2023-04-272022/23:AU8 · p.7AUArbetsmarknad
Lokala skyddsombud och skyddskommittéer
Vem ska kunna utses till lokalt skyddsombud
Vad som står på spel: Utfallet påverkar vem som kan bli lokalt skyddsombud på svenska arbetsplatser och därmed hur det lokala arbetsmiljöarbetet organiseras, särskilt i en tid då den fackliga anslutningsgraden minskar.
Vad omröstningen gäller
Voteringen gäller om fackförbundens nuvarande företrädesrätt att utse lokala skyddsombud ska finnas kvar, eller om den bör avvecklas så att alla anställda, oavsett facklig tillhörighet, kan utses till skyddsombud.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avslår motionerna. Utskottet redovisar sin syn på hur Arbetsmiljöverkets tillsyn är uppbyggd: inspektionerna planeras och samordnas nationellt och regionalt utifrån var riskerna är störst, med urval baserat på skadestatistik, anmälningar och omvärldsanalys, och myndigheten har på senare år särskilt riktat insatser mot organisatorisk och social arbetsmiljö, till exempel hot, våld och kränkande särbehandling. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att förändra dagens ordning för hur lokala skyddsombud utses.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 11 (SD)
Enligt reservationen bör fackförbundens företrädesrätt att utse lokala skyddsombud avvecklas. Reservationen menar att dagens ordning i praktiken utestänger ett stort antal löntagare — bland annat de som är politiskt aktiva i andra partier än Socialdemokraterna — från att bli skyddsombud trots kunskap, engagemang och kollegors förtroende, och beskriver detta som en politisering av arbetsmiljöarbetet. I stället bör makten att utse skyddsombud ligga hos de anställda på arbetsplatsen, utan inskränkningar, särskilt som den fackliga anslutningsgraden minskar.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 11 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: hög | berörs ej |
| S | Ja | Ja 94/0/0/13 | lika | säkerhet: hög | berörs ej |
| MP | Ja | Ja 16/0/0/2 | lika | säkerhet: hög | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Nej 0/63/0/10 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:57 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 6-8 och 18, 2022/23:961 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 15 och 2022/23:1558 av Aida Birinxhiku m.fl. (S).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetsmiljö och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Motionerna handlar exempelvis om förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetslivskriminalitet, skyddsombud och skyddskommittéer, Arbetsmiljöverket och arbetstidslagen.
Motförslag
- Motförslaget vill förlänga preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott för att stödja utredningarna av dessa komplexa fall. (SD) — Reservation 11
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens avgörande åtagande är att lagstiftningen ska stärka fackens inflytande över arbetsmiljön och att de lokala fackliga rättigheterna ska byggas ut med vetorätt och tolkningsföreträde.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att lagstiftningen ska stärka fackens inflytande över arbetsmiljön och att de lokala fackliga rättigheterna ska byggas ut med vetorätt och tolkningsföreträde. Att avskaffa den fackliga ensamrätten att utse lokala skyddsombud går i rakt motsatt riktning och svagar den part planen vill stärka. Kravet avvisas därför.
- fackligt inflytande över arbetsmiljönavgörande»Lagen ska stärka fackens inflytande« (partiprogram ↗)
- stärkta lokala fackliga rättigheter»De lokala fackliga rättigheterna bör stärkas genom ökade« (partiprogram ↗)
- försvar av förhandlingsrätten»Vänsterpartiet kommer att fortsätta försvara förhandlingsrätten och en stark arbetsrättslagstiftning.« (valmanifest 2022 ↗)
- fackens centrala roll»Fackens och kollektivavtalens roll är central både för ekonomin och demokratin.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet gör starka fackliga organisationer till nödvändiga för att hävda de anställdas gemensamma intressen i just arbetsmiljöfrågor, och ger fackföreningsrörelsen en central roll i löntagarnas inflytande.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet gör starka fackliga organisationer till nödvändiga för att hävda de anställdas gemensamma intressen i just arbetsmiljöfrågor, och ger fackföreningsrörelsen en central roll i löntagarnas inflytande. Valmanifestet vilar på förtroende för parterna. Att avveckla de fackliga organisationernas rätt att utse lokala skyddsombud skulle svaga denna ordning och går därmed emot planen. Skyddsombudens utseende nämns inte uttryckligen, varför slutsatsen härleds.
- starka fackliga organisationeravgörande»organisationer är nödvändiga för att hävda de anställdas gemensamma intressen vad gäller« (partiprogram ↗)
- fackets centrala roll»I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central« (partiprogram ↗)
- förtroende för partsmodellen»Vi värnar Riksbankens oberoende och ansvar för att stabilisera den allmänna prisnivån och tror på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens avgörande åtagande är att värna den svenska modellen, där parterna gemensamt förhandlar om vad som gäller på arbetsmarknaden, och att den fackliga organiseringen bör uppmuntras.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att värna den svenska modellen, där parterna gemensamt förhandlar om vad som gäller på arbetsmarknaden, och att den fackliga organiseringen bör uppmuntras. Att avskaffa fackens rätt att utse lokala skyddsombud skulle svaga just den ordning planen vill stärka. Planen vill i stället värna en fungerande arbetsrätt och arbetstagarnas inflytande över arbetsmiljön.
- värna den svenska modellenavgörande»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar« (partiprogram ↗)
- uppmuntra facklig organisering»Modellen bygger på att en hög andel av arbetstagarna är fackföreningsanslutna« (partiprogram ↗)
- värna arbetsrätten»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt« (partiprogram ↗)
- rätt till god arbetsmiljö»god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.« (partiprogram ↗)
Planen bygger på en föreningsfrihet som uttryckligen omfattar friheten att avstå från att organisera sig, och på att formella strukturer som utestänger människor ska bekämpas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på en föreningsfrihet som uttryckligen omfattar friheten att avstå från att organisera sig, och på att formella strukturer som utestänger människor ska bekämpas. Att låta de anställda själva utse skyddsombud utan medlemskrav följer den principen och kravet att arbetsmarknadens regler ska skydda alla lika. Samtidigt vill planen att parterna sätter spelreglerna, vilket gör slutsatsen osäker.
