2024-06-122023/24:MJU17 · p.2MJUMiljö och jordbruk
Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi
Numeriskt mål för minskat materialfotavtryck i den cirkulära omställningen
Vad som står på spel: Beslutet rör hur snabbt och konkret Sverige styr mot en resurssnål ekonomi, vilket påverkar industrins konkurrenskraft, klimatet och den biologiska mångfalden. Det handlar också om huruvida Sveriges höga resursförbrukning per invånare ska mötas med ett tydligt sifferssatt mål eller med fortsatt brett utvecklingsarbete.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska anta ett konkret numeriskt mål om minst 75 procents minskning av Sveriges materialfotavtryck till 2050 och skärpa takten i omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi, eller om pågående och planerade insatser inom EU och Sverige redan är tillräckliga utan ett sådant mål.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi ger stora positiva effekter för klimatet, den biologiska mångfalden och industrins konkurrenskraft, och välkomnar att en mängd insatser redan pågår och planeras globalt, inom EU och i Sverige - bland annat en kommitté som utreder ekonomiska styrmedel och arbete med en delningsekonomi. Utskottet anser att detta visar på en tydlig ambition, men understryker samtidigt att arbetet med omställningen måste fortsätta och i förekommande fall intensifieras, snarare än att ett nytt numeriskt mål antas nu.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V)
Reservationen (V) kräver att Sverige antar ett mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket till 2050. Skälet är att Sverige enligt Circularity Gap Report Sweden (2022) endast är cirkulärt till 3,4 procent, långt under det globala genomsnittet på 8,6 procent, och att Sverige med 0,13 procent av världens befolkning förbrukar 3 procent av världens resurser - i dag omkring 25 ton per person och år mot en hållbar nivå på 5-8 ton, vilket kräver en minskning på 70-80 procent för att hålla sig inom den planetära gränsen.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/5 | lika | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Ja 91/0/0/15 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| L | Ja | Ja 11/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 58/0/0/10 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: hög | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:438 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 9, 10 och 13.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin. Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sverige antar ett mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket till 2050. (V) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att återanvändning och återvinning av material ökar, vill se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och pekar ut siffersatta mål som metoden för att knyta ihop mål med konkreta förslag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att återanvändning och återvinning av material ökar, vill se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och pekar ut siffersatta mål som metoden för att knyta ihop mål med konkreta förslag. Motförslagets krav på ett mål om minst 75 procents minskad materialfotavtryck till 2050 är just ett sådant siffersatt mål inom den planetära gränsen. Planen talar därför för kravet, och emot att pågående ambition är tillräcklig.
- ökad återanvändning och återvinningavgörande»Återanvändning och återvinning av material behöver öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- siffersatta mål för omställningen»klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag.« (partiprogram ↗)
- ambitiösa miljömål med skarp lagstiftning»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
- skifte till cirkulär ekonomi»Det är en nyckeldel i ett bredare skifte till cirkulär ekonomi och« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att naturtillgångar och ekosystem redan utnyttjas över gränsen för det långsiktigt hållbara och att produktionsliv, bostäder, energi och transporter ska ställas om i resurssnål riktning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att naturtillgångar och ekosystem redan utnyttjas över gränsen för det långsiktigt hållbara och att produktionsliv, bostäder, energi och transporter ska ställas om i resurssnål riktning. Ett mål om kraftigt minskat materialfotavtryck är en tillämpning av just det kravet. Planen anger inget eget sifferssatt resursmål, varför ställningstagandet härleds ur principen om resurseffektivitet och skydd av den biologiska mångfalden. Planen talar därmed för motförslagets krav.
- resursanvändning över hållbar nivåavgörande»naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara« (partiprogram ↗)
- resurssnål omställning»transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning« (partiprogram ↗)
- effektivare resursanvändning»Naturtillgångarna måste användas mer effektivt och energiproduktionen ställas om.« (partiprogram ↗)
- skydda biologisk mångfald»Samtidigt accelererar artdöden och den biologiska mångfalden hotas.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet kräver att de rika ländernas ekologiska fotavtryck per person snarast når en globalt hållbar nivå och att den totala resursförbrukande konsumtionen minskar till en hållbar nivå, med slutna kretslopp som mål.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att de rika ländernas ekologiska fotavtryck per person snarast når en globalt hållbar nivå och att den totala resursförbrukande konsumtionen minskar till en hållbar nivå, med slutna kretslopp som mål. Valmanifestet visar också att partiet vill styra med kvantifierade mål, som en svensk utsläppsbudget. Ett mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket är en tillämpning av detta.
- fotavtryck till hållbar nivåavgörande»Vi i de rika länderna måste anpassa vår konsumtion så att våra ekologiska fotavtryck per person snarast når en globalt hållbar nivå.« (partiprogram ↗)
- minskad resursförbrukning»Den totala energioch resursförbrukande konsumtionen måste minska till en hållbar nivå.« (partiprogram ↗)
- slutna kretslopp»För att klara detta måste vi minska användningen av ändliga resurser, sluta slösa med energi och material och i ökad utsträckning återanvända och återvinna. Målet är slutna kretslopp.« (partiprogram ↗)
- kvantifierade mål som styrmedel»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Manifestets mål är att Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land med en mer cirkulär ekonomi, och partiprogrammet slår fast skyldigheten att bruka utan att förbruka och att politiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Manifestets mål är att Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land med en mer cirkulär ekonomi, och partiprogrammet slår fast skyldigheten att bruka utan att förbruka och att politiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt. Ett vetenskapligt grundat mål för minskat materialfotavtryck ligger i linje med detta. Samtidigt vill planen utvinna mer mineral och metaller i Sverige, vilket gör stödet för ett så skarpt kvantitativt tak osäkert.
- resurseffektivitet och cirkularitetavgörande»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär.« (valmanifest 2022 ↗)
- kretsloppstänkande»Vi har en skyldighet att bruka utan att förbruka, att inte föröda kretsloppen för kommande generationer.« (partiprogram ↗)
- vetenskapligt grundade mål»Klimatpolitiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt för att undvika farliga förändringar.« (partiprogram ↗)
- ökad inhemsk mineralutvinning»Det är bättre att Sverige tar ansvar och utvinner mer mineral och metaller istället för att fortsätta importera dem från länder med större klimatavtryck och sämre arbetsvillkor.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen sätter klimat- och miljömålen i termer av utsläpp och slår fast att de ska nås inom ramen för en växande ekonomi, med generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel som det mest effektiva redskapet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen sätter klimat- och miljömålen i termer av utsläpp och slår fast att de ska nås inom ramen för en växande ekonomi, med generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel som det mest effektiva redskapet. Ett siffersatt mål om 75 procents minskad materialanvändning är en annan typ av mål som pressar ned resursförbrukningen som sådan, och planen varnar uttryckligen för krav som motverkar den fria ekonomins förutsättningar. Motförslagets krav ligger därför inte i linje med planen, även om cirkulära råvaruflöden i sig är ett planmål.
- klimatmål inom växande ekonomiavgörande»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
- teknik framför tillväxtstopp»Medan andra gröna partier grundades för att stoppa tillväxten vet vi att ny teknik och nya lösningar är en del av lösningen på klimatutmaningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- miljökrav utan detaljstyrning»De krav på förändring som miljöhoten innebär får inte leda till ökad isolering mellan länder,« (partiprogram ↗)
- ekonomiska styrmedel är effektivast»såsom koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, är det mest effektiva redskapet.« (partiprogram ↗)
Förvaltarskapsprincipen gör människan till förvaltare och inte herre över skapelsen och kräver att avfall främst förebyggs och att resursanvändningen blir väsentligt effektivare.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Förvaltarskapsprincipen gör människan till förvaltare och inte herre över skapelsen och kräver att avfall främst förebyggs och att resursanvändningen blir väsentligt effektivare. En kraftig minskning av materialfotavtrycket följer den principen. Planen sätter dock inga siffersatta mål och valmanifestet vill att omställningen sker på ett sätt som fungerar och är effektivt, vilket gör stödet svagt underbyggt.
