2024-06-122023/24:MJU17 · p.6MJUMiljö och jordbruk
Återanvändning och återvinning av textilier
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket uttjänta textilier som återvinns i Sverige jämfört med att exporteras för förbränning eller deponi utomlands, vilket har betydelse för både miljön och förutsättningarna för svensk textilproduktion att få tillgång till återvunnet, giftfritt material.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om Sverige aktivt bör bygga upp en storskalig nationell infrastruktur för sortering och fiberåtervinning av textilier och skärpa producentansvaret för att förlänga textiliers livslängd inom landet, eller om pågående nationellt och EU-arbete med regelverk och upphandling redan är tillräckligt för att öka återanvändningen och återvinningen av textilier.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Utskottet hänvisar till pågående insatser för en mer cirkulär hantering av produkter, bland annat att hållbarhetskriterier tagits fram för offentlig upphandling och att EU:s kommande ekodesignförordning ger möjlighet att ställa obligatoriska krav vid sådan upphandling, samt till den kommitté som utreder ekonomiska styrmedel för den cirkulära omställningen och den pågående utredningen om producentansvar. Utskottet bedömer att detta arbete redan tar sikte på att stärka återanvändning och återvinning, inklusive av textilier, och ser därför inte skäl att nu besluta om ytterligare särskild lagstiftning eller infrastruktursatsning.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 9 (C)
Reservationen (C) vill i stället satsa på att förlänga textiliers livslängd på plats i Sverige genom att bygga upp en storskalig infrastruktur för sortering och fiberåtervinning, snarare än att skärpa producentansvaret. Skälet är att ett utökat producentansvar riskerar att bara öka den insamlade mängden textilier utan att lösa problemet, eftersom merparten av det som i dag inte förbränns i stället exporteras och där ofta förbränns eller läggs på deponi, med endast en försvinnande liten andel som faktiskt återbrukas eller materialåtervinns - en stor resursförlust som också går den växande svenska textiltillverkningen förbi.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 9 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Ja | Avstår 2/0/89/15 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Ja | Ja 15/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 58/0/0/10 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| SHanna Westerén (S, Gotlands län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| SJytte Guteland (S, Stockholms kommun) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 43 och 44.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin. Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.
Motförslag
- Motförslaget vill skärpa ekodesignkrav för vattensnål teknik och utöka det gröna skatteavdraget för hushållens vattenbesparing. (C) — Reservation 9
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att återanvändning och återvinning av material ökar och föreslår ett massivt investeringsprogram för den gröna industrin som en nyckeldel i skiftet till cirkulär ekonomi.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att återanvändning och återvinning av material ökar och föreslår ett massivt investeringsprogram för den gröna industrin som en nyckeldel i skiftet till cirkulär ekonomi. Motförslagets krav på en storskalig inhemsk infrastruktur för sortering och fiberåtervinning är just en sådan investering, och svarar mot planens mål om produkter som håller och kan återanvändas. Att motförslaget nedprioriterar skärpta producentkrav drar delvis åt andra hållet, eftersom planen också vill ställa krav på industrin.
- ökad återanvändning och återvinningavgörande»Återanvändning och återvinning av material behöver öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- massivt grönt investeringsprogram»Vänsterpartiet föreslår ett massivt investeringsprogram för den gröna industrin.« (valmanifest 2022 ↗)
- cirkulär ekonomi i industrin»Det är en nyckeldel i ett bredare skifte till cirkulär ekonomi och« (partiprogram ↗)
- krav på producenterna (kvalificerande)»Politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill bygga inhemsk sorterings- och fiberåtervinningsinfrastruktur i stället för att skärpa kraven på producenterna.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill bygga inhemsk sorterings- och fiberåtervinningsinfrastruktur i stället för att skärpa kraven på producenterna. Planen håller fast vid att miljöhänsyn ska byggas in i produktionsprocesserna redan från början och vid principen att förorenaren betalar, vilket talar mot att lyfta bort producentkraven. Att staten samtidigt bör ta risk i gröna investeringar stöder infrastrukturdelen, men avvägningen mellan de två faller ut mot motförslagets grundhållning. Underlaget är svagt och slutsatsen härledd.
