2025-04-092024/25:FiU34 · p.8FiUEkonomi och finans
Oseriösa aktörer och skäliga villkor
Skärpta krav mot oseriösa aktörer och skäliga anställningsvillkor vid offentlig upphandling
Vad som står på spel: Frågan handlar om hur man hindrar oseriösa och kriminella leverantörer från att vinna offentliga kontrakt och om hur anställda hos underleverantörer ska skyddas mot att lönevillkor pressas ned vid byte av entreprenör. Det berör både skattemedlens användning och arbetsvillkoren för anställda i upphandlade verksamheter.
Vad omröstningen gäller
Motionerna krävde bland annat obligatoriska krav på anbudsgivare att redovisa personalstyrka och lönenivåer, samråd med fackförbund och lärlingsklausuler vid offentlig upphandling, medan utskottet ansåg att pågående arbete med samordnad registerkontroll och befintlig lagstiftning redan ger tillräckliga verktyg.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna och pekar på att regeringen redan arbetar aktivt med en samordnad registerkontroll för att kunna utesluta oseriösa aktörer från upphandlingar, samt att det redan i dag finns lagstiftning om arbetsrättsliga villkor vid upphandling och möjlighet att ställa sysselsättningskrav, utan att det behöver vara en skyldighet.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 13 (V)
Reservanterna (V) vill se en översyn av upphandlingslagstiftningen så att anställda som följer med vid ett entreprenörsbyte garanteras oförändrade löner och villkor, med ett obligatoriskt krav på anbudsgivare att redovisa personalstyrka och lönenivåer samt ökad inhämtning av synpunkter från berörda fackförbund, som ett svar på fall som Hjulstabron där ett entreprenörsbyte ledde till sämre kollektivavtal för de anställda.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 13 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/1/13/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Ja | Ja 19/0/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 15/0/0/4 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/10 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| MPLeila Ali Elmi (MP, Göteborgs kommun) | Nej — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 25 och 26, 2024/25:2136 av Hanna Westerén och Ida Ekeroth Clausson (båda S), 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 7, 2024/25:2686 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3194 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag som handlar om hur såväl regelverken och formerna för offentlig upphandling är utformade när det gäller exempelvis mindre företag, idéburna organisationer, djurskydd och miljökrav. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill att myndigheter kan ställa krav på skäliga villkor inklusive pensioner, försäkringar och annan ledighet vid offentlig upphandling. (V) — Reservation 13
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar och gör de anställdas makt och de fackliga organisationernas reella beslutanderätt till en central uppgift.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar och gör de anställdas makt och de fackliga organisationernas reella beslutanderätt till en central uppgift. Att garantera samma löner och villkor vid entreprenörsbyte, kräva redovisning av personal och lönenivåer och ge facken inflytande i upphandlingen är precis det åtagandet. Planen vill också täppa till utrymmet att exploatera utsatta anställda.
- kollektivavtal vid upphandlingavgörande»Vänsterpartiet ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.« (valmanifest 2022 ↗)
- fackligt inflytande»En central uppgift i valet 2022 är att driva frågan om de anställdas makt över sitt arbete och att stödja fackligt aktivas kamp för avtal som ger reell beslutanderätt till de fackliga organisationerna.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkta löntagarpositioner»Vi vill förändra konflikträtten och annan lagstiftning för att stärka löntagarnas positioner.« (partiprogram ↗)
- stoppa exploatering»Vi vill täppa till det utrymme som finns idag att exploatera människors utsatta ställning.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet kräver att offentliga arbetsgivare och upphandlare är föredömen för sund konkurrens, att det aldrig ska löna sig att konkurrera genom att försumma de anställda, och att villkor ska ställas så att pengarna går till välfärdens medarbetare.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att offentliga arbetsgivare och upphandlare är föredömen för sund konkurrens, att det aldrig ska löna sig att konkurrera genom att försumma de anställda, och att villkor ska ställas så att pengarna går till välfärdens medarbetare. Att garantera samma löner och villkor vid entreprenörsbyte, med redovisningskrav och fackligt inflytande, är precis sådana villkor. Formen anges inte i dokumenten, men riktningen är entydig.
- krav vid offentlig upphandlingavgörande»Arbetslivs kriminalitet ska inte finnas på svensk arbetsmarknad och offentliga arbetsgivare och upphandlare ska vara föredömen i att verka för en sund konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen konkurrens med sämre villkor»Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö.« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivavtal som norm»Kollektivavtal är en nödvändig« (partiprogram ↗)
- villkor för välfärdens pengar»Villkor ska ställas så att pengarna till välfärden verkligen går till dess medarbetare« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_migrerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att arbetsvillkoren förbättras för dem som har svag ställning på arbetsmarknaden, att den svenska modellen med kollektivavtal värnas och att upphandlingar ställer krav på sociala villkor och arbetsmiljö.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att arbetsvillkoren förbättras för dem som har svag ställning på arbetsmarknaden, att den svenska modellen med kollektivavtal värnas och att upphandlingar ställer krav på sociala villkor och arbetsmiljö. Att garantera medföljande personal samma löner och villkor vid entreprenörsbyte, med redovisningskrav och fackligt inflytande, är en tillämpning av detta. Entreprenörsbyten nämns inte uttryckligen, därför härledning.
- sociala villkor i upphandlingavgörande»krav ställas vad gäller miljö, sociala villkor samt« (partiprogram ↗)
- uppmuntra facklig organisering»Modellen bygger på att en hög andel av arbetstagarna är fackföreningsanslutna, och den fackliga« (partiprogram ↗)
- bättre arbetsvillkor»Deras arbetsvillkor måste« (partiprogram ↗)
- trygga anställningsvillkor»finansierad verksamhet ska ha rätt till heltid med« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen förespråkar att arbetsmarknadens spelregler sätts av parterna snarare än genom lagstiftning, och att lagar och regler inte ska köra över den fria avtalsrätten.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen förespråkar att arbetsmarknadens spelregler sätts av parterna snarare än genom lagstiftning, och att lagar och regler inte ska köra över den fria avtalsrätten. Motförslaget vill lagstifta om garanterade löner och villkor vid leverantörsbyte, obligatorisk redovisning av personal och lönenivåer samt större fackligt inflytande i upphandlingen. Det lägger också nya administrativa krav på anbudsgivare, tvärtemot planens vilja att rensa i regelträsket. Därför avvisar planen kravet.
- parterna, inte lagstiftningavgörande»arbetsmarknadens parter i stället för genom lagstiftning« (partiprogram ↗)
- fri avtalsrätt»bör lagar och regler inte köra över den fria avtalsrätten« (partiprogram ↗)
- mindre regelkrångel»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små.« (valmanifest 2022 ↗)
- småföretag i upphandling»har svårare att hävda sig i de offentliga beslutsprocesserna« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak ska bestämmas genom avtal och inte i lag, och att ökad lönespridning är önskvärd.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak ska bestämmas genom avtal och inte i lag, och att ökad lönespridning är önskvärd. Motförslagets krav på lagstadgade löne- och villkorsgarantier vid entreprenörsbyte och ett större fackligt inflytande i upphandlingen går emot den linjen. Planens åtagande om minskad regelbörda för små företag pekar åt samma håll.
- villkor genom avtal, inte lagavgörande»avtal och inte i lag, bidrar till ansvarstagande på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
- ökad lönespridning»Därför är ökad lönespridning önskvärd« (partiprogram ↗)
- minskad regelbörda för småföretag»Regelbördan för små företag ska minska« (partiprogram ↗)
- enklare och billigare att anställa»Därför vill vi att det ska bli enklare och billigare att anställa genom att arbetsgivaravgifterna sänks för både småföretagare och för dem som vill anställa unga.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen avvisar uttryckligen statlig styrning av lönebildningen och lägger utformningen av villkoren hos arbetsmarknadens parter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen avvisar uttryckligen statlig styrning av lönebildningen och lägger utformningen av villkoren hos arbetsmarknadens parter. Lagkrav på att löner och villkor ska följa med vid entreprenörsbyte, obligatorisk redovisning av lönenivåer och utökat fackligt inflytande i upphandlingen är just sådan styrning. Planen vill dessutom att små företag ska kunna växa utan omotiverade trösklar.
