Branschskolor

Planen kräver massiva satsningar på omställningsstöd och kompetensutveckling och fler platser inom yrkes- och vuxenutbildning, vilket talar för att ett underutnyttjat bidrag till branschskolor görs användbart. Samtidigt är planens utgångspunkt utbildningens värde för den enskilde snarare än företagens efterfrågan, vilket gör stödet svagare. Regelverket för branschskolor behandlas inte i planen.

• satsa på kompetensutvecklingavgörande»men för att kunna hantera de nya gröna jobben behövs massiva satsningar på omställningsstöd, kompetensutveckling och utbildning i vad hållbar samhällsutveckling innebär.« (valmanifest 2022 ↗)
• fler utbildningsplatser»Vänsterpartiet vill se en utökning av antalet platser inom såväl« (partiprogram ↗)
• kvalitativa yrkesutbildningar»högskola och yrkeshögskola. Kvalitativa arbetsmarknadsutbildningar« (partiprogram ↗)
• lättare att utbilda sig»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen ger staten ansvar för kompetensförsörjningen och kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets behov av personal, uttryckligen även på gymnasiet. Att justera ett kraftigt underutnyttjat bidrag till branschskolor så att det faktiskt ger efterfrågad yrkeskompetens tjänar det åtagandet. Planen kräver också satsningar på kompetensutveckling. Bidragets regelverk nämns inte i planen.

• utbildning kopplad till arbetsmarknadens behovavgörande»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället. Det gäller både på gymnasiet och i den högre utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• statens ansvar för kompetensförsörjning»Säkerställ att det finns utbildad personal att anställa.« (valmanifest 2022 ↗)
• satsning på kompetensutveckling»Det kräver stora satsningar på utbildning, forskning och kompetensutveckling samt en aktiv arbetsmarknadspolitik.« (partiprogram ↗)
• livslångt lärande»Alla vuxna, inom alla delar av arbetslivet, ska ha möjlighet till fort- och vidareutbildning.« (partiprogram ↗)

Planen säger inget om branschskolor eller bidragets regelverk. Närmast liggande principer är att yrkesutbildning ska ge kvalificerade utbildningar där behovet av arbetskraft är stort och att arbetsmarknaden behöver bli bättre på att matcha arbetsgivare och arbetstagare. Att justera regelverket så att bidraget faktiskt kan användas ligger i linje med det, men underlaget är svagt.

• utbildning där arbetskraft behövsavgörande»kvalificerade utbildningar inom områden där« (partiprogram ↗)
• bättre matchning på arbetsmarknaden»ekonomiska politiken en viktig roll. Arbetsmarknaden behöver bli bättre på att matcha« (partiprogram ↗)
• regelförenkling»Onödig byråkrati ska undvikas genom ett aktivt« (partiprogram ↗)

Valmanifestet kräver att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning utgår från arbetsmarknadens behov och vill stärka ersättningen för företagens kostnader kopplade till yrkesutbildning. Ett underutnyttjat bidrag vars regelverk hindrar efterfrågad kompetensutveckling går emot detta. Planens allmänna krav på att rensa bort överflödiga regler talar för att regelverket justeras.

• stärkt ersättning för yrkesutbildningavgörande»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• yrkesutbildning kopplad till behov»Lärlings- och yrkesutbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov är viktigt.« (partiprogram ↗)
• bort med hindrande regler»Vi ska rensa upp bland överflödiga regler och byråkrati.« (valmanifest 2022 ↗)

Partiprogrammet kräver att yrkesutbildningarna har nära anknytning till arbetsmarknaden och att lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar stort ansvar blir ett naturligt alternativ, liksom kompletterande yrkesutbildningar i bristyrken. Att justera regelverket för bidraget till branschskolor så att det bättre möter företagens kompetensbehov följer av dessa åtaganden. Planen vill dessutom bygga ut de utbildningar som håller högst kvalitet, inte låta medel stå oanvända.

• yrkesutbildning nära arbetslivetavgörande»Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka« (partiprogram ↗)
• arbetsgivarnas ansvar i utbildning»Lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar ett stort ansvar ska vara ett« (partiprogram ↗)
• utbildning mot bristyrken»kompletterande yrkesutbildningar i« (partiprogram ↗)
• satsa där kvaliteten finns»bygga ut de utbildningar och lärosäten som håller högst kvalitet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill att det finns lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och arbetsplats och att lärlingssystemet utvecklas, samt att utbildningen svarar mot arbetsmarknadens snabbt skiftande behov. Att justera ett underutnyttjat bidrag så att branschskolorna kan möta företagens kompetensbehov ligger inom det åtagandet, förstärkt av att krångliga regler ska motverkas. Planen nämner inte branschskolor, varför slutsatsen är härledd.

• lärlingsutbildningavgörande»Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och« (partiprogram ↗)
• utvecklat lärlingssystem»Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas« (partiprogram ↗)
• utbildning efter arbetsmarknadens behov»tillgodose arbetsmarknadens mångfacetterade och ofta« (partiprogram ↗)
• krångliga regler motverkas»regler ska motverkas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att kompetensförsörjningen måste bli bättre och att yrkes- och vuxenutbildningen måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat, med nationell samordning av utbildningsplatser och snabbt införda kortare utbildningar. Att justera regelverket så att bidraget till branschskolor faktiskt kan användas för den kompetensutveckling företagen efterfrågar ligger i linje med det. Planen nämner dock inte branschskolornas bidrag.

• bättre kompetensförsörjningavgörande»Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
• relevant yrkesutbildning»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
• samordnad dimensionering»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
• kortare utbildningar snabbt»Det finns därför behov av att snarast införa olika kortare utbildningar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att utbildningen sker efter de behov som finns på arbetsmarknaden och att alla ska få grunden till ett yrke som efterfrågas, bland annat genom praktiska gymnasieutbildningar och lärlingsanställningar. Att justera regelverket för ett underutnyttjat branschskolebidrag så att det bättre möter företagens kompetensbehov är en direkt tillämpning av det åtagandet. Utskottets skäl om pågående planering och dimensionering berörs inte.

• utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• efterfrågade yrken»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• praktiska yrkesutbildningar»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
• lärlingsanställningar»Införa lärlingsanställningar« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.