- negativ föreningsfrihetavgörande»som även innefattar frihet att avstå från religion och från att organisera sig.« (partiprogram ↗)
- inga utestängande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
- regler ska skydda alla lika»Reglerna på arbetsmarknaden ska i lika hög grad skydda« (partiprogram ↗)
- parterna sätter spelreglerna»arbetsmarknadens parter i stället för genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om hur lokala skyddsombud utses.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om hur lokala skyddsombud utses. Den närmast liggande principen är att den fackliga friheten och kollektivavtalen är en viktig del av förenings- och avtalsfriheten och att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak ska bestämmas genom avtal och inte i lag. Att lagstifta bort de fackliga organisationernas roll ligger därför längre från planen än att behålla dagens ordning; slutsatsen är osäker.
- facklig frihet och kollektivavtalavgörande»Den fackliga friheten och möjligheten till kollektivavtal är en viktig del av förenings- och avtalsfriheten.« (partiprogram ↗)
- villkor i avtal inte i lag»svenska arbetsmarknadsmodellen, där villkoren i huvudsak bestäms genom avtal och inte i lag, bidrar till« (partiprogram ↗)
Planens avgörande åtagande är att starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle och att utformningen på arbetsmarknaden ska göras av parterna själva.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle och att utformningen på arbetsmarknaden ska göras av parterna själva. Att lagstifta bort fackens rätt att utse lokala skyddsombud går emot den rollfördelningen. Planens krav på fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ger dock stöd för invändningen att löntagare inte ska utestängas.
- starka fackföreningaravgörande»Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar« (partiprogram ↗)
- parterna utformar ordningen»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
- löntagarnas inflytande»Därför är löntagarnas inflytande viktigt« (partiprogram ↗)
- inget utestängande i arbetslivet»Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas.« (partiprogram ↗)
Programmets bärande hållning är att hävda individen mot kollektivismen och att fri- och rättigheter tillhör individer, aldrig kollektiv.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Programmets bärande hållning är att hävda individen mot kollektivismen och att fri- och rättigheter tillhör individer, aldrig kollektiv. En ordning där en organisation har ensamrätt att utse skyddsombud och därmed utestänger enskilda anställda strider mot den principen, och motförslagets krav att makten läggs hos de anställda själva följer den. Skyddsombudens utseende berörs inte uttryckligen i dokumenten.
- individen mot kollektivismenavgörande»hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
- rättigheter tillhör individer»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
- lika rätt att välja»Rätten att välja väg tillhör alla.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill uttryckligen avpolitisera arbetsmiljöarbetet genom att avveckla politiskt styrda fackförbunds företrädesrätt att utse skyddsombud.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill uttryckligen avpolitisera arbetsmiljöarbetet genom att avveckla politiskt styrda fackförbunds företrädesrätt att utse skyddsombud. Makten att utse lokala skyddsombud ska i stället ligga hos medarbetarna på arbetsplatsen, vilket är exakt vad motförslaget kräver. Planen slår också fast att alla löntagare oavsett facklig tillhörighet ska inkluderas i arbetsmiljöarbetet.
- avskaffa facklig företrädesrättavgörande»Sverigedemokraterna vill avpolitisera arbetsmiljöarbetet genom att avveckla politiskt styrda fackförbunds företrädesrätt att utse skyddsombud.« (valmanifest 2022 ↗)
- medarbetarna utser skyddsombud»Makten att utse lokala skyddsombud ska i första hand ligga hos medarbetarna på berörd arbetsplats.« (valmanifest 2022 ↗)
- alla löntagare inkluderas»Alla löntagare, oavsett avtal eller facklig tillhörighet, ska inkluderas i arbetsmiljöarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
- avpolitiserad arbetsmiljö»Avpolitisera arbetsmiljöarbetet« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:AU8)
- Betänkandets fulltext (HA01AU8)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1062 — Arbetsmiljöverket av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2022/23:1153 — En arbetsskadeförsäkring i behov av förändring av Julia Kronlid m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:1166 — Tryggare anställningar och en hållbar arbetsmiljö av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2022/23:1228 — En fungerande sjukförsäkring av Ida Gabrielsson m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1245 — Ordning och reda på arbetsmarknaden av Ciczie Weidby m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1295 — För jämställda villkor - arbetsskor till omsorgs- och förskolepersonal av Sanna Backeskog (S)
- Motion 2022/23:1304 — Inga dödsfall på jobbet av Åsa Eriksson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1446 — Utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2022/23:1558 — Trygghet för skyddsombud av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1565 — Mer jämställd arbetsmiljö av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1598 — Stärkt forskning om arbetsmiljö och arbetsliv av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1612 — Lagstiftning för distansarbete av Martina Johansson m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1672 — En levande landsbygd för Sveriges bästa av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1717 — Kostnadsfria arbetsskor för vårdpersonal av Johan Andersson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1961 — De regionala skyddsombudens tillträdesrätt av Gunilla Carlsson (S)
- Motion 2022/23:2021 — Arbetslivskriminalitet i skattefinansierade verksamheter av Mirja Räihä m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2022 — En mer jämställd arbetsmiljö av Inga-Lill Sjöblom m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2052 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2061 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2087 — Ett permanent statligt lyft för personal i hälso- och sjukvård, vård och omsorg av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Källa: Sveriges riksdag