- ingen statlig lönepolitikavgörande»Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas.« (partiprogram ↗)
- partsmodellen»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
- balanserat anställningsskydd»Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska ge ett rimligt« (partiprogram ↗)
- småföretagarperspektiv i regelgivning»regler ska motverkas. Direkta företagssubventioner avvisas. Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.« (partiprogram ↗)
Motförslaget kräver lagstiftade garantier om samma löner och villkor vid entreprenörsbyte, obligatorisk redovisning av personal och lönenivåer samt större fackligt inflytande i upphandlingen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget kräver lagstiftade garantier om samma löner och villkor vid entreprenörsbyte, obligatorisk redovisning av personal och lönenivåer samt större fackligt inflytande i upphandlingen. Planen vill i stället sänka kostnaderna för att anställa och kraftigt minska företagens administration och regelkrångel, och statens roll i ekonomin är att värna dess institutioner och främja konkurrens. Planen avvisar därför kravet.
- minskad administrativ bördaavgörande»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre anställningskostnader»Kraftigt sänka anställningskostnaderna för den som anställer nyanlända och långtidsarbetslösa« (valmanifest 2022 ↗)
- statens begränsade roll»Statens roll i ekonomin är att värna dess grundläggande« (partiprogram ↗)
- marknadsekonomi som grund»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad« (partiprogram ↗)
Planen försvarar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar om lönenivåer, medan motförslaget vill lagstifta om löner och villkor vid entreprenörsbyte.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen försvarar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar om lönenivåer, medan motförslaget vill lagstifta om löner och villkor vid entreprenörsbyte. Planen vill dessutom avpolitisera arbetsmiljöarbetet och avveckla politiskt styrda fackförbunds särställning, vilket talar mot ett större fackligt inflytande i upphandlingsprocessen. Obligatorisk redovisning av personalstyrka och lönenivåer ökar också den administrativa börda planen vill lätta.
- parterna sätter lönernaavgörande»arbetsmarknadens parter genom förhandlingar gör upp om lönenivåer och andra« (partiprogram ↗)
- avpolitiserat fackligt inflytande»Sverigedemokraterna vill avpolitisera arbetsmiljöarbetet genom att avveckla politiskt styrda fackförbunds företrädesrätt att utse skyddsombud.« (valmanifest 2022 ↗)
- avpolitiserad arbetsmiljö»Avpolitisera arbetsmiljöarbetet« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad administrativ börda»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:FiU34)
- Betänkandets fulltext (HC01FiU34)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1207 — Upphandling och offentliga inköp under EU:s tröskelvärde av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:1373 — Livsmedel av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1384 — Konsumentpolitik av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1469 — Bättre villkor för småföretagare av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1529 — Lärlingsanställningar och APL-platser av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2024/25:1789 — Klimatpolitiken, rättvis omställning och hållbar offentlig upphandling av Jytte Guteland och Mattias Vepsä (båda S)
- Motion 2024/25:1853 — Begränsat antal led av underleverantörer i offentlig upphandling av Jessica Rodén m.fl. (S)
- Motion 2024/25:1989 — Hyresrätt och allmännytta av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2070 — Förbättrade förutsättningar för partnering av Cecilia Engström (KD)
- Motion 2024/25:2136 — Oseriösa aktörer i offentlig upphandling av Hanna Westerén och Ida Ekeroth Clausson (båda S)
- Motion 2024/25:234 — Förbud mot halal- och koscherslakt av Richard Jomshof (SD)
- Motion 2024/25:2502 — Stöd till cirkulär konsumtion och 100 procent hållbar upphandlingspolitik av Mattias Vepsä m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2613 — En grön klimathandlingsplan för Sverige 2025 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2643 — En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2686 — Åtgärder mot kriminalitet inom offentlig upphandling av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
- Motion 2024/25:2688 — Skärpta krav på yrkeslärlingar och hållbar teknik vid upphandling av byggentreprenader av Serkan Köse (S)
- Motion 2024/25:2704 — Förenkla lagen om offentlig upphandling av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:2879 — Stärka de mindre företagen vid upphandling av Sten Bergheden (M)
- Motion 2024/25:2921 — LOUFB - föreningslivets svar på LOU av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:3022 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag