2023-06-202022/23:FiU20 · p.1FiUEkonomi och finans
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Vad som står på spel: Riktlinjerna styr hur mycket staten lånar och spenderar under en lågkonjunktur med hög inflation, stigande räntor och växande arbetslöshet. Det påverkar hushållens köpkraft, kommunernas möjligheter att hålla uppe vård, skola och omsorg samt företagens investeringar.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska godkänna regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, med inriktning på att pressa ned inflationen och hålla fast vid de budgetpolitiska målen, eller i stället följa oppositionens riktlinjer med mer aktiva åtgärder mot prisökningarna och större offentliga satsningar.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bild av en lågkonjunktur 2023 och 2024 med hög inflation, stigande räntekostnader och ökande arbetslöshet, och anser att politiken därför måste inriktas på att få ned inflationen samtidigt som de budgetpolitiska målen och en ansvarsfull finanspolitik hålls fast. Riksdagen godkänner därmed regeringens riktlinjer och avslår motionernas alternativa riktlinjer.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservationen (S) vill i stället inrätta en priskommission, öka investeringarna i arbetsmarknaden och i försvaret, säkerställa välfärden och tillföra 60 TWh fossilfri el till 2030. Skälet är att hushållen och den gemensamma välfärden behöver ett mer aktivt skydd i den ekonomiska nedgången och att omställningen kräver större offentliga satsningar.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/94/0/13 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| C | Ja | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/10 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:100 punkt 1 och avslår motionerna 2022/23:615 av Markus Kallifatides (S) yrkandena 1-3, 2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1162 av Joakim Järrebring (S), 2022/23:1313 av Mathias Tegnér (S), 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 15, 2022/23:2383 av Per Bolund m.fl. (MP), 2022/23:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2022/23:2388 av Magdalena Andersson m.fl. (S) och 2022/23:2389 av Martin Ådahl m.fl. (C).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete. Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
Motförslag
- Motförslaget vill skapa en priskommission, öka arbetsmarknadsinvesteringarna och försvarsutgifterna, säkerställa välfärden och tillföra 60 TWh fossilfri el till 2030. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill att full sysselsättning ska vara det övergripande målet för finans- och penningpolitiken och kräver massiva investeringar i klimat, jobb och välfärd i stället för återhållsamhet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att full sysselsättning ska vara det övergripande målet för finans- och penningpolitiken och kräver massiva investeringar i klimat, jobb och välfärd i stället för återhållsamhet. En mer aktiv politik mot prisökningarna, investeringar i arbetsmarknaden, säkrad välfärd och utbyggd fossilfri elproduktion svarar mot detta. Planens motstånd mot ökad militarisering går däremot emot motförslagets försvarssatsning.
- full sysselsättning som målavgörande»Vänsterpartiet vill att full sysselsättning ska vara det« (partiprogram ↗)
- massiva investeringar»Men då krävs stora satsningar, omfördelning och massiva investeringar för att ge människor goda levnadsvillkor, ta itu med klimatkrisen och skapa jobb i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer resurser till välfärden»Att vi i Vänsterpartiet anser att mycket mer resurser ska och kan satsas på välfärd, klimatinvesteringar, vård och jobbpolitik än vad de andra partierna gör« (valmanifest 2022 ↗)
- mot ökad militarisering»Vänsterpartiet anser att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 9,7 procent och styrränta 3,5 procent — Planens krav på aktiv politik mot prisökningar väger tyngre än budgetkonsolidering; Arbetslöshet 7,2 procent och nolltillväxt — Planens mål om full sysselsättning talar för investeringar framför åtstramning
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger på riktade och smarta stöd mot prisökningarna, en aktiv arbetsmarknadspolitik i oroliga tider, försvarsanslag på två procent av BNP och en snabbt utbyggd elproduktion för att pressa elpriserna.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på riktade och smarta stöd mot prisökningarna, en aktiv arbetsmarknadspolitik i oroliga tider, försvarsanslag på två procent av BNP och en snabbt utbyggd elproduktion för att pressa elpriserna. Motförslagets krav på mer aktiv politik mot prisökningarna, ökade investeringar i arbetsmarknad och försvar, säkrad välfärd och kraftig utbyggnad av fossilfri el motsvarar dessa åtaganden punkt för punkt.
- riktade stöd mot prisökningaravgörande»Stöd till de som drabbas hårdast av prisökningarna. Med riktade och smarta stöd kan vi stötta människor utan att driva på inflationen.« (valmanifest 2022 ↗)
- aktiv arbetsmarknadspolitik»En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler jobb är särskilt viktig i ekonomiskt oroliga tider.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda försvarsanslag»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbyggd elproduktion»Minska trycket på elpriserna genom en snabbt utbyggd elproduktion.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens ekonomiska linje är stora offentliga investeringar i omställningen, starka skyddsnät och att de med mest pengar bidrar mer, samt att finans- och penningpolitiken ska dämpa konjunktursvängningar och verka för stabila priser och låg arbetslöshet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens ekonomiska linje är stora offentliga investeringar i omställningen, starka skyddsnät och att de med mest pengar bidrar mer, samt att finans- och penningpolitiken ska dämpa konjunktursvängningar och verka för stabila priser och låg arbetslöshet. Motförslagets aktiva politik mot prisökningar, investeringar i arbetsmarknaden och säkrad välfärd ligger närmare planen än en inriktning som enbart håller fast budgetmålen. Att elproduktionen beskrivs som fossilfri snarare än förnybar är dock en avvikelse från planen, varför säkerheten är låg.
- stora omställningsinvesteringaravgörande»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
- säkrad välfärd»Vi vill bygga skyddsnäten starka så att alla kan vara trygga och ingen lämnas utanför.« (valmanifest 2022 ↗)
- stabila priser och låg arbetslöshet»penningpolitik dämpa effekter av konjunkturvariationer och verka för stabila priser och låg« (partiprogram ↗)
- de rikaste bidrar mer»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 10,5 procent och styrränta 3,5 procent — Prisstabilitet blir ett akut mål som planen inte dimensionerat för, vilket gör aktiva åtgärder mot prisökningar relevanta; Stigande arbetslöshet 7,2 procent och nolltillväxt — Stärker planens krav på investeringar i arbetsmarknad och välfärd framför åtstramning
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande åtagande i den ekonomiska politiken är att det finanspolitiska ramverket ska värnas, att skattetrycket ska ner och att priserna ska dämpas genom friare marknader och bättre konkurrens, inte genom en priskommission.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande i den ekonomiska politiken är att det finanspolitiska ramverket ska värnas, att skattetrycket ska ner och att priserna ska dämpas genom friare marknader och bättre konkurrens, inte genom en priskommission. Motförslagets breda utgiftspaket går därmed emot planens krav på att hushålla med skattebetalarnas pengar, även om delar om försvar och fossilfri el sammanfaller med planen.
- värnat finanspolitiskt ramverkavgörande»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras. Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre skattetryck»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- konkurrens i stället för priskontroll»Genom att skapa friare marknader och förbättra konkurrensen kan vi dämpa priserna ytterligare.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation på 10,5 procent och styrränta på 3,5 procent — Skärper planens krav på återhållsam finanspolitik och prisdämpning genom konkurrens; Lågkonjunktur med arbetslöshet på 7,2 procent — Motiverar jobbreformer men inte de utgiftsökningar motförslaget kräver
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill mota inflationstrycket och slår fast att stabila offentliga finanser och låg statsskuld är det som ger utrymme att möta kriser, med marknadsekonomin som grund.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill mota inflationstrycket och slår fast att stabila offentliga finanser och låg statsskuld är det som ger utrymme att möta kriser, med marknadsekonomin som grund. En priskommission och breda utgiftsökningar i ett läge med tio procents inflation strider mot den linjen, även om planen delar motförslagets krav på ökade försvarsinvesteringar och mer fossilfri el. Sammantaget avvisas motförslagets inriktning.
- inflationen ska pressas nedavgörande»Vi vill mota inflationstrycket.« (valmanifest 2022 ↗)
- ansvarsfull finanspolitik»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser utan att välfärden« (partiprogram ↗)
- nej till prisreglering»Den fria marknadsekonomin är det mest framgångsrika ekonomiska system som« (partiprogram ↗)
- höjda försvarsanslag»Vi vill därför redan 2025 se ett försvarsanslag om 2 procent av BNP« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 10,5 procent och styrränta 3,5 procent — Skärper planens krav på stram finanspolitik framför nya utgiftslöften
Planen slår fast att låg inflationstakt ska eftersträvas med en självständig riksbank som viktigaste medel, att de offentliga utgifterna ska präglas av återhållsamhet och att statlig styrning av lönebildningen avvisas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att låg inflationstakt ska eftersträvas med en självständig riksbank som viktigaste medel, att de offentliga utgifterna ska präglas av återhållsamhet och att statlig styrning av lönebildningen avvisas. En priskommission och kraftigt ökade utgifter i ett läge med tvåsiffrig inflation går emot detta, även om utbyggd fossilfri elproduktion har stöd i planen.