- förvaltarskap över skapelsenavgörande»människan är förvaltare av – och inte herre över – skapelsen« (partiprogram ↗)
- förebygg avfall först»Avfallshantering ska främst utgå från att förebygga avfall« (partiprogram ↗)
- integrerad hållbarhet»Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras.« (partiprogram ↗)
- effektiv klimatomställning»Sverige är världsledande i klimatomställningen och det ska vi fortsätta vara på ett sätt som både fungerar och är effektivt.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens miljö- och klimatlinje bygger på nettonollmålet 2045 samt på teknisk utveckling och tillväxt som medel, och programmet varnar uttryckligen för dyrbar symbolpolitik.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens miljö- och klimatlinje bygger på nettonollmålet 2045 samt på teknisk utveckling och tillväxt som medel, och programmet varnar uttryckligen för dyrbar symbolpolitik. Motförslaget kräver ett nytt sifferssatt mål om 75 procents minskat materialfotavtryck, ett styrmål av annat slag än de planen ställer sig bakom. Planen talar därför emot kravet.
- inga symbolmålavgörande»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
- teknik och tillväxt som medel»Vi är övertygade om att politiska styrmedel i kombination med teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt kan göra vårt klimatavtryck mindre och vår livsmiljö renare.« (valmanifest 2022 ↗)
- nettonoll 2045 som målet»Vi ska som land ta fullt ansvar här hemma och nå nettonollutsläpp senast år 2045.« (valmanifest 2022 ↗)
- människan som utgångspunkt»Människan måste vara miljöpolitikens utgångspunkt.« (partiprogram ↗)
Planen binder resurs- och klimatmål till kostnadseffektivitet och till EU-nivån: åtgärder ska ge mest miljö per krona, och evidens och svensk konkurrenskraft ska styra snarare än viljan att gå först och längst.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen binder resurs- och klimatmål till kostnadseffektivitet och till EU-nivån: åtgärder ska ge mest miljö per krona, och evidens och svensk konkurrenskraft ska styra snarare än viljan att gå först och längst. Ett bindande mål om 75 procents minskning av materialfotavtrycket är den typ av övergripande symbolmål som planen vill stoppa när det slår mot industri och näring.
- evidens före ambitionavgörande»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
- miljöeffektivitet per krona»Sträva efter miljöeffektivitet och hitta de åtgärder som ger mest miljö per krona« (valmanifest 2022 ↗)
- stopp för symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
- mål anpassas till EU»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:MJU17)
- Betänkandets fulltext (HB01MJU17)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1067 — Importkontroll av skinn av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
- Motion 2023/24:107 — Återvinning av solceller av Margareta Cederfelt (M)
- Motion 2023/24:1096 — Ökad användning av avfall och restprodukter av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1133 — Pant på batterier av Jan Ericson (M)
- Motion 2023/24:1205 — Minskad plastanvändning och främjande av återvinningsinitiativ av Serkan Köse (S)
- Motion 2023/24:1253 — Ekonomiska garantier för avfallsplatser av Martina Johansson och Malin Björk (båda C)
- Motion 2023/24:1263 — Matsvinn i livsmedelshandeln av Anders Ådahl (C)
- Motion 2023/24:1375 — Konsumenternas valfrihet när det gäller säkra produkter av Larry Söder (KD)
- Motion 2023/24:1400 — Gemensamt ansvar för rena stränder av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1519 — En grön klimathandlingsplan för Sverige av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1520 — Minskad användning av plast och förenklad återvinning av Emma Nohrén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1521 — Ett robust och modernt va-system av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1633 — Sveriges 13 sämsta lagar av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C)
- Motion 2023/24:1759 — Pant på saftflaskor - en stor miljövinst av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1768 — Införande av pantsystem för färgpatroner av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1770 — Obligatoriskt mottagande av importburkar och flaskor av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1784 — Fritidsbåtar av Rickard Nordin (C)
- Motion 2023/24:1808 — Olagliga komposter av Rickard Nordin (C)
- Motion 2023/24:1873 — För havets och människans framtid av Emma Nohrén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1996 — Förbud mot PFAS i Sverige, EU och världen av Magnus Manhammar (S)
Källa: Sveriges riksdag