Tillhandahållande av skolbibliotek vid särskilda skäl
Vad som står på spel: Otydliga kriterier för särskilda skäl kan påverka hur många av landets skolor - särskilt små och glesbygdsskolor - som slipper kravet på ett eget bemannat skolbibliotek, vilket i sin tur påverkar elevers tillgång till läsfrämjande verksamhet och hur mycket statliga resurser som behövs för kommunerna.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om kraven på var och hur skolbibliotek får tillhandahållas vid särskilda skäl – till exempel på en annan skolenhet eller genom entreprenad – behöver förtydligas i lag, eller om nuvarande reglering och regeringens uppföljning är tillräcklig.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs en begränsad möjlighet till undantag från kravet på skolbibliotek på den egna enheten vid särskilda skäl, men ser - med hänvisning till att regeringen aviserat att den ska följa upp tillämpningen av lagen - inget behov av att nu förtydliga vilka skolenheter som omfattas, och avstyrker därför motionerna om tillhandahållande av skolbibliotek.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, C)
Reservanterna (S, C) anser att definitionen av särskilda skäl är alldeles för diffus och otydlig, med ett stort tolkningsutrymme som gör det svårt att avgöra vilka skolor som omfattas och som riskerar att låta skolor som egentligen skulle klara av att tillhandahålla bemannade skolbibliotek undgå kravet. Regeringen bör därför förtydliga vilka skolenheter som anses ha särskilda skäl.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✕
SNej✓
MPNej✕
CJa✕
LNej✕
KDNej✕
MJa✓
SDNej✕
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
V
Nej
Avstår 0/0/19/5
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
Segen reservation
Nej
Nej 0/92/0/14
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
MP
Nej
Ja 13/0/0/5
✕skiljer⚑mot eget program
säkerhet: hög
uttryckligt
Cegen reservation
Ja
Nej 0/19/0/5
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
L
Nej
Ja 12/0/0/4
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
KD
Nej
Ja 15/0/0/4
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
M
Ja
Ja 59/0/0/9
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
SD
Nej
Ja 61/0/0/11
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:331 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 1 och
2024/25:575 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.
Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.
Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Motförslag
Motförslaget vill att regeringen förtydligar definitionen av särskilda skäl för tillhandahållande av skolbibliotek på annan enhet. (S, C) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Avstår✕skiljerberörs ej
Planen pekar uttryckligen ut nedlagda skolbibliotek som en förlust och vill satsa på folkbiblioteken och folkbildningen, där bibliotek tillmäts stor betydelse.
Planen pekar uttryckligen ut nedlagda skolbibliotek som en förlust och vill satsa på folkbiblioteken och folkbildningen, där bibliotek tillmäts stor betydelse. Ett diffust undantag från kravet på bemannat skolbibliotek riskerar att låta skolor som klarar kravet slippa det, vilket urholkar just den verksamhet planen vill värna. Planens krav på en skola med brett uppdrag och likvärdig utbildning talar därför för att särskilda skäl förtydligas.
skolbibliotek ska inte läggas nedavgörande»Även kulturen och idrotten har utarmats när skolbibliotek läggs ned, simskolan blivit dyrare och biografer finns på färre orter.«(valmanifest 2022 ↗)
bibliotekens betydelse»bildningen i form av bland annat bibliotek och studieförbund betyder«(partiprogram ↗)
skola med brett uppdrag»Vi vill se en skola med ett brett uppdrag«(partiprogram ↗)
likvärdig utbildning»rätten till likvärdig utbildning och bildning är grundläggande«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
SSocialdemokraternaNej→Nej✓likaberörs ej
Valmanifestet ger skolbiblioteken en central roll för ökad läskunnighet, och partiprogrammet ställer kravet på hög kvalitet i all utbildning.
Valmanifestet ger skolbiblioteken en central roll för ökad läskunnighet, och partiprogrammet ställer kravet på hög kvalitet i all utbildning. Ett diffust undantag som låter skolor som kan tillhandahålla bemannade skolbibliotek slippa kravet urholkar det åtagandet, varför motförslagets krav på förtydligande stöds. Planen säger inget om att en kommande uppföljning skulle räcka.
skolbibliotek för läskunnighetavgörande»Skolbiblioteken har en central roll att spela för ökad läskunnighet.«(valmanifest 2022 ↗)
hög kvalitet i utbildningen»Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.«(partiprogram ↗)
alla elever ska nå målen»Alla elever ska ha nått läroplanens mål när de går ut grundskolan.«(partiprogram ↗)
varje barn ska kunna lyckas»Skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.«(valmanifest 2022 ↗)
MPMiljöpartietNej→Ja✕skiljeruttryckligt
Planen kräver utbildad personal på alla skolbibliotek och att biblioteken stärks i sitt arbete för läsning och demokrati.
