2023-04-262022/23:KrU9 · p.2KrUKultur
Språkfrågor
Public services utbud på nationella minoritetsspråk
Vad som står på spel: Utfallet påverkar hur mycket nyhets- och kulturinnehåll som produceras på finska, jiddisch, meänkieli, romani chib, samiska och teckenspråk, vilket rör möjligheten för nationella minoriteter, inte minst yngre generationer, att hålla sitt språk och sin kultur levande.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om public services utbud på de nationella minoritetsspråken redan nu bör ökas genom riksdagens tillkännagivande, eller om resultatet av den pågående statliga utredningen om public services långsiktiga villkor ska avvaktas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att de nu gällande sändningstillstånden för public service redan lagt om fokus mot nytt utbud på de nationella minoritetsspråken snarare än total sändningstid, att förstasändningarna på vart och ett av de fem minoritetsspråken samt på teckenspråk ökat, och att en tillsatt kommitté redan har i uppdrag att föreslå hur uppdraget kring svenska språket, minoritetsspråken och teckenspråket kan stärkas ytterligare. Utskottet delar regeringens bedömning om vikten av att stärka uppdraget och anser att det pågående arbetet bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (MP)
Reservationen (MP) vill att public services programutbud på de nationella minoritetsspråken ökar redan i nästa sändningstillstånd, med motiveringen att synliggörande genom nyhets- och kulturinnehåll i radio och tv ger minoritetsspråken en mer självklar plats i samhället och stärker särskilt yngre generationers möjlighet att hålla sitt språk och sin kultur levande, samt vill att möjligheterna till gränsöverskridande samarbete med Finland och Norge om medier på finska, meänkieli och samiska undersöks.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: hög | berörs ej |
| S | Nej | Ja 92/0/0/15 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/14/0/4 | lika | säkerhet: hög | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/1/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 58/0/0/10 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 64/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| CJonny Cato (C, Skåne läns västra) | Avstår — partilinjen: Ja |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:988 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 5, 2022/23:991 av Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD) yrkande 10 och 2022/23:1474 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 6.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om public service och film som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat förutsättningar och villkor för public service och filmpolitik. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Motförslag
- Motförslaget vill öka public services programutbud på de nationella minoritetsspråken. (MP) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att utbildningen i och om de nationella minoritetsspråken utvidgas och att public services oberoende ställning ska värnas och utvecklas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att utbildningen i och om de nationella minoritetsspråken utvidgas och att public services oberoende ställning ska värnas och utvecklas. Ett ökat programutbud på minoritetsspråken redan i nästa sändningstillstånd förenar dessa två åtaganden. Planen uttalar sig inte om sändningstillståndets utformning, så slutsatsen är härledd.
- utvidga minoritetsspråkens platsavgörande»de nationella minoritetsspråken samt de nationella minoriteternas« (partiprogram ↗)
- satsa på public service»Därför är det särskilt viktigt att satsa på och utveckla folkbiblioteken, folkbildningen och public services oberoende ställning.« (valmanifest 2022 ↗)
- värna public service»intar en särställning och måste värnas från ekonomisk avlövning och« (partiprogram ↗)
- minoriteters delaktighet»Ett demokratikrav är att alla som tillhör en nationell minoritet ska ha möjlighet« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen åtar sig att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt språk, och kräver att kulturlivet speglar mångfalden i dagens Sverige.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen åtar sig att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt språk, och kräver att kulturlivet speglar mångfalden i dagens Sverige. Ett ökat programutbud på minoritetsspråken i public service är ett direkt verktyg för det. Planen vill dessutom stärka public service ställning genom grundlagsskydd och slår vakt om dess oberoende.
- stöd till minoritetsspråkavgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla det egna språket och kulturen.« (partiprogram ↗)
- stärkt public service»Vi vill grundlagsskydda public service. Mediestödet ska ge förutsättningar för oberoende och lokalt förankrad nyhetsförmedling i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- kulturell mångfald i utbudet»Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens Sverige.« (partiprogram ↗)
- public service oberoende»Vi socialdemokrater slår vakt om oberoendet och friheten för public service-kanalerna inom radio och tv.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill stärka de nationella minoriteternas rättigheter och värna ett oberoende och starkt public service som garant för mångfald.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill stärka de nationella minoriteternas rättigheter och värna ett oberoende och starkt public service som garant för mångfald. Partiprogrammet slår fast att minoriteternas kultur och språk måste respekteras och stärkas och att partiet ska driva på för nationella minoriteters rättigheter i det nordiska samarbetet. Ökat programutbud på minoritetsspråken och gränsöverskridande mediesamarbete stöds därför i sak.
- stärkta minoritetsrättigheteravgörande»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
- minoritetsspråken stärks»språk, måste respekteras och stärkas. Samerna« (partiprogram ↗)
- nordiskt samarbete om minoritetsspråk»även i Norden, förbättra den skandinaviska språkförståelsen och nationella minoriteters rättigheter« (partiprogram ↗)
- starkt oberoende public service»skydda ett oberoende public service i grundlagen.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet vill stärka minoritetsspråkens ställning och slår samtidigt fast att en allsidig mediebevakning i hela landet är avgörande för demokratin.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill stärka minoritetsspråkens ställning och slår samtidigt fast att en allsidig mediebevakning i hela landet är avgörande för demokratin. Ökat programutbud på de nationella minoritetsspråken i nästa sändningstillstånd tjänar båda åtagandena. Att planen kräver armlängds avstånd till kulturen begränsar dock hur långt politiken bör styra innehållet.
- stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- public service i hela landet»En allsidig, oberoende och livskraftig mediebevakning i hela landet är avgörande för demokratin. Pressfriheten ska skyddas och oberoende public service försvaras.« (valmanifest 2022 ↗)
- minoriteters lika rätt»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
- armlängds avstånd»Politiken ska bidra till goda förutsättningar men hålla armlängds avstånd.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil, och både partiprogram och valmanifest kräver att public service har ett fortsatt brett uppdrag.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil, och både partiprogram och valmanifest kräver att public service har ett fortsatt brett uppdrag. Ett ökat programutbud på de nationella minoritetsspråken i nästa sändningstillstånd ligger därmed i planens riktning, liksom stärkta möjligheter att använda minoritetsspråken. Planen kräver samtidigt att public services oberoende från politisk styrning värnas, vilket manar till försiktighet med detaljerade uppdrag.
- medieutbud på minoritetsspråkavgörande»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud« (partiprogram ↗)
- brett public service-uppdrag»public service-bolagen ska fortsätta ha ett brett programutbud« (valmanifest 2022 ↗)
- brett uppdrag med kvalitet»Public service ska fortsatt ha ett brett uppdrag och sträva efter kvalitet och relevans.« (partiprogram ↗)
- stärkta minoritetsspråk»Individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen lägger uttryckligen på public service att möta minoriteters behov och önskemål och vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen lägger uttryckligen på public service att möta minoriteters behov och önskemål och vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning. Ett ökat programutbud på de nationella minoritetsspråken i nästa sändningstillstånd är just det åtagandet omsatt i sändningsvillkor. Planens ansvar för en kulturell infrastruktur i hela landet pekar i samma riktning.
- public service ska möta minoriteteravgörande»möta minoriteters behov och önskemål.« (partiprogram ↗)
- stark ställning för minoritetsspråken»att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en« (partiprogram ↗)
- public services betydelse»Betydelsen av oberoende och reklamfria radio- och« (partiprogram ↗)
- kulturell infrastruktur i hela landet»svara för det som brukar benämnas en kulturell infrastruktur, i hela landet.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens mediepolitik går ut på att värna och stärka public services kärnuppdrag samt kraven på saklighet och opartiskhet, inte på att bygga ut utbudet i särskilda riktningar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens mediepolitik går ut på att värna och stärka public services kärnuppdrag samt kraven på saklighet och opartiskhet, inte på att bygga ut utbudet i särskilda riktningar. Programmet slår dessutom fast att medieinstitutioner ska stå fria från stat och politik, vilket talar mot att riksdagen styr programutbudet i nästa sändningstillstånd. Planens språksatsningar riktas i stället mot svenska språket.
- public services kärnuppdragavgörande»Värna och stärka public services kärnuppdrag och kravet på saklighet och opartiskhet« (valmanifest 2022 ↗)
- medier fria från politisk styrning»Målet ska vara självständiga institutioner som i sin verksamhet står fria från stat och politik.« (partiprogram ↗)
- svenska språket prioriteras»Där alla barn får lära sig bra svenska tidigt.« (valmanifest 2022 ↗)
Principprogrammet undantar de nationella minoriteterna från assimileringssträvanden och ger dem långtgående kulturell autonomi, och planen vill stärka den nordiska språk- och kulturgemenskapen samt värna urfolkens kulturella värden.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Principprogrammet undantar de nationella minoriteterna från assimileringssträvanden och ger dem långtgående kulturell autonomi, och planen vill stärka den nordiska språk- och kulturgemenskapen samt värna urfolkens kulturella värden. Ökat programutbud på minoritetsspråken och gränsöverskridande mediesamarbete ligger i linje med det. Planen vill samtidigt minska det offentligas styrning av mediesfären, vilket gör stödet svagt. Utskottets skäl att pågående kommittéarbete bör avvaktas berörs inte.
- autonomi för nationella minoriteteravgörande»ska de som grupper undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående« (partiprogram ↗)
- nordisk språkgemenskap»Stärk den nordiska språk- och kulturgemenskapen« (valmanifest 2022 ↗)
- värnade urfolkskulturer»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- mindre offentlig mediestyrning»Minska det offentligas ekonomiska kontroll över samtidskulturen och mediesfären« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:KrU9)
- Betänkandets fulltext (HA01KrU9)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1226 — Vissa kulturpolitiska frågor av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1474 — Politik för de nationella minoriteterna av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:2054 — Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund, fritid av Lawen Redar m.fl. (S)
- Motion 2022/23:538 — Förbättrat arbete med public service av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
- Motion 2022/23:861 — Ett fritt och brett kulturliv i hela landet av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2022/23:862 — Fri journalistik och opinionsbildning som bevakar hela Sverige av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2022/23:973 — Filmpolitik av Jonas Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:988 — Nationella minoriteter i Sverige av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:991 — Public service-frågor av Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag