.« (valmanifest 2022 ↗)
• tydligare central styrning»Förbättra den centrala krisledningsförmågan« (valmanifest 2022 ↗)
• utvärdera sårbarheten»Samhällets sårbarhet behöver bättre utvärderas, inkluderat hur ett allt mer elektrifierat och digitalt samhälle påverkar utsattheten vid en kris eller störning.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.