Planen kräver utbildad personal på alla skolbibliotek och att biblioteken stärks i sitt arbete för läsning och demokrati. Skolbiblioteken är enligt planen en central resurs i undervisningen, och samma krav ska gälla oavsett huvudman. Ett diffust undantag som låter skolor som kan tillhandahålla bemannade skolbibliotek slippa kravet strider mot detta, varför förtydligandet stöds.
bemannade skolbibliotek överalltavgörande»satsa på barns kultur i skolan, med utbildad personal på alla skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram.«(valmanifest 2022 ↗)
skolbibliotek centralt i undervisningen»centrala resurser för skolans pedagogiska arbete.«(partiprogram ↗)
starkare bibliotek»stärka biblioteken i deras viktiga arbete för läsning och demokrati.«(valmanifest 2022 ↗)
samma krav på alla huvudmän»Alla skolor, oavsett huvudman, ska«(partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
CCenterpartietJa→Nej✕skiljerberörs ej
Motförslaget vill snäva in undantaget genom att precisera vilka skolenheter som har särskilda skäl att inte ha eget bemannat skolbibliotek.
Motförslaget vill snäva in undantaget genom att precisera vilka skolenheter som har särskilda skäl att inte ha eget bemannat skolbibliotek. Planens åtagande är att små skolor och förskolor på landsbygden ska ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet och att beslut ska fattas nära dem som berörs. En hårdare central precisering av undantagen går emot det, varför planen talar mot motförslagets krav.
värna små landsbygdsskoloravgörande»Skolan ska bli bättre och mer likvärdig i hela landet. Det fria skolvalet ska värnas och små skolor och förskolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.«(valmanifest 2022 ↗)
decentraliserat beslutsfattande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.«(valmanifest 2022 ↗)
likvärdig skola i hela landet»Alla barn har rätt till en bra utbildning oavsett var de bor.«(partiprogram ↗)
lokala lösningar»Decentralisering handlar om att flytta makten närmare människors vardag.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Partiprogrammet gör väl fungerande skolbibliotek under ledning av utbildade bibliotekarier avgörande och prioriterar läsandet i skolans alla stadier.
Partiprogrammet gör väl fungerande skolbibliotek under ledning av utbildade bibliotekarier avgörande och prioriterar läsandet i skolans alla stadier. Ett diffust undantag som låter skolor som skulle klara kravet slippa det urholkar detta, varför kravet på att precisera vilka skolenheter som har särskilda skäl stöds. Planen uttalar sig inte om undantagsregeln som sådan, varför täckningen är härledd.
bemannade skolbibliotekavgörande»Väl fungerande skolbibliotek under ledning av utbildade bibliotekarier är«(partiprogram ↗)
läsning högt prioriterad»Läsandet ska vara högt prioriterat i skolans alla stadier.«(partiprogram ↗)
bibliotekens roll»Biblioteken har en central roll för att alla ska ha kostnadsfri tillgång till litteratur och annan kultur«(partiprogram ↗)
alla elever ska läsa litteratur»Alla barn och elever ska få läsa både svenska och internationella skönlitterära klassiker i skolan.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Partiprogrammet värnar biblioteken som en unik plats för läsning och kunskapssökande och slår fast att undervisningen ska utgå från kunskapstörsten och förverkliga varje elevs fulla potential.
Partiprogrammet värnar biblioteken som en unik plats för läsning och kunskapssökande och slår fast att undervisningen ska utgå från kunskapstörsten och förverkliga varje elevs fulla potential. Ett diffust undantag som låter skolor som klarar kravet slippa bemannat skolbibliotek urholkar det. Att förtydliga vilka skolenheter som har särskilda skäl ligger därför i planens linje, även om planen också vill ge skolorna stor frihet.
värna bibliotekenavgörande»Biblioteken är en av våra mest anlitade kultur«(partiprogram ↗)
elevens kunskapsutveckling»Undervisningen i skolan ska utgå från människans naturliga kunskapstörst och syfta till att förverkliga varje enskild elevs fulla potential.«(partiprogram ↗)
frihet inom kvalitetskrav»till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaJa→Ja✓likaberörs ej
Skolbibliotek och undantagsregler för dem behandlas inte i planen.
Skolbibliotek och undantagsregler för dem behandlas inte i planen. Närmast liggande principer är att skolans dokumentations- och regelbörda ska minska, att fokus ska ligga på kunskapsuppdraget och att lärares och rektorers eget beslutsutrymme ska stärkas. Ett krav på att precisera vilka skolenheter som har särskilda skäl skulle snäva in undantaget och lägga fler formkrav på huvudmännen. Därför avvisas kravet, men underlaget är svagt.
mindre administration i skolanavgörande»Minska lärarnas dokumentationskrav«(valmanifest 2022 ↗)
kunskapsfokus»Fokusera på mätbara faktakunskaper, med inspiration från Finlands läroplan«(valmanifest 2022 ↗)
stärkt professionellt utrymme»Stärka lärares och rektorers auktoritet att kunna ingripa i stökiga situationer«(valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen behandlar inte skolbibliotek eller undantag från kravet på sådana.
Planen behandlar inte skolbibliotek eller undantag från kravet på sådana. Närmast liggande princip är att skolan ska vara kunskapsfokuserad med lika villkor på alla skolor och att kraven och tillsynen över skolhuvudmän ska vara tydliga, vilket talar för att det förtydligas vilka skolenheter som kan undantas. Ställningstagandet vilar därmed på härledning, inte på ett uttryckligt åtagande.
lika villkor på alla skoloravgörande»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor«(valmanifest 2022 ↗)
tydliga krav i skolan»Läroplaner ska kompletteras med tydligare kunskapsmål.«(valmanifest 2022 ↗)
tydlig tillsyn över huvudmän»Öka kraven för fristående förskolor samt utöka Skolinspektionens befogenheter och kontroller«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.