- miljökrav på produktionenavgörande»Hänsynen till miljöns krav ska byggas in i produktionsprocesserna redan från början.« (partiprogram ↗)
- förorenaren betalar»Vi ska verka för att ett globalt koldioxidpris införs med principen att förorenaren betalar.« (valmanifest 2022 ↗)
- minimera avfall och utsläpp»miljöpåverkan i form av utsläpp och avfallsprodukter ska minimeras« (partiprogram ↗)
- gröna statliga investeringar»Vi vill utöka de gröna kreditgarantierna.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens bärande åtagande i cirkularitetsfrågan är skarpa krav på producenterna att kretsloppsanpassa produkter, förbud mot varor byggda för att gå sönder och lagkrav på reparerbarhet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande åtagande i cirkularitetsfrågan är skarpa krav på producenterna att kretsloppsanpassa produkter, förbud mot varor byggda för att gå sönder och lagkrav på reparerbarhet. Motförslaget vill uttryckligen satsa på insamlings- och återvinningsinfrastruktur i stället för skärpta producentkrav och nedprioriterar därmed just det planen sätter främst. Planen stöder återvinning men inte den avvägningen.
- skarpa producentkravavgörande»Vi vill se skarpa krav på producenterna att kretsloppsanpassa nya produkter och fasa ut miljöskadliga ämnen.« (partiprogram ↗)
- lagkrav på reparerbarhet»ställa lagkrav på att produkter ska vara enkla och billiga att reparera och uppdatera.« (valmanifest 2022 ↗)
- förbud mot planerat åldrande»förbjuda produkter som är tillverkade för att gå sönder i förtid.« (valmanifest 2022 ↗)
- återbruk och materialåtervinning»i ökad utsträckning återanvända och återvinna. Målet är slutna kretslopp.« (partiprogram ↗)
Manifestet nämner uttryckligen kläder som exempel och slår fast att vi med rätt stöd och regelförenklingar kan återvinna och återbruka mer, med målet att Sverige blir världens mest resurseffektiva land.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Manifestet nämner uttryckligen kläder som exempel och slår fast att vi med rätt stöd och regelförenklingar kan återvinna och återbruka mer, med målet att Sverige blir världens mest resurseffektiva land. Motförslagets linje att bygga upp inhemsk sorterings- och fiberåtervinningskapacitet i stället för skärpta producentkrav svarar mot just den stöd- och förenklingsvägen. Kretsloppsprincipen i partiprogrammet stöder att materialet tas till vara i Sverige i stället för att exporteras och brännas.
- stöd och regelförenkling för återbrukavgörande»Med rätt stöd och regelförenklingar kan vi återvinna och återbruka allt från kläder till mineral och metaller.« (valmanifest 2022 ↗)
- resurseffektivitet och cirkularitet»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär.« (valmanifest 2022 ↗)
- kretsloppstänkande»Vi har en skyldighet att bruka utan att förbruka, att inte föröda kretsloppen för kommande generationer.« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att avfallets miljöpåverkan ska minskas genom fungerande återanvändning och återbruk och att grundläggande råvaror ska cirkulera i produktionssystemet, samt att teknisk utveckling är en central del av lösningen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att avfallets miljöpåverkan ska minskas genom fungerande återanvändning och återbruk och att grundläggande råvaror ska cirkulera i produktionssystemet, samt att teknisk utveckling är en central del av lösningen. Motförslagets krav på en storskalig inhemsk infrastruktur för sortering och fiberåtervinning svarar mot just detta, eftersom export och förbränning inte ger något verkligt kretslopp. Samtidigt håller planen fast vid att förorenaren ska betala, vilket drar åt skärpta producentkrav och gör slutsatsen osäker.
- fungerande återanvändningavgörande»Avfallets miljöpåverkan ska minskas genom fungerande återanvändning och återbruk.« (partiprogram ↗)
- råvaror ska cirkulera»grundläggande råvaror, såsom växtnäring och mineraler, ska cirkulera i produktionssystemet« (partiprogram ↗)
- teknik löser miljöproblem»Teknisk utveckling är en central del av lösningen på dagens miljöproblem.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande åtagande är ett utökat producentansvar, eftersom incitamenten att producera varor som går att demontera och återvinna uppstår när producenten bär ansvaret för avfallet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är ett utökat producentansvar, eftersom incitamenten att producera varor som går att demontera och återvinna uppstår när producenten bär ansvaret för avfallet. Motförslaget vill uttryckligen satsa på insamlings- och återvinningsinfrastruktur i stället för skärpta krav på producenterna. Planen prioriterar dessutom att avfall förebyggs före insamling. Därför avvisas kravet.
- utökat producentansvaravgörande»bland annat genom ett utökat producentansvar.« (partiprogram ↗)
- producentansvar ger incitament»När producenterna får ansvar för avfallet« (partiprogram ↗)
- förebygg avfall först»Avfallshantering ska främst utgå från att förebygga avfall« (partiprogram ↗)
Planen nämner inte textilier, men dess miljölinje är genomgående att bygga ut teknik och kapacitet i stället för att lägga fler krav på företagen, och den vill minska regelkrånglet kraftigt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen nämner inte textilier, men dess miljölinje är genomgående att bygga ut teknik och kapacitet i stället för att lägga fler krav på företagen, och den vill minska regelkrånglet kraftigt. Motförslaget vill just satsa på storskalig infrastruktur för sortering och fiberåtervinning i stället för skärpta producentkrav. Det ligger i linje med planens val av medel, varför slutsatsen blir stöd.
- teknik före pålagoravgörande(valmanifest 2022)
- minskat regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- storskalig teknikutbyggnad»Få på plats storskalig infångning av koldioxid« (valmanifest 2022 ↗)
- gröna innovationer i näringslivet»Svenska företag är i framkant för nya gröna innovationer« (partiprogram ↗)
flags: citat_ej_verifierat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens miljöpolitik utgår från att hitta de mest miljöeffektiva och kostnadseffektiva metoderna utan att skada näringar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens miljöpolitik utgår från att hitta de mest miljöeffektiva och kostnadseffektiva metoderna utan att skada näringar. Motförslaget vill bygga inhemsk sortering och fiberåtervinning i stället för att skärpa kraven på producenterna, med argumentet att dagens insamling mest leder till export och förbränning. Det ligger nära planens krav på mest miljö per krona och lättad regelbörda för företagen.
- miljö- och kostnadseffektiva metoderavgörande»Sverigedemokratisk miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest miljöeffektiva och kostnadseffektiva metoderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.« (valmanifest 2022 ↗)
- mest miljö per krona»Sträva efter miljöeffektivitet och hitta de åtgärder som ger mest miljö per krona« (valmanifest 2022 ↗)
- lättad regelbörda»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda« (valmanifest 2022 ↗)
- svensk industri prioriteras»Prioritera svensk industri och konkurrenskraft« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:MJU17)
- Betänkandets fulltext (HB01MJU17)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1067 — Importkontroll av skinn av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
- Motion 2023/24:107 — Återvinning av solceller av Margareta Cederfelt (M)
- Motion 2023/24:1096 — Ökad användning av avfall och restprodukter av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1133 — Pant på batterier av Jan Ericson (M)
- Motion 2023/24:1205 — Minskad plastanvändning och främjande av återvinningsinitiativ av Serkan Köse (S)
- Motion 2023/24:1253 — Ekonomiska garantier för avfallsplatser av Martina Johansson och Malin Björk (båda C)
- Motion 2023/24:1263 — Matsvinn i livsmedelshandeln av Anders Ådahl (C)
- Motion 2023/24:1375 — Konsumenternas valfrihet när det gäller säkra produkter av Larry Söder (KD)
- Motion 2023/24:1400 — Gemensamt ansvar för rena stränder av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1519 — En grön klimathandlingsplan för Sverige av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1520 — Minskad användning av plast och förenklad återvinning av Emma Nohrén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1521 — Ett robust och modernt va-system av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1633 — Sveriges 13 sämsta lagar av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C)
- Motion 2023/24:1759 — Pant på saftflaskor - en stor miljövinst av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1768 — Införande av pantsystem för färgpatroner av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1770 — Obligatoriskt mottagande av importburkar och flaskor av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1784 — Fritidsbåtar av Rickard Nordin (C)
- Motion 2023/24:1808 — Olagliga komposter av Rickard Nordin (C)
- Motion 2023/24:1873 — För havets och människans framtid av Emma Nohrén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1996 — Förbud mot PFAS i Sverige, EU och världen av Magnus Manhammar (S)
Källa: Sveriges riksdag