- låg inflationavgörande»Därför ska låg inflationstakt eftersträvas.« (partiprogram ↗)
- självständig riksbank»en självständig riksbank med ett uttalat ansvar« (partiprogram ↗)
- återhållsamma utgifter»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
- ingen statlig prisstyrning»Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas.« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 10,5 procent och styrränta 3,5 procent — Skärper planens krav på återhållsamhet och låg inflationstakt; Lågkonjunktur med stigande arbetslöshet — Ger visst stöd för planens krav på arbete åt alla, men inte för prisreglering
Planens avgörande åtagande i det ekonomiska läget är ordning och reda: överskottsmålet ska värnas, alla nya reformer ska finansieras och ingen regering kan kompensera för alla prishöjningar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande i det ekonomiska läget är ordning och reda: överskottsmålet ska värnas, alla nya reformer ska finansieras och ingen regering kan kompensera för alla prishöjningar. Motförslagets priskommission och breda utgiftsökningar går emot den linjen, även om planen delar kravet på höjda försvarsanslag och mer fossilfri el. Planen talar därför mot motförslaget i sak.
- värnat överskottsmålavgörande»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen priskompensationspolitik»Ingen regering kan kompensera för alla prishöjningar men vi kan städa undan de värsta misstagen som begåtts under de senaste åren.« (valmanifest 2022 ↗)
- prioritering framför utgiftsökningar»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda försvarsanslag»Verka för att försvarsanslagen uppgår till motsvarande 2 procent av BNP redan år 2025« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 9,7 procent och styrränta 3,75 procent — Skärper planens krav på återhållsam och finansierad finanspolitik; BNP-indikator kring noll och fallande konjunkturbarometer — Ökar trycket på arbetsmarknadsåtgärder men ändrar inte budgetdisciplinen
Principprogrammet gör sunda statsfinanser och överskottsmålet till grundförutsättningar, och valmanifestet vill se över offentliga utgifter och rikta om medel snarare än att skjuta till nya.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Principprogrammet gör sunda statsfinanser och överskottsmålet till grundförutsättningar, och valmanifestet vill se över offentliga utgifter och rikta om medel snarare än att skjuta till nya. Planen vill dessutom avskaffa ineffektiva arbetsmarknadsprogram och försvarar marknadsekonomin, vilket talar mot både en priskommission och ökade arbetsmarknadssatsningar. Med inflationen nära tio procent väger dessa åtaganden än tyngre, och planen avvisar därför motförslagets paket.
- sunda statsfinanseravgörande»Sunda statsfinanser och respekt för målet om överskott« (partiprogram ↗)
- mot ineffektiva arbetsmarknadsprogram»Avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram som är skapade för att dölja arbetslöshet« (valmanifest 2022 ↗)
- omprioritera utgifter»Se över offentliga utgifter och rikta om medel till välfärden och rättsväsendet« (valmanifest 2022 ↗)
- marknadsekonomin försvaras»Sverigedemokraterna ser att marknadsekonomi, valfrihet inom välfärden och internationell handel gynnar samhället och är viktigt att försvara, men kan samtidigt se att stora välstånd som skapas måste komma fler till del.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation kring tio procent och lågkonjunktur — Förstärker planens krav på sunda statsfinanser och talar mot nya utgiftsökningar.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:FiU20)
- Betänkandets fulltext (HA01FiU20)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1121 — Fler företag, fler jobb och stärkt konkurrenskraft i hela landet av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1162 — Nationella mål för jämlikhet av Joakim Järrebring (S)
- Motion 2022/23:1313 — Klimatperspektiv i finanspolitiken av Mathias Tegnér (S)
- Motion 2022/23:2175 — En klimatpolitik som står upp för Parisavtalet av Per Bolund m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:2383 — med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition av Per Bolund m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:2385 — med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:2388 — med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition av Magdalena Andersson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2389 — med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition av Martin Ådahl m.fl. (C)
- Motion 2022/23:615 — Modernisering av det finanspolitiska ramverket av Markus Kallifatides (S)
- Proposition 2022/23:100 — 2023 års ekonomiska vårproposition
Källa: Sveriges riksdag